Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Alkoholförbrukningens följdföreteelser - Fylleriförseelsernas fördelning med hänsyn till berusningsmedlets beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Alkoholstatistik
548
Årligen a b
1866—75 11,440 4,113
1876—90 20,752 6,704
1891—95 26,745 8,282
1896—00 38,557 11,389
1901—05 42,831 12,108
1906—10 50,544 13,669
1911—15 53,062 13,794
vara en följd av ökat alkoholmissbruk än av
ett eftertryckligare beivrande av dessa
förseelser.
För senare år är antalet fylleriförseelser
enligt uppgifter ur rättsstatistiken (för
fylleri sakfällda 1911—1916) och Socialstyrelsens
statistik (för fylleri anhållna 1917—1922) :
År Antal
1911 50,972
1912 56,622
1913 58,909
1914 50,860
1915 47,946
1916 43,911
År År
1917 18,507
1918 18,854
1919 35,103
1920 45,789
1921 30,099
1922 28,212
Av ovanstående framgår, att den
individuella kontrollen redan under åren 1914 och
1915 förmått åstadkomma en om än ringa så
dock påtaglig nedgång i antalet
fylleriförseelser. Av betydligt större nykterhetseffekt
voro emellertid redan kristidsrestriktionerna
av år 1916. Den 1917 vidtagna skärpningen
av dessa restriktioner jämte det då under
maj gällande totalförbudet förmådde
sedermera i sin tur att åstadkomma betydande
resultat i nykterhetshänseende. En
försämring inträdde redan 1918, vilken
försämring blev alltmera påtaglig 1919 i den mån
restriktionerna lättades och
högkonjunkturens depraverande inverkan hann göra sig
gällande. Är 1920 slutligen var det mesta
förlorat av allt det, som i
nykterhetshänseende vunnits genom kristidsrestriktioner och
individuell kontroll. En påtaglig förbättring
i nykterhetstillståndet kan dock konstateras
under 1921 och en ytterligare förbättring
under 1922. Med ingången av 1923 visa däremot
fyllerisiffrorna en svagt stigande tendens.
Fylleriförseelsernas fördelning med hänsyn
till berusningsmedlets beskaffenhet. Av gjorda
sammanställningar framgår, att
spritdryckerna såsom berusningsorsak i regel
såväl absolut som relativt minskas i den
mån tillgången å dessa drycker försvåras.
Medan ännu under första kvartalet 1917,
då en myckenhet motsvarande 2 liter i
kalendermånaden kunde försäljas per
bevisinnehavare, 62 °/o av alla fylleriförseelser voro
att tillskriva spritdrycksberusning, var
motsvarande tal under den strängaste
ransone-ringsperioden (4:e kvartalet 1918) ej fullt
37 %. Därefter kan konstateras, huru med
1919 års ingång ifrågavarande procentsiffra
ånyo stiger för att under åren 1920—1922
uppnå 90 %. Denna stegring är dock till en del
beroende på den olagliga spritd ryckshante-
ringen. Då denna senare var som mest
framträdande (år 1919) kommo emellertid endast
18 °/o av alla förseelser på den illegitima
mot 60 °/o på den legitima
spritdrycksför-säljningens konto. Av vida större betydelse
såsom berusningsmedel voro under hela
kristiden den denaturerade spriten och de
tekniska preparaten. Missbruket av denaturerad
sprit synes ha kulminerat under förra
hälften av 1919, det av tekniska preparat
däremot något år tidigare. År 1921 hade dessa
surrogat praktiskt taget bortfallit såsom
berusningsmedel. Under de allra senaste åren
har däremot insmugglingen av spritdrycker,
framför allt i Stockholm och andra större
hamnstäder, blivit en verklig fara för
folknykterheten.
Vinet såsom berusningsorsak har städse
varit av underordnad betydelse. Av intresse
är dock att iakttaga, hurusom
procentsiffrorna i fråga om vinet stiga i den mån
spritdryckstillgången försvåras. Ej ens under
den strängaste ransoneringsperioden, då dock
tillgången på vin var fullt normal, nådde
vinet upp till mer än 20 ä 25 % av alla
fylleri fall. Dessa på Socialstyrelsens statistik
grundade uppgifter avse emellertid endast
det huvudsakliga berusningsmedlet.
De siffror, som åskådliggöra ölet såsom
berusningsorsak, utvisa, att ölet från att
ännu under förra delen av år 1917 ha bidragit
med omkring Vs av alla fylleriförseelser
under senare delen av år 1918 såsom en följd
av starkölsförbudet praktiskt taget bortfallit
såsom berusningsorsak. Under de senaste
åren visa siffrorna ånyo en stigande tendens,
detta beroende på att konsumtionen av
blandningar av pilsnerdricka och spritdrycker
tilltagit i den mån spritdryckstillgången ökats.
I fråga om det sätt, på vilket
berusningsmedlen åtkommits, är att märka den ringa
roll de utminuteringsvis försålda dryckerna
spela såsom berusningsorsak. Vida
ogynnsammare äro siffrorna för utskänkningen, vilka,
frånsett att de städse äro högre än
utminu-teringssiffrorna, i motsats till dessa icke
förbättrats under senare år. Av siffrorna för
olika geografiska områden framgår, att de
sedvanliga rusdryckerna, och speciellt
spritdryckerna, äro en vanligare berusningsorsak
å landsbygden än i de större städerna och
vida vanligare även i dessa senare än i de
båda största städerna. I Stockholm och
Göteborg däremot ha denaturerad sprit och
tekniska preparat visat sig utgöra allvarliga
konkurrenter till rusdryckerna, i Stockholm t.
o. m. under flera kvartal överträffa de senare
i betydelse som berusningsmedel. Numera ha
dock, som ovan framhållits, dessa surrogat
helt utträngts av insmugglade spritdrycker. I
Stockholm och Göteborg var det även, som
vin- och ölfylleriet nådde sitt maximum.
Av för fylleri sakfällda utgöras i medeltal
endast ett par procent av kvinnor och endast
omkring 20 procent av personer, som hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
