Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Alkohol
528
Bild 3. Undre delen av neutraliseringstorn.
luten och bidrager till att utdriva den för
jästen skadliga svavelsyfligheten. Efter
neutraliseringen får större delen av kalkslammet
sjunka till botten. Återstoden får avsätta sig
i klarningsbingar C. Lutens temperatur i
dessa är 70—80° C. Den kyles därför i
kyl-torn D ned till omkr. 30° C och får sedan
rinna till jäskaren E (bild 2, 4 o. 5), där den
försättes med särskilt odlad jäst samt
näringsämnen för jästen. Under jäsningen förökar
sig jästen till omkr. 10-faldiga mängden. Av
jästöverskottet tillverkas genom särskild
process näringsvätska för jäst. Därjämte
tillföres i samma syfte kväve och fosforsyra i
form av ammoniumsulfat och superfosfat.
Sulfitavfallsluten innehåller omkr. 2 %
jäsbara sockerarter, och vid jäsningen alstras
följaktligen omkr. 1 o/o alkohol och omkr. 1 °/o
kolsyra. Från jäskaren pumpas den färdigjästa
luten, »mäsken», till förrådskar F och
därifrån till en mäskbehållare G. Från denna
rinner mäsken till kolonnapparat med kylare
H (bild 2, 6 o. 7). I denna avdestilleras spriten
som 95-procentig alkohol. Denna ledes till
mätcisterner I och sedan till lagerbehållare K.
Årstillverkningen av sulfitcellulosa har
växlat ganska mycket de senaste 10 åren. Vid
fullt utnyttjande av fabrikernas kapacitet
kan man räkna med en årsproduktion av
omkr. 800,000 ton sulfitcellulosa. Bortses från
mindre fabriker med en årstillverkning av
mindre än 6,000 ton cellulosa, så motsvarar
detta en möjlig årstillverkning av omkr.
80,000,000 1 50-procentig sprit. F. n. finnas 21
sulfitspritfabriker med en möjlig
produktionskapacitet av 38.000.000 1 50-procentig sprit.
3. Alkohol framställning ur trä.
Synnerligen omfattande arbeten ha utförts i
syfte att försockra trä och genom jäsning av
den erhållna sockerlösningen utvinna alkohol
Ett flertal metoder ha patenterats. Den
metod, som synes ha nått längst, är utarbetad
av Classen, och en större försöksfabrik har
uppförts av Lignine inversion co. nära
Chicago. Enligt Classens metod behandlas såg
spån i slutna kokare med en utspädd lösning
av svavelsyrlighet i vatten vid tryck upp till
7 atmosfärer och temperaturer upp till 165° C.
Härvid försockras ungefär 1/t av den torra
trävikten. Sockret utlöses med vatten,
lösningen neutraliseras, förjäses och destilleras.
Ur 100 kg trä erhållas omkr. 12 1 ren alkohol.
Enligt en nyare, av schweizaren Vernet
utarbetad metod, Prodormetoden, sker vedens
uppslutning med kall koncentrerad saltsyra i
syrefasta apparater av ett slags
cementblandning. Den sedan på analogt sätt som vid
föregående metod utvunna alkoholens mängd
uppgives uppgå till omkr. 25 1 per 100 kg ved.
4. Alkohol ur acetylen. Bland ett
flertal metoder för alkoholframställning på
rent kemisk väg utan jäsning, med acetylen
som utgångsmaterial, synes följande
förfarande ha nått en viss teknisk fulländning.
Acetylen ledes vid 50—80° C genom utspädd
svavelsyra, vari kvicksilveroxid är uppslam
mad. Härvid bildas acetaldehyd enligt reak
tionsformeln:
CH:CH + H2O = CH3 . CHO.
Kvicksilveroxiden verkar huvudsakligen som
katalysator men reduceras så småningom till
kvicksilver, vilket kan ånyo oxideras genom
Bild 4. Jäskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
