Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almén, Tore August - Almería (provins) - Almería (stad) - Almesåkra - Almesåkraformationen - Almesåkra-sandsten - Almfelt, Lorens Axel Fredrik - Almgren, släkt - Almgren, Knut August - Almgren, Oskar - Almgren, Oskar Maurits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Almeria—Almgren
600
var även med om att upprätta och redigera
»Svensk juristtidning» (se d. o.). Såväl genom
begåvning som genom studier och erfarenhet
intog A. en av de främsta platserna på
rättsvetenskapens område i vårt land. Efter hans
död bildades genom insamling »Tore Alméns
minnesfond» (f. n. omkr. 70,000 kr.) med syfte
att befordra rättsvetenskaplig verksamhet av
omedelbar betydelse för det praktiska
rätts-livet samt strävandena för nordisk
rättsgemenskap. C. G. Bj.*
Almeria, provins i s. ö. Spanien vid
Medelhavet. 8,778 kvkm, 383,692 inv. (1921).
Upptager ö. delen av det forna konungariket
Granada. Från s. inskjuter Medelhavet den
breda Almeriabukten. Provinsen är bergig.
I de dalgångar, där konstbevattning anlagts,
är växtligheten yppig. A:s vin, oliver, frukt,
i synnerhet vita druvor (»almeriadruvor»),
ävensom dess boskap äro beryktade. A. är rikt
på mineralier. Koppar, järn, bly, kvicksilver
och silver finnas. Huvudstad, se följ.
Almeria, stad i sydligaste Spanien,
huvudstad i prov. Almeria, vid medelhavskusten,
innerst i Almeriabukten; 51,034 inv. (1921).
Järnväg till Madrid. A. är beläget i en
bördig trakt vid foten av höga berg.
Omtyckt vinterkurort. Från dess präktiga hamn
exporteras de berömda vita almeriadruvorna
samt andra frukter, alfagräs, huvudsakligen
till England för pappersfabrikation, bly och
järnmalm m. m. — A. var under morisk tid
konungariket Granadas näst största stad.
Almesåkra, socken i n. v. Småland, strax
s. om Nässjö; Västra härad, Jönköpings län;
65 kvkm, 536 inv. (1923). I A., som äger
stora mossmarker, ligger vattendelaren
mellan Lagans och Emåns flodområden. 616 har
Aker. Annex till Malmbäck, Växjö stift,
Västra härads kontrakt.
Almesåkraformationen är en huvudsakligen
av sandsten, kvartsit och konglomerat men
även av lerskiffrar och kalksten bestående
prekambrisk formation, som intar en del av
det småländska höglandet kring Nässjö och
e. därom (Almesåkra 10 km s. v. om Nässjö).
A. är begränsad mot det omgivande urberget
av förkastningar, och dess bergarter äro
ge-nomsatta av diabasgångar, som fortsätta
betydligt utöver A:s nuv. område. K. A. G.
Almesåkra-sandsten, sandsten, tillhörande
almesåkraformationen (se d. o.).
Almfelt, Lorens Axel Fredrik,
karikatyrtecknare o. gravör (1781—1844),
konduktör vid överintendentsämbetet, kapten i
telegrafkåren 1808. Är märklig som politisk
karikatyrtecknare. I synnerhet Gustav IV
Adolf, borgarståndets talman H. N. Schwan
och överståthållaren greve S. af Ugglas voro
föremål för hans satiriska penna i vitt spridda
teckningar. Hans karikatyrer vittna om gott
humör och ej oäven kompositionsförmåga.
Almgren, allmogesläkt från Närke. Sven
Ersson, bondson från Almby socken och
köpman i Örebro (1711—74), antog namnet
efter födelseorten. Dennes sonson,
landssekreteraren i Västerås J. V. A., blev stamfar
för de två nu levande släktgrenarna. Hans
son var nedannämnde K. A. A.
Almgren, Knut August, industriidkare,
politiker (1806—84). Studerade
sidentillverkningen i Lyon och
grundade 1832 i
Stockholm en ännu
bestående firma K.
A. A., som under
hans och sonen O.
M. A:s ledning vann
stort anseende. A.
var den förste, som
i Sverige införde
jacquardmaskinen (se
d. o.). Såsom medlem
av borgarståndet 1844
—58 var han en av
det rådande
tull-skyddssystemets
främste försvarare. A. var en av
föregångsmännen i 1800-talets industriella utveckling
i Sverige.
Almgren, Oskar, arkeolog (f. 1869 8/n),
son till O. M. A.; fil. dr och docent i
jämförande fornkunskap vid Uppsala univ. 1897,
prof. 1913. Såsom landets förste
universitetslärare i sitt ämne
har han övat stort
inflytande på
forn-kunskapens utveckling. Han har
utfört talrika
mönstergilla vetenskapliga
utgrävningar (t. ex.
Hågahögen,
Alvastra, Åloppe).
Grundläggande är hans
arbete »Studien über
nordeuropäische
Fi-belformen der ersten
nachchristlichen
Jahrhunderte»
(1897). Bland hans talrika, betydande arbeten
kunna vidare nämnas »Kung Björns hög och
andra fornlämningar vid Håga» (1905),
»Ta-nums härads fasta fornlämningar från
bronsåldern. 1. Hällristningar» (1906—13), »Några
svensk-finska stenåldersproblem» (1914), »Die
ältere Eisenzeit Gotlands» (1914). Har i flera
arbeten populariserat sin vetenskaps resultat
(t. ex. i »Sveriges folk», utg. av I. Flodström
1917, och i »Sveriges fasta fornlämningar»,
1923). Jfr »Studier tillägnade O. A.» (1919).
T. A.
Almgren, Oskar Maurits, affärsman,
riksdagsman (1842—1910), son till K. A. A.
Delägare i faderns firma 1869 och sedan 1884
ensam innehavare därav, var han i motsats
till fadern en varm anhängare av
frihandelssystemet, till vars försvar han med lugn och
klar saklighet ofta uppträdde som led. av
Första kammaren (1890—1910). A., som var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
