Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Alkohol
526
A. kan framställas enligt följande
fabriks-metoder:
1. Ur stärkelsehaltiga råmaterial, såsom säd
och potatis, vanlig
brännvinsbränning samt jästfabrikation.
2. Ur sulfitavfallslutar,
sulfitspritfa-b r i k a t i o n.
3. Ur trä, speciellt sågspån.
4. Ur acetylen.
De två första av dessa metoder tillämpas i
storindustriell skala, medan de två senare
ännu ej lämnat försöksstadiet.
1. Brännvinsbränning ur säd
och potatis. Stärkelsen i dessa
råmaterial måste först omvandlas i socker. Detta
sker genom inverkan av m a 11 (se d. o.),
vilket erhålles genom ofullständig groning av
korn. Vid groningsprocessen alstras ett
enzym (se d. o.l. d i a s t a s, vilket under lämp-
Bild 1. Mäskningsapparat.
liga betingelser omvandlar stärkelse till
socker. Vid mäskningen kokas säden eller
potatisen först med vatten, finfördelas sedan,
ky-les till omkr. 65° C och försättes med malt,
som genomför försockringen på ungefär 1/2
timme. Bild 1 visar den använda apparaten,
bestående av Henzes ångkokare och
mäsk-ningskärl. Vid mäskningen hindras inverkan
av skadliga bakterier ur luften genom
tillsats av en ringa mängd fluornatrium.
Blandningen, den s. k. mäsken, kyles sedan
ned till 15—20° C och får nedrinna i jäskar,
där den försättes med jäst och får jäsa. I
jästen finnas jästsvampar, vilka under sin
livsverksamhet alstra ett enzym, z y m a s,
vilket åstadkommer, att sockret sönderfaller
i a. och kolsyra enligt formeln:
C6H12O6 = 2 C2H5OII + 2 C02.
Det bildas ungefär lika stor viktsmängd a.
som kolsyra. Vid jästfabrikerna utföras
samma processer som vit) bräimeriema, men vid
de förra är jästodlingen huvudsak. Ur den
jästa mäsken utvinnes genom fraktionerad
destillation i kolonn a p p ar a t (se
Destillationsapparat) en råsprit, som
innehåller 75—95 vol. »/o alkohol. För
tillverkning av renad sprit eller finsprit måste
råspriten rektificeras. Detta sker medelst
filtrering genom glödgat träko! eller benkol
och efterföljande omdestillation i
kolonnapparat. Härvid avskiljes den först övergående
»förspriten» och den sist övergående
»efter-spriten». Genom rektificeringen avlägsnas den
i råspriten ingående f i n k e 1 o 1 j å n, vilken
huvudsakligen består av högre alkoholer, mest
amylalkohol (se d. o.). I tillämpliga
delar användes samma fabrikationsförfarande
för bearbetning av sockerhaltiga råmaterial,
såsom sockerbetor, melass, söta frukter, och
alkoholhaltiga råmaterial, såsom avfallsvin.
2. Sulfitspritfabri ka t i o n e n har
utarbetats av de svenska ingenjörerna Hugo
Wallin och Gösta Ekström och har
utvecklats till en omfattande svensk industri. Bild
2 visar en schematisk ritning över en
sulfitspritfabrik. Från sulfitcellulosafabriken
samlas avfallsluten i samlingscisterner A. Man
beräknar, att i genomsnitt 5.5 kbm avfallslut
per ton tillverkad cellulosa erhålles. Från
sam-lingscisternerna pumpas luten till
neutralise-ringstornet B (bild 2 o. 3), där den
neutraliseras med kalk och kalksten under
genomblås-ning av luft underifrån; luften rör härvid om
A Samlingscistern för lut
S Neutraliseringstorn
C. Klarningsbinge
D. Kyltorn
E. Jäskar
F. Förrådskar
G Mäskbehåliare
H Kolonnapparat med kylare och eprouvett
I. Matcistern
K. Lagerbehållare
Bild 2. Schematisk framställning av sulfitspritfabrikation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
