Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandria (Egypten) - Forntidens Alexandria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Alexandria
470
Alexandria och dess omgivningar.
Grekland, Kina, Indien och Japan; år 1919
infördes 8,350.000 kg. Exporten av
cigarretter var s. å. 561,000 kg. Hamnen besöktes år
1921 av 1,468 fartyg med ett sammanlagt
tonnage av 2,776,193 ton. Värdet av
importen 1922 var 34,899,577, av exporten
46,679,823 egypt. pund. Förutom cigarretter
utföras säd, bomull, socker m. m., och av
införda varor äro engelska fabriksvaror de
viktigaste. Under normala år förmedlar A. mer
än 90 % av Egyptens handel. Post- och
persontrafiken är högst betydande.
Forntidens Alexandria. A. grundlädes av
Alexander den store 332 f. Kr. vid den
sedan århundraden nyttjade naturliga hamnen
mellan ön Faros och fastlandskusten. Det blev
stödjepunkten för det grekiska inflytandet i
Egypten och ptolemaiernas huvudstad. Dess
storartade hamnanläggningar gjorde det
till den rika Nildalens exporthamn, och det
drog till sig även transitohandeln mellan
medelhavsländerna och Indien. Ptolemaiernas
mecenatskap gjorde staden till ett av de
viktigaste centra för den nya kultur, den
hellenistiska, som uppstod genom den
orientaliska odlingens fredliga förening med den
grekiska i de stater, som uppkommit genom
delningen av Alexanders välde. Redan under
de första ptolemaierna fullbordades i A.
världens första institut för vetenskaplig forskning,
M u s e i o n, »museet», och detta utvidgades
ständigt genom nya byggnader och
lärdoms-inrättningar; Alexandrias bibliotek blev
världens största. Själva staden växte till
betydande omfång på näset mellan sjön
Ma-reotis och havet. Hamnanläggningen hade
varit dess begynnelse och blev den yttre
grundvalen för dess storhet. Genom en
stendamm, Heptastadion, var fastlandet
förbundet med ön Faros, och sålunda
bilda
des innanför ön tvenne hamnar, Stora
hamnen, den östra (nu uppgrundad), med
den märkliga fyrbyggnaden, även denna
kallad Faros (se d. o.), vid inloppet på öns
östspets, och den västra hamnen, Eunostos,
som genom en kanal över Mareotissjön stod
i förbindelse med Nilen. Nyligen ha lämningar
av kajer och vågbrytare, som möjligen gå
tillbaka till tiden före Alexander, anträffats på
havsbottnen utanför Farosöns yttre, n. v.
strand. Själva staden var regelbundet byggd.
Två huvudgator av 30 m bredd voro dragna
genom staden, den ena (nuv. Rosettegatan)
längs efter näset till Kanobosporten, den
andra tvärs över näset från halvön Lochias
(nuv. Silseleh), där det kungliga palatset var
beläget i stadens östra del inom stadsdelen
Brucheion. Stadsdelen längst i s. v. behöll
namnet Rakotis efter den äldre stad, som
varit belägen här och vars Osirishelgedom av
ptolemaierna förvandlats till det stora
Sera-pistemplet, Serapeion, med vilket en gren
av det alexandrinska biblioteket blev
förbunden. Museion, Alexander den stores
mausoleum m. fl. praktbyggnader lågo längs
sydsidan av den v.-ö. huvudgatan.
Sedan Egypten blivit romersk provins (31
f. Kr.), förlorade A. sin politiska betydelse
men förblev Medelhavets största handelsstad
och den hellenistiska bildningens centrum.
Härifrån upptog ock kristendomen, som tidigt
vunnit insteg i A., genom kyrkofäderna
Klemens och Origenes den avgörande
bildnings-kampen med den grekiska filosofien, som
samtidigt vann ny styrka genom den i A.
utbildade nyplatonismen. Staden kom vid rikets
delning (395) till östromerska riket, sparades
länge, på grund av sitt läge, från
folkstormarnas förödelser men intogs 619 av
perserkonungen Chosroes och föll icke långt därefter under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
