Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almeida, Antonio José de - d’Almeida, dom Francisco - d’Almeida-Garrett, João Baptista da Silva Leitão - Almelo - Almén - Almén, August Teodor - Almén, Tore August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
d’Almeida—Almén
598
växlat i mycket snabb följd och lugnet inom
landet störts av flera revolter och politiska
mord, av stora strejker och betydande
finansiella svårigheter. Se vidare Portugal, hist.
d’Almeida [alma?öo], dom Francisco,
portug. krigare (omkr. 1450—1510), yngste
son till greven av Abrantes. Utnämnd 1505
till Portugals förste vicekonuug över Indien,
tog han sitt residens i Cochin och sökte
genom sina flottor kontrollera handeln och
sjöfarten på Indiens västkust. Hans son
Lou-rengo, en populär nationalhjälte (Camöes, »Os
Lusiadas» X, 27 ff.), företog en expedition till
Ceylon och stupade 1508 i ett sjöslag mot en
egyptisk flotta utanför Dabul. d’A. synes
därefter endast ha levat för att hämnas: han
vägrade därför — trots order från Lissabon
— att överlämna makten till d’Albuquerque,
avseglade hösten 1508 med en stor flotta
norrut, på vägen bombarderande Goa m. fl.
städer, och tillintetgjorde i ett stort slag
utanför Diu (febr. 1509) sultanernas av
Egypten och Gujarat och furstens av Calicut
förenade flottor. På hemvägen till Portugal
stupade d’A. i en skärmytsling med negrer vid
Saldanhaviken i Sydafrika. J. Ch—r.
d’Almeida-Garrett [almai’da-gorä’t], Joäo
Baptista da Silva Leitäo, vicomte,
portug. skald och politiker (1799—1854). Blev
på grund av sina liberala åsikter
landsför-visad 1823, men sedan dom Pedro återkommit
från Brasilien 1832 och fördrivit dom Miguel,
gjorde han d’A. till inrikesminister. d’A.
genomförde många reformer i cortes och
representerade Portugal i Bryssel 1834—36 samt
var en kort tid utrikesminister. Genom sitt
epos »Camöes» (10 sånger; 1825), blev han en
av banbrytarna för nyromantiken. I »Dona
Branca» (1826) gisslade han munkväsendet,
och i »Adozinda» (1828) började han bearbeta
gamla folkromanser. Hans vackra
»Roman-ceiro» (1851—53) blev den första samlingen
av sådana. d’A. sökte även nyskapa en
nationell teater, och hans »Auto de Gil Vicente»
(1838) är det första rent nationella
portugisiska dramat. Andra skådespel av honom
äro »Alfageme de Santarem» (1842) och hans
mästerverk »Frei Luiz de Sousa» (1844). Han
var även framstående prosaist. Egendomligt
intagande äro hans erotiska dikter »Folhas
cahidas» (1852). Sami. arb. i 25 bd (1854—77).
Se monografier över d’A. av T. Braga (1871)
och G. de Amorim (3 bd, 1881—84).
A’lmelo, stad i ö. Holland, prov. Overijssel;
25,311 inv. (1922). Kanalknutpunkt.
Linne-och bomullsindustri.
Almén, släkt från Tunhems socken i
Västergötland. Namnet antogs av sönerna
till kyrkoherden i Myckleby, Bohuslän, J.
Anderson (1783—1849), A. T. Almén (se nedan)
och hans sex bröder.
Almén, August Teodor, kemist,
ämbetsman (1833—1903), med. dr 1860, prof, i
medicinsk och fysiologisk kemi i Uppsala 1861,
generaldirektör i Medicinalstyrelsen 1883—98,
led. av Första kammaren 1886—1902.
Utmärkande för A. var en sällsynt stor
arbetsförmåga och en utpräglat praktisk läggning.
Inom sin vetenskap en framstående, flitig
forskare och analytiker,
nedlade han särskilt
årslång möda på
förarbeten till en
kommentar över den
svenska farmakopén.
Genom sina
omfattande undersökning
ar av dricksvatten^
renhet och naturliga
och konstgjorda
mineralvatten gav A.
impulser till
mineral- och
läskvat-tensindustrien inom
landet. Av stor
be
tydelse voro ock hans analyser av köttet från
olika slag av fisk och hans arbeten i allm.
över födoämnen. Såsom generaldirektör
åstadkom A. många nybyggnader av
sinnessjukhus. Som riksdagsman var A. bestämd
motståndare till livsmedelstullarna. Bland hans
skrifter märkas »Våra vanligaste
näringsmedels sammansättning, näringsvärde, pris och
billighet» (1885), »Våra vanligaste
proviantartiklars beskaffenhet» (1891) och »Huslig
ekonomi och dess tillämpning på utspisningen
vid allmänna inrättningar» (1902).
Almén, Tore August,
rättsvetenskaps-man (1871—1919), son till A. T. A.; docent i
civilrätt i Uppsala 1897, t. f. professor, jur.
utr. dr 1900, revisionssekreterare 1911,
justi-tieråd 1915—18,
ordförande i skandinav, [-försäkringslagkom-mittén-]
{+försäkringslagkom-
mittén+} 1918. Deltog
ss. kommittésekr.
och -led. samt som
led. av
Lagberedningen (1906—09) i
utarbetandet av
många viktiga
lagförslag på
förmögenhetsrättens område, såsom
förslaget till lag om köp
och byte av lös
egendom, väsentliga
delar av förslaget till ny jordabalk samt
förslaget till lag om kommission, handelsagentur
och handelsresande. Utgav en stort anlagd
kommentar till lagen om köp och byte av lös
egendom (2 bd, 1906—08; 2:a uppl., 2 bd,
1917—18; översatt på grund av donation av
legationsrådet H. Ax:son lohnson till tyska
samt försedd med betydande utvidgningar av
jur. professor F. R. Neubecker, Heidelberg,
1922), lageditioner och andra juridiska
arbeten. I sina arbeten utmärkte sig A. för
skarpsinne och lärdom och framför allt för sin
sunt praktiska syn på rättsföreteelserna. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
