Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsläktet - Alsnö - Alsnö kungsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Alsnö—Alsnö kungsgård
654
Knölformiga bildningar på alrötter.
ter växer grönalen, Alnus viridis, ett
upp till 4 m högt träd med buskartad karaktär.
Denna art förekommer även vid Vita havets ö.
kust, och i n. Asien framtränger den ända till
tundraområdet. I Alperna växer den upp till
en höjd av 2,000 m ö. h. (se Alperna,
sp. 636). Vissa nordamerikanska arter ha
längs kontinentens bergskedjor vandrat
söderut ända till Chile och Argentina. — På
alarnas rötter finnas ofta liksom hos ärtväxterna
knölformiga bildningar, innehållande
slemsvampar, vilka förmedla assimilation av
luftens kväve.
Alsnö, det äldre namnet på ön och socknen
Adelsö (se d. o.). Se vidare följ, artiklar.
Alsnö kungsgård är historiskt känd
huvudsakligen från en kort period under
slutet av 1200- och början av 1300-talet. Många
skäl tala emellertid för att kungsgården
som sådan går tillbaka ända till
vikingatiden, då den beboddes av de konungar, som
voro bosatta i närheten av staden B i r k a på
den närbelägna B j ö r k ö n (se dessa ord och
Adelsö). År 1279 hölls där det
herremöte, som utfärdade den för vår
medeltidshistoria så betydelsefulla Alsnöstadgan
Ruinerna av Alsnö hus.
(se d. o.), och kort dessförinnan hade på
platsen uppförts ett storslaget palats, som dock
förstördes genom ett väpnat överfall redan vid
slutet av 1300-talet. Under loppet av
1400-talets senare del bortförlänades kungsgården
till biskopen i Strängnäs, och sannolikt
reducerades den sedermera av Gustav Vasa, varvid
den förlorade sin kungsgårdsnatur och
förvandlades till ett kronohemman, som från
denna tid kallas Hovgården. 1752
skatteköptes gården av åborna, och f. n. utgör den
en by, uppdelad i fem lotter.
Lämningarna av det medeltida palatset
gjordes åren 1916—20 till föremål för en
omfattande arkeologisk undersökning, som
visade, att detta varit en omkr. 30 m lång och
13 m bred byggnad, uppförd av tegel i två
våningar över en källare. Första våningen var
uppdelad i tvenne rum, ett större och ett
mindre, medan övre våningen upptogs av en enda
stor sal, övervälvd med tre höga ribbvalv av
tegel. Salens fönster voro försedda med rikt
gotiskt masverk men stodo sannolikt helt
Rekonstruktion av Alsnö hus. Teckning av
A. Kumlien.
öppna utan förglasning. Valven voro
strävade av hörnförkroppningar och av två fria
strävpelare, en på vardera långsidan. Vid
huvudfasaden låg ett framspringande porttorn,
genom vilket en bred portal ledde in till
källaren. Huru ingången till bottenvåningen
varit anordnad, känner man ej med säkerhet,
men troligen förde även den genom porttornet,
där väl också trappan mellan första och andra
våningen var uppförd. Denna palatsbyggnad
måste genom sin monumentalitet och sin
belägenhet på en låg kulle ha dominerat hela
kungsgårdsanläggningen. Nästan omedelbart
framför porttornet påträffades rester av ett
mindre, magasinsartat hus, som förmodligen
blivit uppfört senare, och runt omkring
dessa båda byggnader löpte en palissad. I
huvudbyggnadens omedelbara närhet
framgrävdes grundmurarna till ett komplex, som av
allt att döma innefattade bostadslokaliteterna,
och dessutom några smärre hus, av vilka ett
föreföll att vara äldre än
kungsgårdsanläggningen i övrigt. Vid utgrävningen gjordes
åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
