Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmosa - Allmoseutdelare - Allmänbegrepp - Allmän bevillning - Allmänbildning - Allmän farled - Allmän flottled - Allmän idrott - Allmänkyrkliga världsförbundet el. Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden - Allmänna arbeten - Allmänna barnbördshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Allmoseutdelare—Allmänna barnbördshuset
568
som endast på detta sätt kunde avlönas,
vidare änkor, sjuklingar o. s. v. Redan hos
kyrkofäderna uppkom emellertid den
föreställningen, att allmosegivandet vore en
förtjänstfull »god gärning» med makt att utplåna
synd. Denna mystiska förmåga utsträcktes
under medeltiden även till de skänker kyrkan
fick, varför dessa växte oerhört. En ansenlig
del av tionden var anslagen till de fattiga och
utdelades dagligen av prästerna vid
kyrkdör-rarna, varjämte klostren obligatoriskt utövade
stor välgörenhet (se följ.).
Allmoseutdelare kallades ursprungligen den
medlem av en religiös orden, som hade sig
ålagt att utdela allmosor åt de fattiga.
Sedermera voro vanligen de katolska furstarnas
biktfäder tillika allmoseutdelare. Även
drottningar, prinsar, prinsessor, prelater och
offentliga inrättningar hade sina särskilda
allmoseutdelare. — I Frankrike fanns sedan Frans
I :s tid en s. k. »stor-allmoseutdelare», grand
aumönier de France, vanligen kardinal och
ansedd som en av rikets och hovets högsta
ämbetsmän. Denna värdighet indrogs under
revolutionen men återupplivades under
Napoleon I och Napoleon III. — I England finnes
en liknande ämbetsman, lord high almoner,
vanligen en biskop.
Allmänbegrepp äro art- och släktbegrepp i
motsats till indi vidualbegrepp (se d. o.). De
bildas genom fixerande av det hos flera
individuella företeelser lika och gemensamma med
abstraktion från det olika.
Allmän bevillning, se Bevillning.
Allmänbildning, en bildning, som omfattar
alla för människan viktiga ämnen, till skillnad
från fackbildning el.
specialbildning. I allmänhet anser man, att
barndomsskolorna böra meddela allmänbildning och
först i de högre skolorna en specialisering ske
för olika fack. Allmänbildningens betydelse
ligger däri, att man bör så pass känna till
även andra verksamhetsområden än sitt eget,
att man ej står alldeles främmande och
oförstående inför den övriga verksamheten inom
samhället, där man har att göra sin
arbetsinsats på ett begränsat område men måste
samarbeta med de övriga fackens
representanter. En djupare bildning kan man dock i
våra dagar endast nå inom ett begränsat
Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
område. Att stanna blott vid allmänbildning
leder därför till ytlighet. Allmänbildningen
får sitt egentliga värde tillsammans med en
grundlig fackbildning. S—e.
Allmän farled, se Farled.
Allmän flottled, se Flottled.
Allmän idrott, gemensam benämning för
sådana idrottsgrenar som löpningar, hopp och
kast. Se Idrott.
Allmänkyrkliga världsförbundet el. Värld
s-förbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom
kyrkosamfunden har framgått ur strävanden från
årtiondet närmast före världskriget att
sammanföra kyrkliga kretsar i England och
Tyskland för att sålunda motverka den
växande spänningen mellan dessa båda folk.
Andrew Carnegie (se denne) bidrog med en
donation för att göra rörelsen fullt
internationell, och Världsförbundet bildades på en
konferens i Konstanz 2 aug. 1914, i samma
dagar som världskriget utbröt. De
våldsamma utbrott av folkhat, som kriget
framkallade, hejdade för åratal förbundets
verksamhet men bidrogo även att i allt vidare kretsar
väcka insikt om betydelsen av dess strävan
att mellan olika kristna samfund
åstadkomma samarbete i syfte att närma folken till
varandra. Verksamheten återupptogs efter
kriget genom ett möte i Oud Wassenaer vid
Haag i okt. 1919 och har sedan varit i
ständig tillväxt, så att förbundet nu har
national-avdelningar i de flesta europeiska länder
ävensom i Förenta staterna. Förbundet
sammanträdde till årsmöte i Köpenhamn
sommaren 1922, varefter förbundets verkställande
utskott sammanträdde i Hälsingborg i aug. s. å.
Utskottet fattade då beslut om
sammankallande av ett stort ekumeniskt möte för
kristenhetens arbetsgemenskap att hållas i
Stockholm i aug. 1925.
I Sverige bildades en nationalkommitté
med representanter från de flesta religiösa
samfund och rörelser 1915. Nuv. ordf, är
ärkebiskop N. Söderblom och sekreterare
professor K. B. Westman. Kommittén anordnade
bl. a. vid årsskiftet 1918—19 en
opinionsyttring för en försonlig fred, som samlade
310,000 deltagare. K. B. W—n.*
Allmänna arbeten, gemensamt namn på
sådana ingenjörsarbeten, som
utföras för det allmännas eller statens
räkning eller ock med understöd
av statsmedel. För svenska
statens järnvägs-, telegraf- och
telefonbyggnader m. m. anslås medel
i vanlig ordning till beslutade
nybyggnader. Dessutom ger staten
årliga bidrag till vägbyggnader,
hamnar, broar och farleder (i
budgeten 1923—24 omkr. 6 mill. kr.).
Allmänna barnbördshuset, en
1775 i Stockholm upprättad
anstalt, där varje barnaföderska äger
rätt att kostnadsfritt vårdas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
