Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsen (socken) - Alsike - Alsikeklöver - Alsine - Alsiska - Alskog - Alsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Alsen—Alsläktet
652
Alsen, socken i mellersta Jämtland, strax n.
v. om Storsjön; Undersåkers och Offerdals
tingslag, Jämtlands län; 505,2 kvkm, 2,677
inv. (1923). Är belägen kring Alsensjön och
Bleckåsån. Till större delen skogstrakt. 1,825
har åker. En del industriella anläggningar.
Bildar med Mattmar ett pastorat i
Härnösands stift, Undersåkers kontrakt.
ATsike, socken i s. Uppland vid Mälarens
nordligaste vik, Ekoln, och Fyrisåns nedersta
lopp, n. om Sigtuna; Ärlinghundra härad,
Stockholms län; 36,1 kvkm, 772 inv. (1923).
Stranden åt Ekoln brant och liksom n. och ö.
delarna skogig. Mot s. öppen slättbygd. 1,141
har åker, 2,348 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Krusenberg och Fredrikslund.
Kyrkan är byggd av tegel under senare delen
av 1200-talet samt upprepade gånger om- och
tillbyggd. Se »Sveriges kyrkor. Uppland»,
IV: 1 (1912). A. bildar med Knivsta ett
pastorat i Uppsala stift, Ärlinghundra kontrakt.
ATsikeklöver, Trifo’lium hybridum, en
klöverart, som fått sitt namn efter Alsike socken,
där den först odlades. Se Klöversläktet.
Alsine, lat. namnet på n ö r elsl äk te t
(se d. o.).
Alsiska, en stornäbbad varietet av grå
siska. Se Sisksläktet.
Alskog, socken på mellersta Gottland, s. om
östergarnhalvön, intill Lausviken; Södra
häradet, Gottlands län; 37,81 kvkm, 411 inv.
(1923). N. hälften obygd med barrskog. 631
har åker. Kyrkan i A. består av ett
enskep-pigt långhus från tiden omkr. år 1200 med
Alskogs kyrka.
torn och kor tillbyggda resp. omkr. 1250 och
mot 1200-talets slut. Bland dess inventarier
märkes en dopfunt från 1100-talets senare del
(se S e m i b y z a n t i o s). I kyrkans golv har
legat en sten med bildristningar från
vikingatiden (s. k. »bildsten»), vid Tjängvide inom A.
socken en annan. Båda ha framställningar av
nordiska myter och förvaras nu i Statens
historiska museum. Annex till Garde, Visby
stifts södra kontrakt.
Alsläktet, Alnus, växtsläkte, tillhörande
björkfamiljen, Betulaceae, träd eller
höga buskar, som blomma mycket tidigt (på
bar kvist) och liksom björkarna ha han- och
Blommande al.
honblommor på samma stånd. De förra äro
samlade i långa, slaka, brunaktiga hängen,
de senare i korta, äggformiga, vilka vid sin
tillväxt genom de skyddande fjällens
hårdnande bli ett slags kottar. Dessa mogna först
på senhösten och utsläppa under vintern de
små nötterna, vilka, då de ej som hos de flesta
andra träd äro vingade, icke äro bestämda att
kringföras av vinden utan bliva liggande, tills
de vid snösmältningen av vattnet nedföras till
kärr och andra vattensamlingar, där man om
våren ofta ser dem flyta. Under vintern
igenkännas alarna lätt på de kvarsittande
kottarna och de skaftade bladknopparna. Av
detta släkte förekomma i Europa fyra arter,
av vilka tvenne, k 1 i b b a 1, Alnus glutinosa,
och g r å a 1, Alnus incana, växa i vårt land.
(Se Klibbal och
G rå al.) Gråal
förekommer förutom
i Europa såväl i
Asien som i
Amerika, klibbal
förekommer likaledes
i Asien och
Nordafrika. Endast i
Europa, t. ex. på
Korsika och i s.
Italien, uppträder
arten Alnus
cor-data. I
Mellaneuropas bergstrak-
Kvist av al.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
