Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alperna - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Näringar - Alpernas militära betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Alperna
638
Ovan krummholzregionen följer den egentliga
alpina regionen eller f j ä 11 r e g i
o-n e n, i vilken träd och större buskar alldeles
saknas. Vegetationen visar rik omväxling av
rishedar, örtgräshedar och ängar, där ej
klippgrunden ligger bar, klädd endast av lavar.
Ju högre man kommer, dess mer upplöses
denna mosaik i spridda fläckar mellan de bara
sten- och blocköknarna, men ännu på de
högsta topparna träffar man, där ej snö och
is lägga hinder i vägen, små fragment av
fa-nerogama växtsamhällen. Denna glesa,
kolo-niartade vegetation kallas vanl. till skillnad
från den egentliga alpina regionen den n
i-vala regionen; ofta urskiljes även en
över-gångsregion, den subnivala regionen.
Alpernas flora består trots det isolerade
läget blott till en ringa del av endemiska (se
d. o.) arter (omkr. 15 °/o av Schweiz’ alpina
arter) ; huvudmassan utgöres av arter, som
dessutom förekomma i de övriga europeiska
bergskedjorna, i Arktis eller i Altai. Orsaken
ligger naturligtvis i de stora geologiska och
klimatologiska förändringar, som alpfloran
fått uppleva under geologiskt sett sen tid och
vilka bragt den i beröring med andra
liknande floror och skapat goda möjligheter för
ett utbyte av arter med dessa. E. D. R.
Djurvärlden är tämligen lika på n. och
s. sidan men är olika på olika höjdzoner.
Högbergsfaunan sammanfaller med den alpina
florans område. Till dess karakteristiska djur
höra gemsen och den nästan utdöda
stenbocken, murmeldjuret, snöharen, lammgamen,
alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Ända till
2,500 m höjd trivas foreller i bergsbäckarna.
Även bland de lägre djuren har denna region
sina egna typer, t. ex. den s. k. snöloppan,
egendomliga fjärilar och skalbaggar. De
nedre partierna ha Mellaneuropas fauna,
endast i undantagsfall medelhavsländernas.
Bland större rovdjur märkas björnen, ehuru
sällsynt, lon, vildkatten, vargen och talrikast
räven. Bland husdjuren äro många ädla
nöt-kreatursraser (bl. a. algaurasen) och även vissa
hästraser, såsom pinzgaurasen, berömda.
Get-och fårskötseln är numera ej synnerligen
betydande. Lönnb.
Befolkning. A:s befolkning uppskattas till
omkr. 9 mill., fördelad på olika
nationaliteter: tyskar, fransmän, italienare och
syd-slaver; härtill kommer ett mindre antal
rätoromaner (se d. o.). Nationaliteterna bo
tämligen enhetligt efter huvudfloderan. I Rhens
alpområde bo tyskar, kring Rhöne med
bifloder fransmän, i Pos område italienare.
Dessa områden sammanträffa i Schweiz, som
inom sig sluter samtliga tre nationaliteter
och kring Rhens källor och övre Inn även
räto romaner; Rhönes källor tillhöra tyskt
språkområde. I Donaus alpområde bo tyskar
till Drava, söder om vilken sydslaver
(slovener) ha sin hemvist. I Adiges övre dal bo
tyskar, men i övrigt tillhöra Adiges och de
till Adriatiska havet flytande småflodernas
område italienarna, med undantag för
Taglia-mentodalarna, som bebos av rätoromaner
(friuler). Q. om dessa komma slovensk
befolkning. Av A:s totalbefolkning äro 4 mill.
tyskar, 4 mill. komma på de romanska folken
(fransmän, italienare och rätoromaner), 1 mill.
är slaver. ö.
Näringar. Jordbruk och boskapsskötsel
samt skogsbruk spela huvudrollen i
alptrakternas näringsförhållanden. Sädesodlingen går
i medeltal till 1,300 m ö. h. men på gynnade
ställen ända till 1,600 ä 1,700 m. Råg, korn,
havre och potatis äro huvudprodukterna; vete
odlas endast längst ned och majs på A:s
sydligaste sluttningar. På somliga ställen odlas lin
och hampa (Ötztal). Vinodlingen är betydande,
särskilt i Sydalperna (i Frankrike och Italien)
samt i de schweiziska västkantonerna Valais
och Vaud. I de alptrakter, där vinodling är
ringa eller omöjlig, förekommer fruktodling:
äpplen och päron. I vintrakterna odlas även
oliv, äkta kastanje och mullbärsträd.
Ängsmarkerna ligga dels i dalarna, dels gå de som
alpängar över skogsregionen till snögränsen.
Hit drivas om sommaren får och getter och
längre ned boskapen, och i fäbodstugan (die
Sennhütte) sysselsätter sig herden (der Senn)
med ost- och smörberedning. De bättre
belägna ängarna mejas två gånger om året.
Boskapsskötseln är därför högt utvecklad med
berömda raser i Schweiz, Allgau och
österrikiska Alperna. För Schweiz är ost- och
smörexporten från alptrakterna en viktig
inkomstkälla. Biskötseln spelar ock en viss roll.
De största skogarna i A. ligga österut. I den
forna österrikiska statens område äro de väl
vårdade och trä och träprodukter viktiga
exportartiklar. Alperna äro fattiga på mineral.
Av större betydelse äro endast
järnmalmsförekomsterna i Steiermark (Eisenerz m. fl.)
jämte brunkol; salt brytes sedan urminnes
tider i Tyrolen, Salzburg och Salzkammergut.
Kärnten har järn och bly. Sedan man börjat
använda alpforsarna som elektrisk kraft, har
en livlig småindustri utvecklat sig, med
övergång till stordrift inom bomullsbranschen
(Östschweiz, Tyrolen) och sidenindustrien
(Grenoble, Como). Hemslöjden har även för vissa
alpdistrikt stor betydelse (knyppling,
träsni-deri, halmflätning, broderi,mosaikarbete m.m.).
Av utomordentligt stor vikt i A:s
näringsliv är turiströrelsen. Större delen av Schweiz
är ett enda turistland med vissa särskilt
framträdande turistorter, såsom trakterna kring
Vierwaldstättersjön och Interlaken; Davos är
den mest idealiska plats som luftkurort, och
S:t Moritz har blivit ett världscentrum för
vinteridrott. I Österrike äro Tyrolalperna och
Salzkammergut mycket besökta, ävenså de
italienska randsjöarnas omgivningar och
Adels-berggrottan. Rivieran kan också räknas som
en del av A:s turistområde.
Alpernas militära betydelse ligger framför
allt däruti, att de utgöra ett brett, mäktigt
hinder, som i hög grad försvårar, ja inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
