Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Inverkan av individuell kontroll och restriktioner - Vinförbrukning - Förbrukning av maltdrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Alkoholstatistik
544
samband med utminuteringsrestriktionernas
bortfallande.
Med 1920 års ingång visar försäljningen en
stark stegring, detta närmast som en följd
av att restriktioner och accis bortfallit. I
icke ringa mån torde jämväl den under årets
förra del rådande högkonjunkturen ha
bidragit till att bringa försäljningen i höjden.
Mot slutet av 1920 visa försäljningssiffrorna
ånyo en sjunkande tendens, detta beroende
dels på att högkonjunkturen avslöts av en
depressionsperiod, dels på vissa av bolagen på
Kontrollstyrelsens direktiv företagna
skärpningar av den individuella kontrollen. Under
trycket av den svåra depressionen och, icke
minst, som en följd av förbättrad kontroll
visar försäljningen nedgång under 1921 och
ytterligare nedgång under 1922. En
sommaren 1920 införd omsättnings- och
utskänk-ningsskatt och i ännu högre grad en
sommaren 1921 vidtagen fördubbling av samma
skatt torde även ha haft en restriktiv
inverkan å försäljningen. 1923 visar
konsumtionen ånyo någon stegring.
1913 utgjordes, som av tabellen å spalt
541 framgår, omkring 86 °/o av
spritdrycks-försäljningen för direkt konsumtion av
ut-minuteringen och 14 °/o av utskänkning.
Genom utminuteringskontrollens införande
omändrades nämnda proportion till resp. 81 och
19 °/o år 1916 och undergick sedermera under
kristidsransoneringen ytterligare förändring
till utskänkningsrörelsernas förmån (resp.
75 och 25 °/o år 1918). Under 1919 steg
utminuteringen ånyo till 84 °/o av
totalförsäljningen, och under 1922 försåldes icke
mindre än 90 °/o av alla spritdrycker
utminu-teringsvis och endast 10 °/o utskänkningsvis.
Orsaken till att utskänkningens andel av
totalförsäljningen under de senaste åren varit
i sjunkande torde främst vara att söka hos
dyrtiden. De ekonomiska konjunkturerna
utöva nämligen alltid en betydligt kraftigare
inverkan på utskänkningen än på
utminute-ringen.
Vinförbrukning. Importöverskottet av vin
utgjorde:
Årligen Mill. 1
1861—70 1,7
1871—80 3,4
1881—90 2,8
1891—00 3,2
1901—10 3,1
1911—20 4,2
1917 6,i
1918 5,#
1919 6,i
1920 4,4
1921 2,8
1922 1,9
Såsom ovan framhållits, är
importöverskottet ingalunda identiskt med den verkliga
förbrukningen. Hänsyn måste nämligen bl. a.
tagas dels till den inhemska tillverkningen
av bär- och fruktviner, vilken tidigare var
högst betydande (1911: 1,2 mill. 1), dels
till den kvantitetsökningen, som äger rum
genom förskäring och utspädning av de
importerade vinerna (1911 omkring l,o mill. 1).
Perioder av hög vinkonsumtion voro dels
de goda åren i början av 1870-talet, dels de
likaledes ekonomiskt goda åren före och
omedelbart efter världskrigets slut. Enligt
Kontrollstyrelsens på verkliga
försäljningsupp-gifter grundade statistik uppgick
vinförbrukningen sålunda 1919 till 5,2 mill. 1 men
nedgick redan 1920 till 4,i mill. 1 och var 1921
och 1922 endast resp. 2,8 mill. och 2,4 mill. 1.
En bidragande orsak till den starkt
sjunkande vinkonsumtionen är den relativt stora
andel av denna konsumtion, som i normala
fall kommer på de av depressionen starkt
påverkade utskänkningsrörelserna. Från att
1919 ha utgjort 39 °/o och 1920 32 °/o nedgick
denna andel 1921 och 1922 till endast resp.
21 och 19°/o. De höga siffrorna för krisåren
torde återigen, frånsett högkonjunkturen, ha
varit en följd av att vinerna, och speciellt
starkvinerna, tjänade som surrogat för de då
ransonerade spritdryckerna.
Förbrukning av maltdrycker. Den officiella
statistikens uppgifter i detta avseende äro
alltid identiska med tillverkningssiffrorna och
torde något så när sammanfalla med den
verkliga förbrukningen. Några bestämda
slutsatser kunna emellertid icke dragas angående
förbrukningens exakta storlek för tiden före
1903, med vilket år den nuv. mera
tillförlitliga tillverkningsstatistiken började.
Tillverkningen 1880 har beräknats till 4,2 mill. 1
porter och 58,5 mill. 1 öl. Förbrukningen av
starkare maltdrycker uppvisar ökning under
åren 1861—1903 samt minskning åren 1904—
1911. En uppfattning av konsumtionens
storlek under senare år vinnes av nedanstående
siffror rörande vörtmängden i mill. 1 för
framställning av:
[-Tillverkningsår-]
{+Tillverk- ningsår+} Porter Lageröl öl, övriga slag [-Pilsner-dricka-] {+Pilsner- dricka+} Summa [-Svag-dricka-] {+Svag- dricka+}
1911—12 5,8 73,2 47,1 19,6 145,7 156,»
1912—13 6,2 77,7 50,3 19,» 154,1 158,i
1913—14 6,2 80,5 49,6 19,7 156,o 165,7
1914—15 7,3 92.3 49,5 18,» 168,o 136,e
1915—16 8,0 101,8 49,8 18,o 177,6 130,6
1916—17 6,5 45,1 25,4 82,o 159,o 118,o
1917—18 5,4 — 0,3 18,7 24,4 131,6
1918—19 6,7* — — 105,3 112,o 70,i
1919—20 6,2* — 0,1 164,3 170,6 76,6
1920—21 3,o1 — 0,1 171,6 174,7 78,i
1921—22 l,»1 — 0,1 151,6 153,6 67,7
Sedan tillverkningsåret 1917—18 har
sålunda praktiskt taget ingen tillverkning av
starkare maltdrycker ägt rum. Orsaken
härtill var ursprungligen råämnesbristen under
kristiden och sedermera lagstadgat förbud
(först temporärt, sedan 1923 permanent) mot
tillverkning för avsalu inom riket och import
av starkare maltdrycker.
1 Alkoholsvag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
