Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Algeriet - Klimat - Näringar och handel - Kommunikationer - Befolkning - Politisk indelning och styrelsesätt - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Algeriet (Klimat—Historia)
494
och fransmän. Närmast kusten, som företer en
del halvcirkelformiga bukter, ligga de
regnrika och odlingsbara delarna av
Atlasbergen, tellområdet, A:s främsta kulturområde,
med värdefulla skogar av ständigt grön
ek, korkek, cypresser och framför allt
olivträd. Därpå följer en högplatå, begränsad av
två bergskedjor, Tell Atlas och Sahara-Atlas
(se Atlas). Genom bergen bryta sig floder
väg till Medelhavet. Störst är Chélif, vilken
i likhet med de övriga ej är segelbar. Många
vattensamlingar ha ej avlopp utan bilda stora,
grunda saltträsk (sjott), som på sommaren
bruka uttorka, lämnande vägen fri över
saltskorpan. Dessa högslätter äro bevuxna med
alfagräs och andra saltörter. Nästa region är
Sahara, i vars oaser huvudsakligen
dadelpalmen odlas.
Klimat. Utmed kusten och i de norra
bergstrakterna råder medelhavsklimat med svala
somrar och varma vintrar, i stäppområdet och
Sahara ökenklimat. Årsmedeltemperaturen är
i Sahara omkr. 21° och vid kusten 17°—18°.
Årsextremerna i medeltal för hela A. äro
3,6° och 37,i°. Regnmängden avtar från
kusten mot det inre; vid kusten är den 550—
800 mm men i Biskra 177 mm. Vid kusten
råder vinterregn, i det inre mer höst- eller
vårregn; sommaren är överallt mycket
regnfattig. Snöfall äro ingalunda ovanliga,
särskilt i de inre delarna. I allmänhet lider
landet av vattenbrist. Regnet, som faller i
häftiga skurar, uppsuges raskt av den torra,
porösa marken, och luften är aldrig fuktig.
Näringar och handel. Närmare tre
fjärdedelar av befolkningen leva av åkerbruk,
vilken näringsgren är i ständig tillväxt,
alltsedan fransmännen påbörjat borrning av
ar-tesiska brunnar. A. är rikt på mineralier.
1920 brötos 1,114,438 ton järnmalm, 1921
684,964 ton. Antimon, fosfater, bly och zink
exporteras. — Bland landets exportprodukter
märkas, utom ovan nämnda, vin, vete, korn,
frukter, tidig potatis, alfagräs, kork, får,
tobak, olivolja. Sedan 1851 bildar A. ett
gemensamt tullområde med Frankrike. Moderlandet
har också största andelen i handeln eller
närmare 70% av importen och omkr. 80% av
exporten. 1921 uppgick hela importen till
1,963,019,000 frcs (78,520,000 pd st.) och
exporten till 1,503,995,000 frcs (59,450,000 pd st.).
A:s viktigaste hamnar äro Alger, Oran, Böne,
Philippeville, Bougie; större städer inne i
landet äro Constantine, Tlemcen, Blida, Mascara.
Kommunikationer. Algeriet har ett ganska
utvecklat järnvägsnät, som sammanbinder
kuststäderna med varandra och fortsätter in i
Tunisien. Över Constantine i det inre går en
gren över Biskra till Touggourt; en linje
sammanbinder Oran med Ai’n Sefra och
Colomb-Béchar. 1922 ägde A. 3,749 km järnvägar.
Befolkning. Araber och berber utgöra den
inhemska befolkningen; av de senare märkas
kabylerna (se d. o.), vilka leva som
jordbrukare i byar. Araberna äro dels beduiner, som
flytta omkring med sina tält och
boskapshjordar, dels åkerbrukare eller stadsinvånare
(morer). A. har också ett starkt judiskt
element (omkr. 70,000). Fransmännen leva som
ämbetsmän och köpmän men även som
jordbrukare i europeiserade distrikt. A. bildar ett
rom.-kat. ärkestift med ärkebiskopens säte i Alger.
Politisk indelning och styrelsesätt. A. delas
i två divisioner: Norra A. (Algérie du nord)
och Sydterritorierna (Territoires du sud) ;
den förra sönderfaller i de efter sina
huvudorter uppkallade departementen Oran, Alger
och Constantine. Sydterritorierna äro Ain
Sefra, Ghardaia, Touggourt och
Sahara-oaserna. I huvudstaden Alger bor
generalguvernören, som i sin hand förenar den högsta
civila och militära myndigheten. Vid hans
sida stå en prefekt från vart och ett av
departementen och ett konsultativt råd.
Sydterritorierna äga ännu militärstyrelse. 19:e
franska armékåren är ständigt förlagd i A.
Frankrikes lagar äro gällande, och varje
departement i A. väljer två
representanter till deputeradekammaren och en till
senaten i Paris. 1910 erhöll A. finansiell
självstyrelse. Förslaget till budget uppgöres av
generalguvernören och behandlas sedan av
»conseil supérieur» samt tre finansiella
delegationer, som representera resp,
ämbetsmännen, de franska kolonisterna och
infödingarna. Landets kraftfulla medverkan under
världskriget föranledde en lag febr. 1919, som
gav fransk medborgarrätt åt de infödingar
över 25 år, som tjänstgjort i hären el. flottan,
äga el. arrendera jord, kunna läsa och skriva
franska el. inneha en fransk dekoration.
Övriga museimanska infödingar äro
representerade i alla överläggande församlingar i A.
genom valda delegerade, lika berättigade med
de franska medlemmarna, och äro med vissa
undantag lika berättigade med fransmännen
till offentliga befattningar. Sedan jan. 1919
äro kolonister och infödingar underkastade
alldeles samma beskattning.
Historia. Det nuvarande A. motsvarar
forntidens Numidien och en del av
Maureta-nien, vilka erövrades av romarna efter år 46
f. Kr. och under kejsartiden voro i det mest
blomstrande tillstånd samt hade över 30
folkrika städer. Kulturen förföll under
vandalernas välde (429—534), varefter området genom
Belisarius införlivades med bysantinska riket
men från 600-talet erövrades av araberna,
varvid kristendomen fick vika för islam. Omkr. 935
grundade en arabisk furste, Zeiri, den nuv.
staden Alger, och hans efterkommande
innehade landet till 1148. Därefter härskade
almohaderna (se d. o.) till 1269, varpå landet
styckades i små områden. När morer och
judar i slutet av 1400-talet fördrevos från
Spanien, slogo de sig ned i Alger. Från denna tid
blev A. en härd för sjöröveriet. En
sjörövarhövding, Horuk Barbarossa (se denne), gjorde
sig i början av 1500-talet till herre över en
stor del av A., och hans broder Hairaddin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
