Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist, Lovisa Sofia (Sofi) - Almquist, Sigfrid Oskar Immanuel - Almquist, Viktor Emanuel - Almquistska samskolan, Sofi Almquists samskola - Almqvist, släkter - Almqvist, Ester Dorotea - Almqvist, Johan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Almquist, S. O. I.—Almqvist, J. M.
616
läroböcker. Mest kända bland dessa torde
vara de i talrika upplagor utgångna
»Barnens första (resp, andra) läsebok» och
»Rättskri vningsövningar».
Almquist, Sigfrid Oskar Immanuel,
skolman och läroboksförf. (1844 16ls), sonson
till E. A. A.; fil. dr i Uppsala 1869, lärare
vid Beskowska skolan 1870—80, vid Högre
lärarinneseminariet
1875—93 samt
lektor i naturhistoria
och kemi vid Högre
realläroverket å
Norrmalm 1880—
1909 och dess rektor
1891—1906. Har
genom sin begåvning,
originalitet och rika
fantasi samt sitt
starkt betonade
verk-lighetsintresse som
pedagog utövat ett
betydande
inflytande. Hans delvis tills,
m. andra utarbetade läroböcker i ett
flertal ämnen, särskilt i naturkunnighet,
däribland A:s och O. B. Kroks »Svensk flora
för skolor» (många uppl.), ha varit mycket
använda. Bland hans övriga arbeten äro de
livfulla skildringarna av K. P. Nordlund
(1914) och G. Wennerberg (1917) samt
läroverken på deras tid av stort värde
för svenska undervisningsväsendets historia.
Bland A:s senaste arbeten märkas: »Bibelns
Bkönhetsvärden» (1920), »Uppfostran och
undervisning i svensk skola» (s. å.), »Ur C. J. L.
Almquists författarliv» (s. å.). A. har även
gjort sig känd som vetenskaplig botanist och
har särskilt gjort sig bemärkt för sina
arbeten över polymorfa växtsläkten, såsom
Hiera-cium och Rosa.
Almquist, ViktorEmanuel,
fångvårds-chef, vitter förf. (f. 1860 21/9), son till G. Fr.
A. Jur. kand, i Uppsala 1884, blev A. 1897
byråchef i Fångvårdsstyrelsen samt är sedan
1910 dess
överdirektör och chef. A. har
utgått från straffets
uppgift att vara
såväl samhället som
de dömda till gagn,
vilket bör nås
genom mera
individuell behandling av
fångarna. Härför
har en klassificering
genomförts,
avseende bl. a. att för
unga, mera
påverkbara fångar låta
straffet bli en verk-
lig uppfostringsåtgärd samt att i större
utsträckning bereda fångar arbete under
friare former. På A:s initiativ har den
härför nödvändiga nya verkställighetslagen, till-
lämpad från 1917, kommit till stånd. Han
har jämväl medverkat till avskaffande av
straffpåföljden »förlust av medborgerligt
förtroende» samt införande av villkorlig dom och
villkorlig frigivning m. fl. reformer. A. har
förutom flera smärre skrifter om fångvård även,
under signaturen Hans Vik, offentliggjort
diktsamlingarna »Målerier» (1889) och
»Vågsvall» (1898) samt andra vittra skrifter. Han
är ordf, för livstiden i samfundet De nio.
Almquistska samskolan, officiellt Sofi
Almquists samskola, fullständigt
högre läroverk i Stockholm (Nybrogatan 13),
grundlagt 18u2 av Sofi Almquist (se denna).
Skolan, som leddes av henne t. o. m. 1915, fick
1905 dimissionsrätt och 1910
normalskolekom-petens. Nuv. föreståndarinna är sedan 1916
Signe Almquist (f. 1879, dotter till Sigfrid
och Sofi A. och jämte systern Märta A.
ägarinna av skolan sedan 1923) och studierektor
lektor Bengt Söderborg. Antalet lärjungar var
läsåret 1922—23 473 (217 gossar, 256 flickor,
varav 34 gossar och 36 flickor på gymnasiet).
Almqvist, två från Småland härstammande
släkter. Den ena härstammar från ölmestads
socken, och namnet A. antogs av kyrkoherden
på Visingsö Harald Magni (1657—1711). Till
denna släkt höra J. M. A., L. T. A., Sv. A.
och Ester A. — I den andra antogs namnet
av svarveriåldermannen i Stockholm Per A.
(1768—1850). Han var farfar till P. V. A. och
Herman Almkvist (se dessa).
Almqvist, Ester Dorotea,
landskaps-målarinna (f. 1869 3/n), brorsdotter till L. T.
A. Har utställt landskapsstudier i olja,
akvarell, kolteckning, pastell och etsning. Henne»
arbeten ha i regel dekorativ karaktär.
Almqvist, Johan Magnus, teolog,
riksdagsman (1799—1873), kyrkoherde i Skärstad
av Växjö stift 1830. A. visade sig i flera
teologiska arbeten som en reformatorisk och
frisinnad man. Bland hans skrifter märkes den
redan 1827 mot P. Wieselgren utgivna
»Försök att bevisa öfverensstämmelsen emellan
lutherska kyrkans symboliska böcker, eller ett
annat svar på frågan: ’hvilken är Sweriges
religion?’». Vidare »Andakts-minnen. Jemte
inledning till undersökning om
lutherianis-mens förhållande till vår tids christliga
öfver-tygelse» (1833) samt den under hans sista
levnadsår utkomna »Den evangeliskt-lutherska
kyrkan i Sverige». I sina skrifter betonade
A. i synnerhet skillnaden mellan
»bekännelsetrohet» och »bibeltrohet» samt hävdade bibeln
såsom den högsta auktoriteten. Som medlem
av prästeståndet (1844—66) tillhörde han den
frisinnade minoriteten. Han upptog frågan
om grundskatternas utjämning, arbetade 1850
för regeringens då framlagda
representationsförslag och förklarade 1844 ansvarig
ministerstyrelse vara principen för allt
konstitutionellt samhällsskick. Var en avgjord
anhängare av 1865 års representationsförslag. För
nykterhetssaken ivrade han mycket och var
1859 led. av brännvinslagutskottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
