Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Fylleriförseelsernas fördelning med hänsyn till berusningsmedlets beskaffenhet - Alkoholbrukets inverkan på det allmänna välståndet och hälsotillståndet - Alkoholsyror - Alkov - Alkuin - Alkvättern (sjö) - Alkvättern (egendom) - Alkyl eller Kolväteradikal - Alkyone - Alkärr - Alla, All’ - Alla breve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Alkoholsyror—Alla breve
550
systembolagen inneha rätt att
utminuterings-vis inköpa rusdrycker. Enligt en under åren
1901—10 i Stockholm förd statistik föll
det relativt största antalet fylleriförseelser
på oktober (10,6 %) och september (10,o %)
och det minsta på januari (6,i %) och februari
månader (6,6%). Över en femtedel av alla
förseelser kom på lördagar och det därnäst
största antalet på måndagar och tisdagar. De
temporära skiljaktigheterna framträda dock
svagast i storstäderna med deras lätta
tillgång å rusdrycker och starkast i de mindre
städerna och å landsbygden.
Alkoholbrukets inverkan på det allmänna
välståndet och hälsotillståndet. Vid en av
Socialstyrelsen för år 1915 verkställd
undersökning om orsakssammanhanget mellan
alkoholbruk och fattigvårdsbehov framgick, att 22 %
av de på fattigvårdsanstalt intagna männen
och 5 % av kvinnorna blivit
understödsbehö-vande till följd av alkoholbruk. För samtliga
understödstagare med tillhörande barn sjunka
siffrorna från 14 % i de större städerna till
4 % i jordbrukssocknarna. Riksmedeltalet
var 8 %.
Enligt statistiken i Medicinalstyrelsens
berättelser visar antalet av de för kronisk
alkoholism på sjukvårdsanstalterna vårdade en
stark stegring alltifrån 1890-talets början och
intill de allra senaste åren. Av de på nämnda
anstalter intagna alkoholisterna befinnas
endast omkr. 10 % vara kvinnor. Icke minst i
fråga om antalet för kronisk alkoholsjukdom
vårdade patienter ha de på grund av kristiden
utfärdade inskränkningarna i
rusdryckshan-deln medfört en kraftig reducering. Såväl i
Medicinalstyrelsens berättelser som i vår
officiella dödsorsaksstatistik finnas slutligen
uppgifter rörande i kronisk alkoholsjukdom
avlidna. Nämnda uppgifter, vilka tidigare
endast avsågo dödsfall i städerna, omfatta fr.
o. m. år 1911 även landsbygden. Antalet
dylika dödsfall brukar för hela riket angivas
till ett eller ett par hundra årligen. Av
de döda utgöres det övervägande antalet av
män. Då emellertid kronisk alkoholism ofta
åtföljes av andra sjukdomar, vilka senare
vanligen angivas såsom den direkta dödsorsaken,
kan antalet årligen i kronisk alkoholsjukdom
avlidna med säkerhet antagas vara något
större. — Litt.: »Rusdrycksförsälj ningen»
(Sveriges off. stat.) ; »Nykterhetskommitténs
betänkande» (särskilt X: 4 år 1919 och X: 5
år 1921) ; »Alkoholkonsumtionen» (i tidskr.
Tirf ing. _h. 1—2 årg. 1920). H. G—n.
Alkohölsyror äro organiska syror, som utom
den för dem karakteristiska radikalen
kar-boxyl, —COOH, även innehålla en
hydroxyl-radikal, —OH, och således samtidigt ha
syre-och alkoholkaraktär. Exempel på
alkoholsyror, eller, som de även benämnas, o x i s y r o r,
äro mjölksyra, CHs . CH (OH) . COOH,
äppel-syra, vinsyra och citronsyra. E—t N—n.
Alkov [-ä’v], i arabiska och moriska
byggnader en välvd och av sängplats upptagen nisch;
i moderna byggnader en i sovrummet (med
lättare väggar gjord avdelnings för sängens plats.
A’lkuin, Karl den stores förtrogne
rådgivare (omkr. 735—804). Han tillhörde en ädel
angelsaxisk släkt; bestämdes tidigt för det
andliga ståndet och fick en utmärkt
undervisning i Yorks berömda domskola, vars ledning
han sedermera (766) övertog. På Karl den
stores enträgna uppmaning överflyttade A.
jämte flera av sina lärjungar till det
fran-kiska riket (782). Under den första tiden
vistades han vid det frankiska hovet och
meddelade där undervisning åt Karl och dennes
söner, på samma gång som han ledde och
reformerade hovskolan (schola palatina) och i alla
större städer runt omkring inrättade högre
och lägre skolor. A. var en av sin tids
lärdaste män, och när han 796 drog sig undan till
klostret i Tours, höjdes dess skola under hans
ledning till en verklig mönsterskola och ett
vetenskapernas huvudsäte. Han deltog på ett
avgörande sätt i flera av sin tids teologiska
strider. A:s talrika skrifter (tr. 1777) och
efterlämnade brev äro av stort värde för
kännedomen om den karolingiska
kulturståndpunkten. Jfr C. J. B. Gaskoin, »Alcuin: his life
and his work» (1903). J. Hdr. (O. W-n.)
Alkvättern, sjö i s. ö. Värmland, mellan
Bjurtjärns och Karlskoga socknar i Örebro
län. Avrinner genom Timsälven till Möckeln
och Letälven.
Alkvättern, bruksegendom i s. ö. Värmland
vid n. ändan av sjön Alkvättern;
Bjurtjärns socken, Örebro län; omkr. 10 mtl.
Omfattar 8,593 har, varav 867 har åker;
tax.-värde för jorden 2,397,900 kr. och för andra
fastigheter 83,000 kr. Äges av A:s
(Katrine-fors) a.-b. — I början av 1600-talet ägdes A. av
släkten Ribbing, senare av bergsfogden G.
L:son Linroth, som i slutet av 1600-talet
grundade Lannafors övre och nedre hammare,
nedlagda 1860. Bland senare ägare märkas
släkterna Geijerstam, Mitander och Sundin
samt sedan 1865 Alkvätterns a.-b. O. Sjn.*
Alkyl eller Kolväteradikal benämnes
den kolväterest, som uppstår, då ett kolväte
inom den alifatiska serien bildar föreningar
på så sätt, att en av dess väteatomer
utbytes mot annan atom eller atomgrupp.
Exempel härpå är metans omsättning med klor
till metylklorid och klorväte enligt formeln
CH4i-C12 = CH3 . C1 + HC1,varvid bildas alkylen
metyl, CHs —.
Alky’one, se Halkyone.
Alkärr, sidlänt trakt, bevuxen med klibbal.
Sådana marker ha vanligen en djup, godartad
mylla. Jfr Mosse.
Alla, A11’, it., motsvarar franskans å la.
Vanligt i musiktermer.
Alla bre’ve, it., »på förkortat sätt»,
betecknar, att i % takt de större notvalörerna
skola utföras som närmast mindre, d. v. —
s.. hela som halva o. halva som f järdedelar.
Anges av ett lodi ätt streck genom
takt-tecknet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
