Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Alembert, Jean le Rond - Alemtejo - Alemusjaure - Alençon - Alepin - Aleppo (guvernement) - Aleppo, Haleb (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Alemtejo—Aleppo
446
mera fick han även understöd av sin fader, så
att han kunde studera. Han hängav sig snart
uteslutande åt de exakta vetenskaperna, ss.
fysik och matematik, inom vilka han blev ett av
1700-talets största
snillen. Hans talrika
vetenskapliga
arbeten äro alla
utmärkta av grundlig
lärdom och klar
framställning. Som ett
av de viktigaste av
d’A:s vetenskapliga
resultat må
framhållas den
fundamentala sats inom
mekaniken, som fått
namnet d’A 1 e
m-berts princip.
Genom denna sats
kan varje rörelseproblem uppfattas
som ett jämviktsproblem. Tills, m.
Di-derot utgav d’A. (1751—72) det ryktbara
verket Encyclopédie (se d. o.), vari han
skrev den matematiska delen samt
inledningen, ett mästerstycke av vetenskaplig
framställning och god stil. Hans avhandling
mot jesuiterna ävensom de religiösa åsikter,
vilka han för övrigt uttalade och som
väsentligen stämde överens med de andra s. k.
en-cyklopedisternas, inblandade honom i tvister
och ådrogo honom förföljelser, varför han
snart nästan uteslutande ägnade sig åt
litterära ämnen. Hans estetiska och historiska
arbeten (bl. a. »Mémoires sur la reine
Christine de Suède») föranledde 1754 hans inval i
Franska akademien, vars ständige sekreterare
han blev 1772. d’A. var till sitt väsen enkel
och försynt samt välgörande och oegennyttig.
Han avslog flera lockande anbud från såväl
Fredrik II i Preussen som Katarina II i
Ryssland och kvarstannade i sitt fädernesland,
ehuru Franska akademien för hans
»irreli-giösa åsikters» skull indragit hans årliga
understöd. M. L. (O. G.)
Alemtejo [alStä^o], prov, i Portugal s. om
Tejo mellan spanska gränsen och prov.
Estre-madura; når längst i s. v. på en mindre
sträcka Atlanten. Är Portugals största prov.,
23,886 kvkm, 502,070 inv. (1920). A.
genomdrages av bergskedjor men uppvisar även
slätter. Vid Atlanten går en sandig, låg
kustremsa. Huvudflod är Guadiana; bland övriga
floder märkas Sado och på gränsen i n. Tejo.
I s. och v. är klimatet torrt och växtligheten
ringa. I ö. åter äro bergen täckta av stora
skogar av korkék, vanlig ek och kastanje och
floddalarna ytterst bördiga. Majs, ris och
syd-frukter odlas. Bergen äro rika på järn och
koppar, men bergsbruket är försummat. De
gräsbevuxna slätterna tjäna som bete åt
fåren. Boskapsskötseln är betydande: i
synnerhet uppfödas svin, får, getter och hästar. A.
är uppdelat i distrikten Portalegre, Evora och
Beja. Huvudstad är Evora.
Alemusjaure, sjö på gränsen mellan
Jokkmokks och Gällivare lappmarker i
Norrbottens län, 425 m ö. h., genomflytes av Stora
Lule älv. Areal omkr. 38 kvkm, största djup
67 m. Den vackra sjön, som har ett stort
antal öar, omges av betydande fjäll, i s.
Aka-vare (2,013 m ö. h.) och i n. Kallaktjåkko
(1,845 m). Alemusjaure kommer att ingå i
den uppdämda sjön Akajaure (se d. o.).
AIen?on [aläsa’], stad i n. v. Frankrike, i
s. delen av Normandie, huvudstad i depart.
Orne; 16,249 inv. (1921). A. ligger vid floden
Sarthe på en fruktbar slätt och driver handel
med säd och hästar (»percheronhästar»). Sedan
gammalt har det berömda hemindustrier,
spetstillverkning (»alenqonspetsar») och
»dia-mantslipning» av kvarts. Dessa industrier
äro i tillbakagående, men nya, betydande
fabriker ha uppstått för bomullstråd,
linnevävnader, halmhattar, konstgjorda blommor
m. m. — A. var först ett grevskap och blev
sedermera ett hertigdöme. De första hertigarna
av A. härstammade från Karl II av Valois,
som 1322 fick det som län. Huset A.
utslocknade med Karl IV (1525). Hertigdömet
förlänades därefter till Frans av Anjou och
hemföll 1584 till kronan.
Alepin, »aleppotyg», ett slags fint, kyprat
tyg med varp av silke och inslag av fint
kamgarn eller bomull. Det tillverkas i
Frankrike, Tyskland och England.
Ale’ppo, guv. i n. Syrien mellan Medelhavet
och Eufrat, omfattande det forna vilajetet A.
och sandjaket Alexandrette. 61,775 kvkm,
omkr. 718,000 inv. (1921). Huvudstad: Aleppo.
Ale’ppo, H a 1 e b, stad i franska
mandatområdet Syrien. Omkr. 140,000 inv. A. ligger
i en härlig oas, vars trädgårdar äro berömda
för sina pistacier (»alepponötter»). Genom
Utsikt över Aleppo.
sina många kupoler, minareter och palats är
det en av de vackraste städerna i orienten.
I A. mötas karavanvägar från alla håll. A.
ligger vid Bagdadbanan; från A. utgår en
järnvägslinje mot s. till Damaskus, där
Hid-jazbanan vidtager. Direkt järnvägsförbindelse
mellan A. och dess hamnstad Alexandrette är
planerad. Handeln är mycket livlig och
omfattar ull, spannmål, silke, hudar, olivolja,
pistacier och tvål. Industrien omfattar guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
