Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Försäljningsrättigheter - Förbrukning av alkoholhaltiga drycker - Spritdrycksförbrukning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Alkoholstatistik
540
försäljningsförordning, utövades sammanlagt
1,216 dylika rättigheter. Av dessa voro 215
utminuterings- och 503
utskänkningsrättigheter upplåtna åt bolag och 498
utskänknings rättigheter åt andra bolag (s. k.
fria rättigheter). Av
utminuteringsrättighe-terna voro 189 meddelade i stad och 26 på
landsbygden. Antalet rättigheter till
försäljning av vin och öl var enl.
nykterhetskommitténs undersökning år 1911 icke
mindre än 9,044, av vilka 8,088 voro ständiga
och 956 av mera tillfällig beskaffenhet. Av
de förra avsågo 4,023 utminutering av vin
och öl, 872 utminutering av vin samt 755 av
öl. Samtliga övriga 3,394 rättigheter avsågo
utskänkning.
Genom den nya försäljningsförordningens
ikraftträdande med år 1919 undergick antalet
försäijningsrättigheter en synnerligen stark
reducering. Nämnda år utövades sålunda
sammanlagt endast 2,041 rättigheter, av vilka 822
voro meddelade för försäljning av rusdrycker
alla slag och 1,219 för försäljning av vin (och
öl). År 1922 var det totala antalet utövade
rättigheter 1,934. Av dessa avsågo 198
utminutering och 620 utskänkning av rusdrycker
alla slag samt 24 utminutering och 1,092
utskänkning av vin (och öl). Av
utminuterings-rättigheterna, vilka samtliga enligt
försälj-ningsförordningen skola utövas av
systembolag i egen rörelse, funnos 171 i städerna
och 51 på landsbygden, och av
utskänknings-rättigheterna funnos 854 bolags rättigheter
(därav 633 överlåtna) i städerna och 189
(därav 179 överlåtna) på landsbygden samt
228 s. k. fria rättigheter i städerna (därav
214 fartygs- och tågrättigheter) och 441 på
landsbygden. Bolags rättigheterna äro i regel
meddelade för helt kalenderår, medan de fria
rättigheterna i det övervägande antalet fall
äro av kortare varaktighet.
1922 var antalet systembolag 156, av vilka
130 ägde rättighet att försälja rusdrycker
alla slag och 26 endast vin (och öl). Av
bolagen voro 93 belägna i städer, 18 i
köpingar, 16 i municipalsamhällen och 29 i rena
landskommuner. Med hänsyn till den
geografiska belägenheten uppvisa såväl
systembolagen som försäljnings rättigheterna en
synnerligen ojämn fördelning. Medan
så-luda 1922 hela Norrland räknade
endast 13 bolag och 74 åt bolag och
enskilda upplåtna rättigheter, återfunnos icke
mindre än 56 bolag och 773 rättigheter i
Malmöhus och Kristianstads län.
Rusdrycks-försäljning var 1922 medgiven i 101 av
rikets 111 städer — endast Östhammar,
Mjölby, Vetlanda, Tranås, Huskvarna, Värnamo,
Mölndal, Tidaholm, Avesta och Boden voro
utan varje rusdrycks rättighet — samt 279
av rikets 2,404 landskommuner. Om hänsyn
tages enbart till kommuner med
spritdrycks-försäljning eller med vinförsäljning av mera
permanent karaktär, kunna ytterligare 3
städer, eller Nässjö, Gränna och Arvika, och 141
landskommuner räknas såsom praktiskt taget
utan rusdrycksförsäljning.
Förbrukning av alkoholhaltiga drycker.
Förbrukningen av olika huvudslag av
alkoholhaltiga drycker i liter per invånare och
år utgjorde i Sverige och en del andra länder
enligt senast tillgänglig officiell statistik:
[-Spritdrycker-]
{+Spritdryc- ker+} red. t. 50 %. Vin. [-Maltdrycker.-] {+Malt- drycker.+}
Sverige (1922) 3,8 0,4 29,<
Norge (1921) 1 2,o 33,i
Danmark (1922) 1,1 1,7 62,i
Finland (1915)’ 0,7 0,2 10,i
Storbrit. o. Irland (1916) 3,2 1,0 94,«
Nederländerna (1914) 5,6 1,1 27,t
Tyska riket (1913) 5,6 3,i -102,»
Schweiz (1916) 4,1 2 s
Frankrike (1915) 6,1 7O,o 15,.
Italien (1915) 0,8 50,8 1,4
Ryssland (1913)’ 6,2 8 6,8
Förenta staterna (1916)’ 5,1 1,7 66,»
Ovanstående siffror kunna endast
betraktas såsom ett mycket ungefärligt uttryck
för alkoholkonsumtionen i de olika länderna,
i det att hänsyn bland annat måste tagas dels
till huru stor del av resp, befolkning, som är
alkoholkonsumerande, dels till dryckernas
alkoholstyrka vid själva konsumtionen.
Jämförelsen mellan siffrorna för de olika länderna
försvåras ytterligare därigenom, att de
internationella uppgifterna icke avse den verkliga
konsumtionen eller ens den legitima
försäljningen av alkoholhaltiga drycker utan endast
den till förtäring disponibla kvantiteten,
d. v. s. i fråga om spritdrycker i regel den
myckenhet brännvin h 50 °/o, som fanns å
nederlag vid årets ingång, ökad med årets
brännvinstillverkning och importöverskott av
spritdrycker samt minskad med vad som fanns
å nederlag vid årets utgång och vad som
de-naturerats eller i övrigt icke använts för
för-täringsändamål, i fråga om vin
importöverskottet och i fråga om maltdrycker
årstill-verkningen. — För Sveriges vidkommande är
emellertid, i följd av det för vårt land
egenartade individuella kontrollsystemet med dess
minutiösa registrering av försäljningen,
statistiken över förbrukningen av spritdrycker
alltifrån 1913 och vinstatistiken alltifrån
1919 grundad på verkliga
försäljningsuppgif-ter på den legitima försäljningen.
Spritdrycks förbrukning. En uppfattning
rörande spritdrycksförbrukningen i Sverige
vinnes av första tabellen å spalt 541.
En på grundval av nedanstående siffror och
rikets medelfolkmängd utförd beräkning av
spritdryckskonsumtionen per invånare ger
vid handen, att en betydande nedgång ägde
rum uti denna konsumtion under de senare
decennierna av 1800-talet och ända fram emot
1 Försäljningsförbud.
1 Numera totalt försäljningsförbud.
* Uppgift saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
