Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandria (Egypten) - Forntidens Alexandria - Alexandria, Alecsandria (Rumänien) - Alexandria (Virginia) - Alexandrin - Alexandrine (dansk drottning) - Alexandrinska biblioteket - Alexandrinska tidsåldern - Alexandrinsk konst - Alexandrister - Alexandrit - Alexandropol - Alexandrovsk - Alexi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Alexandria—Alexi
472
de arabiska kalifernas välde. 641 höll kalifen
Omars fältherre Amru sitt intåg i staden. Nu
miste A. sin rang som huvudstad men bibehöll
under hela medeltiden en viss betydelse genom
transitohandeln från Indien, tills genom
upptäckten av vägen kring Goda Hoppsudden även
denna upphörde. — I början av 1800-talet var
A. en stad på blott 5,000 inv. En ny tid
började genom Muhammed Ali (se denne), som
anlade Mahmudijekanalen till Nilen (1820),
och efter Suezkanalens fullbordande (1869)
växte A. hastigt till internationell betydelse.
Alexa’ndria, A 1 e c s a’n d r i a, stad i s.
Rumänien, i Valakiet, 70 km s. v. om Bukarest,
vid floden Vedea. 15,785 inv. A. ligger på
Valakiska slätten och är medelpunkt för
traktens veteomsättning. Järnväg från Bukarest
över A. och Turnu-Mågurele till Sofia i
Bulgarien är under byggnad.
Alexandria [äligzä’ndria], stad i Virginia,
ö. U. S. A., på högra stranden av Potomac,
1 mil s. om Washington, 18,060 inv. (1920).
A. har en god hamn, tillgänglig för
djupgående fartyg. Tillverkning av kemikalier,
skodon m. m.
Alexandrin, en sextaktig jambisk vers med
markerad paus (cesur) efter tredje takten
och rimmen vanligen parvis ställda,
omväxlande manliga och kvinnliga, såsom i Tegnérs
»Svea»
Jord, som mig fostrat har och fädrens aska gömmer.
Folk, som ärvt hjältars land och deras dygder
glömmer !
Ur skuggan av min dal jag ägnar dig en sång.
Dig söver smickrets röst: hör sanningens en gång.
A. uppstod i Frankrike på 1100-talet. Den
är nästan ensamrådande i fransk dramatik
och har använts i nästan allt slags fransk
poesi, i synnerhet under det klassiska skedet.
I den svenska poesien uppträder den redan
hos Wi vallins och Stiernhielm. På grund av
det franska inflytandet blev den under den
gustavianska tiden det mest använda
versslaget i episk diktning, lärodikter och
skådespel. Efter Tegnérs »Svea» har a. föga
använts. — Litt.: R. G:son Berg, »Svenska
studier» (1910), och G. Lote, »L’alexandrin» (3
bd, 1921).
Alexandrine, dansk
drottning (f. 1879).
Är dotter till
storhertig Fredrik Frans
III av
Mecklenburg-Schwerin och hans
gemål, Anastasia.
Blev 1898 förmäld
med prins Kristian
av Danmark
(Kristian X),
kronprinsessa 1906 samt
drottning 1912. Hon
har två söner,
Fredrik och Knut.
Hen
nes yngre syster Cecilia är g. m. förutvarande
tyske kronprinsen.
Alexandrinska biblioteket, forntidens
största och mest berömda bibliotek, grundades i
Alexandria av de första ptolemaierna på
200-talet f. Kr. Det lär, när det var som störst,
ha omfattat 700,000 band eller rullar. En
avdelning förvarades i M u s e i o n (se M
u-s e u m) hos det lärda samfund, som där hade
en fristad för forskningsarbete och
författarskap, den andra i Serapistemplet.
Mu-seionbiblioteket uppbrändes under Caesars
belägring av Alexandria 48—47 f. Kr., men
Antonius ersatte delvis förlusten genom att 36
f. Kr. skänka Kleopatra konungarnas i
Perga-mon stora bibliotek, som torde ha införlivats
med samlingarna i templet. Biblioteket
förblev sedermera oskadat till 389 e. Kr., då
kejsar Theodosius torde ha låtit fanatikern
ärkebiskop Theofilos bränna Serapistemplet jämte
dess litterära skatter. — Litt.: V.
Gardthau-sen, »Die alexandrinische Bibliothek» (1922).
Alexandrinska tidsåldern betecknar dels
den tid, under vilken den hellenistiska
kulturen (se d. o., även kallad
alexandrinska bildningen eller, förr,
alexandrinska skolan) härskade, d. v. s.
omkr. 300 f. Kr.—640 e. Kr., dels perioden
inom grekiska litteraturens historia från
ungefär 300 f. Kr. till kejsar Augustus; se
Grekiska litteraturen. Till denna
tid hör bl. a. den även s. k.
alexandrinska filosofien, en efterblomstring av
den grekiska filosofien, som uppstod i
Alexandria under sista årh. f. Kr. och första årh.
e. Kr., under inflytande av orientalisk
mysticism. Se Philo Judaeus, N y p 1
a-tonism, Nypytagoreism. På
200-ta-let e. Kr. fanns ock i Alexandria en kristen
filosof skola. — Särskild ryktbarhet vann den
alexandrinska kateketskolan, som
upprättats i Alexandria i 2:a årh. e. Kr. med
syfte att förkunna kristendomens läror i en
form, som kunde tillfredsställa filosofiskt
bildade katekumener. Utom i
kristendomskun-skap förelästes i filosofi, geometri, aritmetik
samt grekisk litteratur och historia. De
ryktbaraste lärarna voro Klemens av Alexandria
och Origenes. Efter de häftiga dogmatiska
striderna på 400-talet gick skolan småningom
under.
Alexandrinsk konst, se Hellenistisk
konst.
AlexandrFster kallades under
renässanstidevarvet de aristoteliska filosofer i Italien,
vilka i en åt naturalism lutande tolkning av
Aristoteles’ åsikter anslöto sig till
kommentatorn Alexander från Afrodisias, i motsats
till de mera panteistiska averroisterna.
Deras förnämste representant var Pietro
Pom-ponazzi.
Alexandrit, en såsom ädelsten brukad
varie-tet av mineralet krysoberyll (se d. o.).
Alexandröpol, se A leksa n dr opol.
Alexa’ndrovsk, se Aleksandrovsk.
Alexi, förlust av förmågan att uppfatta det
skrivna eller tryckta ordet. Jfr Afasi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
