Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholometer - Alkoholstatistik - Spritdryckstillverkning - Försäljningsrättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Alkoholstatistik
538
mäta temperaturen är ofta i alkoholometern
insatt en termometer. Vidstående fig. visar en
s. k. termoalkoholometer, vilken är både
termometer och alkoholometer. För att öka
noggrannheten vid alkoholbestämningen och
ej behöva använda alltför långa skalor
uppdelas mätområdet på flera, vanligen
tre, alkoholometrar, nämligen en för
alkoholhalter upp till 40 vol. ®/o, 1 a n
k-prövare, en för 35—65 vol. %,
bränn-vinsprovare, och en för högre
alkoholhalter 60—100 vol. »/o,
spritprova r e. För officiellt ändamål använda
alkoholmetrar skola vara justerade av
Kungl. mynt- och justeringsverket. Vid
handel med sprit och brännvin samt vid
dessa varors beskattning och
förtull-ning mätes ej alkoholen i absolut volym
med ledning av uppmätt volym och
volymprocent utan anges i volymmängd av
»normalstyrka» eller brännvin av 50
vol. ®/0 vid + 15° C, vilket ävenledes
sker med tillhjälp av tabeller. Vid
alkohols blandning med vatten sker en
sammandragning av volymen. Då
temperaturen ändras från
normaltemperaturen ändras volymprocentsiffran på
grund av vattens och alkohols olika
volymutvidgning. Därjämte ändras också
volymen och därmed specifika vikten.
Däremot är alltid viktsprocenten liksom
vikten konstant och oberoende av
temperaturen hos en
vatten-alkoholbland-ning. Då det dessutom vid hantering
av större vätskemängder i praktiken är
lättare att väga än att mäta, så är det
fördelaktigare att räkna med
viktsprocent än volymprocent och använda
alkoholometrar med viktsprocentgradering.
Enär specifika vikten ändras med
temperaturen, måste emellertid även vid
dessa användas en normaltemperatur,
t. ex. 15 eller som i Förenta staterna
20° C, och sedan med tillhjälp av
tabeller korrektion göras för den
skenbara alkoholhalten. En övergång till
viktsprocent är föreslagen att användas
vid lagstiftning rörande maltdrycker,
och det är sannolikt, att även Sverige
kommer att helt övergå till det mera
rationella systemet med viktsprocent. Tabeller för
bestämmande av alkoholblandningars styrka,
alkoholmängd, volym m. m. med tillhjälp av
alkoholometer äro sammanställda i A. H.
Fock, »Brännvinsprofvaren» (1881). E-t N-n.
Alkoholstatistik. Den svenska
alkoholstatistiken omfattar dels tillverkning,
försäljning, förbrukning och beskattning av
alkohol-haltiga drycker, dels alkoholkonsumtionens
följdföreteelser. I sitt nyare och förbättrade
skick grundar sig denna statistik väsentligen
på Kontrollstyrelsens
rusdrycksförsäljnings-statistik och Socialstyrelsens (från ingången
av 1923 till förstnämnda styrelse överflyttade)
fylleristatistik samt på statistiska
undersök
Alko-holo-meter.
ningar, tillkomna på initiativ av 1911 års
nykterhetskommitté.
Översikt över innehållet:
sp.
Spritdryckstillverkning 538
Försäljningsrättigheter . 538
Förbrukning av alko-.
holhaltiga drycker...; 540
Spritdrycksförbrukning 540
Inverkan av indiv.
kontroll o. restriktioner 541
Vinförbrukning...... 543
Förbrukning av
maltdrycker.............. 544
Värdet av försålda
spritdrycker och vin...... > 545
Alkoholförbrukning
inom
beiolknings-grupper o.
inkomstklasser ............. 545
Antal
motboksinneha-vare ................ 545
Beskattningen av
alko-holhaltiga drycker... 545
Alkoholförbrukningens
följdföreteelser .... 546
Fylleriförseelsernas
fördelning med hänsyn
till
berusningsmedlets beskaffenhet.... 547
Alkoholbrukets
inverkan på det allm.
välståndet och
hälsotillståndet ......... 549
Spritdryckstillverkning. Av
Kontrollstyrelsens årsberättelser över accispliktiga näringar
framgår, att antalet brännerier var i medeltal
under kalenderåren 1856—60: 4,068 samt
under tillverkningsåren (Vio—3%) 1885—90: 172,
1915—20: 94, 1920—21: 134 och 1921—22:
135 (därav 8 pressjästfabriker, 107
lantbruks-brännerier och 20 sulfitbrännerier) samt att
totala medeltillverkningen per år under samma
tider varit resp. 32,7, 33,6, 23,4, 48,9 och 40,«
(därav pressjästfabriker 8,i,
lantbruksbränne-rier 18,6 och sulfitbrännerier 13,9) mill. 1
brännvin av normalstyrka (d. v. s. ä 50 %).
Försäljningsrättigheter. Genom statistiska
tabellverket finnas redan från mitten av
1700-talet uppgifter om utskänkningsställenas antal
i Sverige. Sålunda funnos år 1751 3,786
källare, krogar o. dyl., av vilka 1,924 voro belägna
i städerna och 1,862 på landsbygden. Antalet
försäljningsställen visar sedermera under
kro-nobränningens dagar en stark stegring — år
1785: 10,190, varav flertalet eller 7,471 å
landsbygden — men sjönk däremot hastigt under de
stränga restriktionerna mot århundradets slut.
Efter år 1800, då antalet var 4,164, saknas
uppgifter ända till mitten av 1800-talet. Under
åren 1856—60 uppgives antalet
spritdrycks-försäljningsrättigheter till i medeltal 2,633,
av vilka flertalet eller 1,956 återfunnos i
städerna. Av dessa senare avsågo 575
ut-minutering samt 1,381 utskänkning av
spritdrycker. Motsvarande siffror för
landsbygden voro 77 och 600. Av
utminuteringsrät-tigheterna voro i städerna 468 och på
landsbygden 75 inropade på auktion samt 107 resp.
2 överlåtna åt bolag.. Motsvarande siffror
för utskänkningsrättigheterna voro resp. 362
och 79 samt 163 och 5. I städerna utövades
dessutom icke mindre än 640
utskänknings-rättigheter på grund av burskap samt på
landsbygden 358 på grund av privilegier,
varjämte 216 tillfälliga
utskänkningsrättig-heter meddelats i stad och 158 på
landsbygden. I stort sett sjönk sedan antalet
sprit-drycksförsäljningsrättigheter under senare
delen av 1890-talet och var vid senaste
sekelskifte 1,435. Är 1918, eller året före
ikraftträdandet av nu gällande rusdrycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
