Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Värdet av försålda spritdrycker och vin - Alkoholförbrukning inom befolkningsgrupper och inkomstklasser - Antal motboksinnehavare - Beskattningen av alkoholhaltiga drycker - Alkoholförbrukningens följdföreteelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Alkoholstatistik
546
Värdet av försålda spritdrycker och vin.
Enligt den officiella statistiken uppgick det vid
inköp av spritdrycker och vin nedlagda
penningbeloppet i runda tal 1919 till 208 mill.
kr., 1920 till 281 mill. kr., 1921 till 239 mill.
kr. och 1922 till 198 mill. kr.
Alkoholförbrukning inom
befolkningsgrupper och inkomstklasser. En av
Kontrollstyrelsen för 1916 verkställd undersökning
uppvisar större inköp av spritdrycker hos
stadsbefolkningen än hos lantbefolkningen. Medan
varje i undersökningen medtagen kund i
medeltal utminuteringsvis inköpt 40 1
spritdrycker, påträffas de minsta inköpen inom gruppen
husligt arbete (städerna 30 och landsbygden 32
1) och de största inom industri och bergsbruk
(städerna 45) samt handel och samfärdsel
(städerna 43 och landsbygden likaledes 43).
Inköpskvantiteterna befinnas i regel vara
minst inom de lägsta inkomstgrupperna samt
störst inom de mellersta inkomstgrupperna.
Av årsinkomsten har i medeltal varje kund
använt 3 % på inköp utminuteringsvis av
spritdrycker. I en del fall steg dock
ifrågavarande siffra inom de fattigare
befolkningslagren ända till över 10 %. Beträffande
medelinköpen i liter inom olika landsdelar
utvisar Kontrollstyrelsens statistik för de
senaste åren i regel höga siffror för bolagen
i sydvästra och södra Sverige samt låga för
bolagen i Värmland, Västmanland, Dalarna
och Norrland.
Antal motboksinnehavare. Antalet
personer, som hos systembolagen innehade rätt att
inköpa spritdrycker, utgjorde vid utgången av
1916 (den obligatoriska kontrollens första år)
i runt tal 800,000, varav 770,000 män och
30,000 kvinnor. Vid slutet av 1919 hade
antalet motböcker överskridit 1 million och
utgjorde i juli 1920 1,050,000. Vid ingången av
1923 innehade 1,015,000 pers., varav 930,000
män och 85,000 kvinnor, inköpsrätt hos
systembolagen. Sedan utgången av 1916 har
sålunda absolut taget antalet manliga kunder hos
rusdrycksbolagen ökats med 160,000 och
antalet kvinnliga kunder med 55,000. Relativt
taget representerar den manliga kundkretsen
numera omkr. 60 % av rikets vuxna befolkning
mot ej fullt 50 % under den obligatoriska
kontrollens första år.
Beskattningen av alkoholhaltiga drycker i
årsmedeltal mill kr. framgår av tab. sp. 546.
Härvid är att beakta, att
försäljningsmed-len t. o. m. 1914 fördelades mellan
kommuner, landsting, hushållningssällskap m. fl. och
först 1915 tillföllo statsverket. Av den
behållna inkomsten av
brännvinstillverknings-skatt, maltskatt och försäljningsmedel
(tidigare och intill 1921, då skatten avskaffades,
jämväl punschskatt) ävensom av en 1920
beslutad mertull å arrak och rom avsättes
numera vad som för varje år överskjuter 18,8
mill. kr. till en särskild fond (statsverkets
fond av rusdryckmedel). Se vidare R u
s-drycksmedelsfonden.
Brännvins-tillverk-ningsskatt Införseltull Punschskatt Maltskatt [-Försälj-aingsmedel-] {+Försälj- aingsmedel+} m. m. Summa
1871—75 13,5 2,8 — — 2,3 18,6
1876—80 13,3 2,1 — — 5,2 20,6
1881—85 13,3 1,9 — — 5,5 20,7
1886—90 14,o 1,7 — — 6,3 22,o
1891—95 15,o 2,6 — — 7,4 25,o
1896—00 18,5 4,2 — — 10,8 33,5
1901—05 20,4 5,0 0,5 1,3 12,0 39,2
1906—10 21,9 5,2 1,6 3,4 14,5 46,6
1911—15 27,9 5,7 2,0 5,2 17,8 52,6
1916—20 9,6 9,7 1,4 3,3 26,1 50,i
1916 17,3 6,7 2,2 5,8 18,5 50,5
1917 3,i 6,4 0,9 3,1 17/ 31,2
1918 3,3 6,3 0,9 0,7 11/ 22,4
1919 6,5 14,5 0,7 2,6 37,i3 61,4
1920 17,7 14,7 2,1 4,4 46/ 85,1
1921 12,7 15,4 0,1 4,3 83/ 116,2
1922 13,7 9,1 — 3,7 77,i6 103,6
Alkoholförbrukningens följdföreteelser.
Sambandet mellan alkoholbruk och
brottslighet har länge varit föremål för det
allmännas uppmärksamhet. Den i
Fångvårdsstyrelsens berättelser meddelade statistiken
(sedan 1887) måste emellertid betraktas som
mindre tillförlitlig, då den grundar sig på
fångarnas egna upplysningar och icke på
inför domstol prövade uppgifter. I största
allmänhet torde dock kunna sägas, att under
årtiondena närmast före den individuella
kontrollens införande av de vid årets slut
kvarvarande manliga fångarna 60 ä 70 °/o voro
sådana, vilkas brott ställts i samband med
rus-drycksbruk. Motsvarande tal för de
kvinnliga fångarna var endast omkring 20 %.
Enligt Socialstyrelsens specialundersökning för
år 1917 uppgingo de s. k. alkoholfallen under
detta både med hänsyn till
alkoholförbrukning och brottslighet egenartade år endast
till resp. 20 och 7 %. I likhet med
Fångvårdsstyrelsens statistik visar denna undersökning
de högsta procenttalen (40—50 %) för
våldsbrotten (vari inberäknats brott mot staten
och mot enskild person), medan de detta år
synnerligen talrika egendomsförbrytelserna
förete väsentligt lägre tal (omkr. 20%).
Uppgifter angående antalet för fylleri
sak-fällda finnas alltsedan 1866 meddelade i den
officiella rättsstatistiken.
Fylleriförseelsernas antal under olika tider dels
i absoluta tal (a), dels per million av den
straffmyndiga medelfolkmängden (b) framgår
av första tabellen spalt 547.
Den starka stegringen av antalet
fylleriförseelser under åren 1866—1915 torde mindre
1 Därav spirituosaaccis 3,4 mill.
2 1(1
99 99 ^9^ 99
3 „ spritdrycksaccis 25,0 mill.
4 „ omsättn.- o. utskänkn.-skatt 17,4 mill.
3 „ „ „ „ „ 46,3 „
6 „ „ „ „ „ 56,0 „
I. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
