Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alströmer, Jonas - Alströmer, Klas - Alströmer, Patrik - Alt (röst) - Alt (flod) - Alta (Alten) - Altai, Altaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
i Alströmer, Klas—Altai
660
Sverige införde verklig odling av potatis (1724
på A:s egendom Nolhaga, doek utan egentlig
framgång under A:s livstid). Av ständerna
erhöll han upprepade gånger personliga
penningutmärkelser och adlades 1751, varvid han
antog namnet Alströmer. A. var en av
Vetenskapsakademiens stiftare. — Statyer över
A. äro uppresta i Alingsås och Göteborg.
Senare forskningar ha visat, att
grundvalarna till frihetstidens industriella utveckling
voro lagda redan före honom, liksom de
uppvisat den bristande stadgan i hans
industriella anläggningar. Hans fosterländska
föredöme och företagsamhet samt strävan att
grunda den svenska industrien huvudsakligen
på inhemska råämnen ha dock haft varaktig
betydelse. Erkännas måste ock den varma
fosterlandskärlek, som genomgick hans nitiska
intresse för de svenska manufakturernas
nyskapande. — A:s porträtt återgives på
vid-stående plansch. — Litt.: E. Heckschers
biografi över A. i Sv. biogr. lexikon (1918). Jfr
litt. under Alingsås
manufakturverk. V. S-g.*
Alströmer, Klas, industriidkare och
patriot (1736—94), son till Jonas A. och bror till
P. A. Utbildade sig för lanthushållningen
och schäferierna genom studier i Uppsala
under Linné m. fl. och
genom utländska
resor. Som preses i
Vetenskapsakademien
höll han 1770 ett
berömt, till flera
utländska språk
översatt tal om den
finulliga fårrasen. S.
å. ingick han bolag
med sin svärfar, den
bekante rike
köpmannen och
direktören vid Ostindiska
kompaniet Niklas
Sahlgren.
Tillsam
mans utvecklade dessa båda en storartad
verksamhet. Förutom att de ledde ett bland rikets
största handelskontor samt sina många
bergverk och lantegendomar, främjade de på ett
storartat sätt flera allmännyttiga och
vetenskapliga företag. Sahlgrenska sjukhuset,
östads barnhus och den s. k. Alströmerska
vägen vid Aspen mellan Göteborg och Alingsås
äro bl. a. minnen från denna deras samverkan.
Dessutom offrades stora summor på att
inför-skriva åkerbruksredskap, modeller, boskap och
nyttiga växter samt till understöd åt de dåtida
vetenskapsmännen Torb. Bergman, A. Afzelius,
Thunberg m. fl. Efter den Sahlgrenska
firmans betalningsinställelse drog sig A. 1785
tillbaka till sin egendom Gåsevadholm. Led.
av Vet.-akad. 1768.
Alströmer, Patrik, industriman (1733—
1804), son till Jonas A., bror till Klas och
halvbror till Johan A. Var uppfostrad att
övertaga skötseln av manufakturverken i
Alingsås och blev 1754 direktör över Alingsås
stad och manufakturi. Han lyckades, under
mycket ogynnsamma konjunkturer och även
fastän mösspartiet riksdagen 1765 indragit
alla industriella
understöd, upprätthålla faderns
anläggningar, tills de
genom en eldsvåda
1779 nästan
förstördes. Han blev 1777
direktör vid
Ostindiska kompaniet och
bolagsman med
brodern Klas i det
sahlgrenska
handelshuset. Under
nord-amerik. frihetskriget byggde firman
mycket på
förbin
delserna med Nordamerika, men de genom
fredsslutet 1783 plötsligt förändrade
konjunkturerna och andra tillstötande motgångar
nödgade bolaget att inställa sina betalningar och
upplösas. Bröderna ägnade sig sedan åt
skötseln av sina lantegendomar. A. visade ett
omfattande mecenatskap (bl. a. mot Gjörwell,
Bellman, Thorild, Lidner, Leopold, Linné,
Schéele, Bergman och Wargentin) och var högt
aktad för sin outtröttliga, gagnande
verksamhet och sitt intresse för allmännyttiga företag
och vetenskapliga arbeten. Han var 1771 den
egentl. stiftaren av Musikaliska akad. och var
de första åren dess ledande kraft och förnämsta
ekonomiska stöd. Led. av Vet.-akad. 1774.
Alt, den djupa kvinno- och gossrösten, har
sitt tonomfång från lilla g, hos ko n t r a
alte n ända från f, e eller d, upp till tvåstrukna
e och f och högre. Betecknar även
altsångerska el. person, som utför altpartiet. Alt är
vidare benämning på 2:a stämman i
fyrstäm-mig sats samt på altfiol och altsträng.
Alt, biflod till Donau, se A 1 u t a.
Alta (förr Alten), härad i n. Norge, s.
om Hammerfest; Finmark fylke (Finnmarkens
amt); 2,047,82 kvkm, 2,864 inv. (1921). Är
beläget kring inre Altenfjord (se d. o.) och de
vidsträckta fjällvidderna söderut mot
Kauto-keino och Karasjok. S. om fjorden en mängd
långa och smala, av betydande vattendrag
genomflutna dalgångar. Trakten vid fjorden
och dess vikar är väl bebyggd och uppodlad.
Mellan Alten- och Eibyälvarna en storväxt
kronoskog. Huvudnäringar: boskapsskötsel,
skogsbruk och fiske (även i Ishavet).
Koppar fyndigheter vid Kåfjord. Blandad
befolkning; vid Rafnsbukten och Elvebukten
huvudsakl. finnar, f. ö. en blandning av
norrmän, finnar och lappar. I A. ligga
exercisplatsen Altengård och Lille Halde,
observato-rium för norrskensobservationer.
Alta’i, A 11 a j (»guldberg», kin. Kin-shan),
bergssystem i s. v. Sibirien och n. v.
Mongoliet kring Irtysjs, Obs och Jenisejs källor,
s. v. om Bajkalsjön; i mer inskr. bem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
