- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 1. A - Arcimboldus /
513-514

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alingsås manufakturverk - Alisarin el. Alizarin - Alise-Sainte-Reine - Alisma - Alismataceae - Alison, Sir Archibald - Alix, Pierre Michel - Aljechin (Aljoschin), Alexander - Aljubarrota - Alikaios - Alikaisk strof - Alikald - Alkali - Alkali-albuminat - Alkalibergart - Alkaliblått

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

513

Alisarin—Alkaliblått

514

tillverkningen mest kläden, filtar och
golvmattor. Efter Patrik A:s död (1804) drevs
verket för barnens räkning, men det övergick
senare till andra ägare samt nedlades 1847.
— Litt.: G. H. Stråle, »A. m.» (1884) och E.
F. Heckscher, »Jonas Alströmer och A. m.»
i »Ekonomi och historia» (1922). V. S—g.*

Alisarin el. A 1 i z a r i n är ett av de
färgämnen, som ingå i k r a p p r o t e n (se d. o.).
Dess kemiska namn är 1.2 - dio x i ant r
a-k i n o n, C6H4<^ >CeH2 (OH) 2.

A:s kemiska byggnad klargjordes 1865 av
Graebe och Liebermann, och fyra år senare
lyckades det dessa forskare att framställa
färgämnet på kemisk väg ur kolvätet a n t r
a-c e n (se d. o.), vilket erhålles ur
stenkols-tjära. Antracen oxideras med blykromat och
svavelsyra till a n t r a k i n o n (se d. o.).
Denna överföres med rykande svavelsyra till
an-trakinonmonosulfonsyra. Då denna smältes i
tryckkärl med alkali under samtidig
oxidation med natriumklorat, bildas alisarin.

Det rena färgämnet kristalliserar i
orange-röda nålar, är lättlösligt i ättiksyra,
svår-lösligt i alkohol och vatten och är
sublimer-bart. I alkalier löser sig a. med mörkviolett
färg. Med metalloxider bildar det färglacker,
nämligen rött med aluminiumoxid eller
lerjord, brunviolett med kromoxid och
svartviolett med järnoxid. Rent a. ger en blåröd
färgton. Det i handeln förekommande
alisari-net ger en gulaktig nyans, beroende på att
det innehåller en blandning av närbesläktade
gula färgämnen. Till den kemiska byggnaden
närbesläktade med a. äro flera färgämnen,
som framställas ur antracen, t. ex.
alisarin-bordeaux och alisarinblått. Alisarinfärgerna
användas med fördel till färgning av ylle och
bomull och giva synnerligen ljus- och
tvättäkta färgning. E—t N—n.

Alise-Sainte-Reine [ali’z-såt-rä’n],se Alesia.

AIFsma, lat. namnet på ett växtsläkte,
tillhörande fam. s v a 11 i n g v ä x t e r (se d. o.).

Alismatäceae, lat. namnet på fam.
svaltingväxter (se d. o.).

Alison [äTisn], Sir Archibald, baronet,
eng. historiker (1792—1867). Utgav bl. a.
»Principles of the criminal law of Scotland»
(1832—33), som länge ansågs som ett
standardverk, samt »History of Europé» (omfattar
tiden 1789—1852; 8 bd, 1853—59). Denna
historia var på sin tid mycket populär men
har underkänts av en senare kritik. Hans
självbiografi, »Some accounts of my life and
writings», utgavs 1883.

Alix [ali’ks], Pierre Michel, fransk
kopparstickare och färgtryckare (1762—1817).
Utförde företrädesvis bilder av aktuella
personer och tilldragelser och blev särskilt känd
genom en serie porträtt av revolutionens män.
Det var A:s porträtt av Bernadotte, som 1810
förevisades på riksdagen i Örebro.

Alje’chin (Aljoschin), Alexander,
rysk schackmästare (f. 1892). Erhöll 1909

mästarvärdighet vid en nationell turnering i
S:t Petersburg. Har deltagit i ett flertal
internationella turneringar, bl. a. i Stockholm
1912 (l:a pris), i S:t Petersburg 1914 (3:e
pris, efter Lasker och Capablanca) och i
London 1922 (2: a pris, U/2 poäng efter
Capablanca). E. J—n.

Aljubarro’ta [aljo-], by i Portugal, prov.
Estremadura, 11 mil n. n. ö. om Lissabon;
2,000 inv. Historiskt märklig genom
portugisernas lysande seger 14 aug. 1385 över
kastilianerna. Se Portugal, historia.

AlkaPos (lat. Alcäèus), en av det gamla
Greklands största lyriska skalder, Sapfos samtida
och vän, levde på ön Lesbos mot slutet av
600-talet f. Kr. Tillhörde en gammal förnäm släkt
och deltog som framstående ledare av
aristokratpartiet lidelsefullt i sitt lands inre
och yttre strider, vilket på flerfaldigt sätt
återspeglas i hans diktning. Även som erotisk
lyriker var A. verksam. Av hans verk äro
blott åtskilliga fragment bevarade till vår tid.
A:s dikter utmärkte sig för en särdeles
omväxlande formgivning. Mest bekant bland
hans strofformer är den efter honom
uppkallade alkaliska strofen (se följ.). (O. W—n.)

Alkäisk strof, en versform, som uppkallats
efter den grekiske diktaren Alkaios. Varje
strof består av fyra versrader, av vilka de tre
första ha stigande, den fjärde fallande rytm.
De två första versraderna äro inbördes lika
och vardera sammansatt av tre jamber, en
anapest och en jamb; den tredje versraden
består av fyra jamber och en överskjutande
stavelse, den fjärde av två daktyler och två
trokéer. Vissa obetonade stavelser kunna
utbytas mot betonade och tvärt om. Den
al-kaiska strofen nyttjades av Horatius och har
efterbildats även i nyare lyrik. Som prov
an-föres följande strof ur Malmströms dikt
»Tra-simenus »:

Vad trollmakt binder vandrarens själ vid dig,
du underbara, tjusande, stilla sjö?

I natt, vid månens helga strålar
såg jag din bölja för första gången.

AlkaTd, se A 1 c a 1 d e.

ATkali betecknar i kemien metalloxiderna
kali, natron, litiu m-, c e s i u m- och
rubidiumoxid samt ammoniak.
Motsvarande metaller benämnas
alkalimetal-1 e r (se d. o.).

ATkali-albuminät, Se A 1 b u m i n a t.

ATkalibergart, se Bergart.

ATkaliblått, en blå rosanilinfärg (se A n
i-1 i n f ä r ge r), som erhålles genom att i
ros-anilin införa fenol (karbolsyra) och behandla
med svavelsyra (sulfonera) samt framställa
natriumsaltet. Allt efter renhetsgraden
betecknas färgen med nummer och bokstäver.
A. av god renhetsgrad är i torrt tillstånd
kop-parglänsande och har blå färg. Färgen
användes till yllefärgning, till beredande av
färglack och som indikator vid titrering (se d. o.).
För det sista ändamålet användes lämpligen
märket alkaliblått 6 B. E—t N—n.

I. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:11:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfda/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free