Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Algeriet - Historia - Algesimeter - Algfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Algesimeter—Algfiskar
496
Hertigen av Aumale angriper Abd-el-Kaders tältläger den 16 maj 1843. Målning av Horace Vernet.
ställde sitt rike under Portens överhöghet
(1520). Han grundade militärdespotismen i
A. och organiserade dess sjörövarväsende. Är
1600 fingo janitscharerna rätt att utse en dej,
vilken som deras befälhavare skulle stå vid
den turkiske paschans sida. I början av
1700-talet gjorde sig dejen oberoende av Porten.
Därefter bildade A. en militärrepublik med
den av janitscharerna valde dejen till
överhuvud. Alla försök av Europas sjöfarande
makter att hämma sjöröveriet voro länge
fruktlösa. Ännu 1817 vågade sig algeriska
sjörövare ut och uppbringade fartyg,
tillhörande de makter, som icke gåvo dem
tribut. Sverige var bland de stater, vilka
bekvämade sig att erlägga skatt (se B a r b
a-reskstaterna). Slutligen ingrepo
fransmännen, erövrade 1830 staden Alger och togo
den siste dejen till fånga. Småningom
sträcktes erövringen ut över de närmaste delarna
av landet under ständiga strider med araber
och kabyler. Men genom Abd-el-Kaders (se
denne) tillfångatagande (1847) och kuvandet
av kabylerna på Atlas’ högslätter blev
erövringen fullbordad. Även efter denna tid ha
dock våldsamma uppror inträffat. Under
världskriget förblev A. troget Frankrike, och
den tysk-turkiska uppmaningen till heligt
krig utövade ingen verkan på
muhammedanerna i A., utan många infödingar deltogo
frivilligt i kriget på fransk sida. — Litt.:
Gar-rot, »Histoire générale de 1’Algérie» (1911);
Mohr, »Algerien» (1907); G. Oasserly,
»Alge-ria to-day» (1923).
Algesimeter, apparat för undersökning av
smärtsinnet (se Smärta). Med en av F.
Björnström konstruerad apparat, närmast att
förlikna med en klämpincett, mätes det tryck,
som erfordras för att utlösa en
smärtförnimmelse från ett upplyft hudveck. I andra
apparater, t. ex. Thunbergs algesimeter, föres
en fin nålspets med ett visst tryck mot huden.
Algfiskar, PhyUo’pteryx, kallas ett
fisksläkte, tillhörande fam. sjöhästar (se
d. o.). Det förekommer vid Australiens
kuster. De bägge hithörande arterna, stora
algfisken, PhyUopteryx eques, och lilla algfisken,
Phyllopteryx foliatus, ha i stort sett samma
egendomliga kroppsbyggnad som sin
europeiska släkting sjöhästen, men de ha fått
en ännu mera fantastisk form därigenom,
att hela kroppen är försedd med långa,
bladlika utskott (se bilden). Djuren leva i
tångskogarna och ha genom sina utskott, som
likna vajande tångblad, ett förträffligt
an-passningsskydd. Färgteckningen är ofta liv-
Algfisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
