Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandersagan - Alexandersarkofagen - Alexandersbad - Alexanderslaget - Alexanderson, släkt - Alexanderson, Aron Martin - Alexanderson, Ernst Fredrik Verner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Alexandersarkofagen—-Alexanderson
464
Alexandersarkofagen.
ten har A. kvarlevat ända in i de senaste
tider och utgjort medelpunkten för en rik
legendbildning. R. G. (O. W—n.)
Alexandersarkofagen, benämning på en med
färgade reliefer rikt smyckad antik
marmorsarkofag, funnen vid Sidon 1887, nu förvarad
i Konstantinopels museum. Att döma efter
kompositionssättet och tekniken synes den
härröra från åren 320—300 f. Kr. Emedan
ett av Alexander den stores fältslag och en av
hans jakter äro framställda i långsidornas
reliefer, trodde man först, att sarkofagen
inneslutit hans stoft, vilket emellertid ej varit
fallet. Monumentet utgör ett av de
präktigaste och bäst bevarade alstren av den
hellenistiska konsten; dess höga konstnärliga
betydelse ökas av de väl bibehållna färgerna,
som ha bevarat mycket av sin friska glans
och ge en god föreställning om den antika
polykromien (jfr Hellenistisk konst).
Alexa’ndersbad, kurort i n. ö. Bayern på
n. ö. sluttningen av Fichtelgebirge; 584 m
ö. h. Järnkälla med samma järnhalt som
Porla. Kallvattenkur och stålbad.
Alexanderslaget, den mest berömda av alla
antika mosaikbilder (6,03x3,6 m), funnen 1831
i det s. k. Casa del Fauno i Pompeji, nu
förvarad i museet i Neapel. Den föreställer
Alexander och Dareios i slaget vid Issos. A. är
förmodligen en kopia efter en tavla och gör epok
i vår tids kännedom om den antika
målarkonstens komposition och färgsinne. Hela
slagets brusande larm och det ödesdigra i
ögonblicket, då Alexander stormar in i det
persiska högkvarteret och Dareios bereder sig
till flykt, är tecknat med en styrka, som
konsten ej ofta nått. Se avb. sp. 465—466.
Alexanderson, gottländsk släkt,
härstammar från den under förra hälften av
1600-talet från Tyskland till Visby inflyttade
borgaren Knut Balzarsson. Dennes sonsons son,
skepparen Aron Alexanderson (1727—74), var
farfar dels till justitierådet A. M. A. (1800—
88), som å sin sida var farfar till N. E. A.
(se nedan), dels till rådmannen i Stockholm
Fr. B. A. (1802—79), som blev far till A. M.
A. (se nedan).
Alexanderson, Aron Martin, klassisk
filolog (f. 1841 10/4), fil. dr i Uppsala 1866,
docent i grek, språket och litteraturen 1868,
adjunkt i samma ämne 1875, e. o. professor i
klassiska språk vid universitetet i Lund 1879
samt ord. professor i grekiska där 1890—1901.
Har utgivit åtskilliga arbeten i grekisk
filologi och fornkunskap samt »Oidipussagans
tragedier i svensk tolkning» (1921).
Alexanderson, Ernst Fredrik
Verner, ingenjör, uppfinnare (f. 1878 25/i), son
till A. M. A. Genomgick Tekniska högskolan
1897—1900, studerade vid Technische
Hoch-schule i Charlottenburg 1900—01 samt
överflyttade 1901 till Förenta staterna, där han
slutligen 1919 blev chefingenjör vid Radio
Corporation of America, Schenectady, ett
bolag, vari General electric c:y och Marconi
wireless telegraphy c:y of America samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
