Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Althén, Rut Ester, f. Whitefield - Althin, Kaleb - Althorp - Althusius, Johannes - Altichiero da Zevio - Altita - Altitud - Altkirch - Altmark (Brandenburg) - Altmark (Östpreussen) - Altmühl - Altocumulus - Alton - Altona (Schleswig-Holstein) - Altoona (Pennsylvania) - Altorf - Altostratus - Altranstädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Althin—Altranstädt
672
sopran har där efter hand förkovrats i
ut-trycksskiftningar, och hon användes allt
av-gjordare inom primadonnefacket, för vilket
även den högresta och smidiga gestalten
lämpar sig väl. Bland roller märkas vidare
Elisabet i »Tannhäuser», Brynhild i »Siegfried»,
Ifigenia på Tauris, Desdemona i »Othello»,
Lady Macbeth i »Macbeth», grevinnan i
»Fi-garos bröllop», Syster Angelica, Emerentia i
»Domedagsprofeterna» och Härdis i »Härvard
harpolekare». Är sedan 1918 g. m. organisten
R. Althén. E. F-t.*
Althin, K a 1 e b, konstnär (1866—1919),
lärare i frihandsteckning vid Tekniska skolan
i Stockholm 1893, överlärare i
frihandsteckning m. fl. ämnen vid högre konstindustriella
skolan sedan 1896. Grundade 1896 en privat
målnings- och teckningsskola (»Althins
målarskola»), som haft talrika elever. A. utförde
de dekorativa målningarna i Uppsala
domkyrka (i anslutning till gotiska mönster) och
dekorerade även Sofiakyrkan i Stockholm och
kyrkor i Örebro, Härnösand, Sollefteå och
Sundsvall samt på andra orter. H. W—n.
Althorp [§’lj)äp], viscount, eng. statsman,
se S p_e n c e r, J. C h.
Althüsius, Johannes, tysk rättslärd
(1556—1638). Var juris professor i nassauska
högskolan i Herborn och sedan borgmästare i
den östfrisiska staden Emden. A. är den
moderna naturrättsliga teoriens vetenskaplige
grundläggare. Se Natur rätt. — Litt.: O.
Gierke, »J. A. und die Entwicklung der
natur-rechtlichen Staatstheorien» (1880).
Altichiero [-kiä’rå] da Z e v i o, italiensk
målare (omkr. 1320—omkr. 1385). Var
verksam i Padova och Verona och omnämnes
vanligen i förbindelse med sin lärjunge Jacopo
Avanzo. I den norditalienska konstens
utveckling betecknar A:s verk grundläggningen av
den lyriskt måleriska färgstil, som
kulminerade i 1500-talets venezianska konst. I hans
arbeten visar sig en bestämd motsättning till
de florentinska målarnas plastiska och
dramatiska framställningssätt. — Litt.: Schubring,
»A. und seine Schule» (1898). H. W—n.
Altita, en art av stjärtmessläktet
(se d. o.).
Altitüd, en himlakropps höjd över
horisonten. A. angives i grader, minuter och sekunder.
Altkirch, stad i sydligaste Elsass,
Frankrike, i depart. Haut-Rhin, vid Ill; 3,008 inv.
(1921). — Under världskrigets första dagar
eller den 7 aug. 1914 besattes A. av
fransmännen, men staden kom 24 aug. åter i tyskarnas
händer. Fransmännen försökte förgäves i dec.
1914 och jan. 1915 att bemäktiga sig staden.
Altmark, norra delen av preuss. prov.
Sach-sen, fordom del av Kurmark. Se
Branden-b u r g, historia.
Altmark, kyrkby nära staden Stuhm i
Östpreussen. Här slöts 16 (26) sept. 1629
mellan Sverige och Polen ett stillestånd på 6
år, varigenom Sverige tillsvidare
tillförsäkrades Livland och de för östersjöhandeln
vik
tiga preussiska hamnstäderna Elbing,
Brauns-berg, Pillau och Memel. Se Preussen, sv.
generalguvernement.
Altmühl, biflod fr. v. till Donau i Bayern.
Upprinner på frankiska Jura, bryter sig väg
genom Jurabergen och utfaller i Donau vid
Kelheim. 195 km lång. A. har med konst
gjorts segelbar omkr. 35 km till Dietfurt,
varifrån Ludwigskanalen leder över till Regnitz.
AItocu’mulus, se M o 1 n.
Alton [äTtanJ, stad i n. ö. delen av
mellersta U. S. A., Illinois, vid Mississippi, 3V2
mil ovanför S:t Louis. 24,682 inv. (1920).
Tillverkning av glas, maskiner och fordon.
I A. mördades 1837 av pöbeln Elijah P.
Love-joy, utgivare av en abolitionisttidning; hans
martyrdöd (den s. k. Altonatragedien) spelade
sedan en stor roll i abolotionisternas agitation.
A’ltona, stad i n. v. Tyskland, i prov.
Scbleswig-Holstein (Preussen), vid Elbe,
omedelbart nedanför Hamburg, med vilken den
har sammanväxt; 168,729 inv. (1919). Staden
höjer sig något från Elbestranden. Den har
breda, regelbundna gator och många vackra
parker och öppna platser med utsikt över Elbe.
A. tar del i Hamburgs handel och skeppsfart
och har gemensam börs med denna stad. Det
har synnerligen betydande industri: gjuterier,
maskinverkstäder och en mångfald andra
fabriker. I dess hamn lossas spannmål, råvaror,
petroleum, kol m. m. Betydande fiskhandel.
— A. var på 1500-talet ett litet fiskläge, kom
1640 under danskt välde och erhöll 1664
stads-rättigheter av Fredrik III. I A. hölls 1687—
89 en betydelsefull kongress för avgörande av
tvistefrågor mellan Danmarks konung och
hertigen av Holstein-Gottorp. A. undergick
en fruktansvärd ödeläggelse år 1713, då
svenskarna under Stenbock brände staden. Den
återuppbyggdes dock snart. 1866 kom A.
med Holstein till Preussen. 1901 fick det
egen frihamn.
Altoona [ältåu’n3 el. ältö’no], stad i
Pennsylvania, n. ö. U. S. A., 130 km ö. om
Pitts-burg och vid foten av Appalacherna; 60,331
inv. (1920). Stora fabriker för tillverkning av
järnvägsvagnar och lokomotiv.
Altorf, se A 11 d o r f.
Altostratus, se M o 1 n.
Altranstädt, by i mellersta Tyskland, preuss.
prov. Sachsen, 14 km v. om Leipzig. Omkr.
1,000 inv. Är bekant i Sveriges historia
genom den fred, som där slöts 14 (24) sept. 1706
mellan Sverige och Polen å ena sidan och
Sachsen å den andra och varigenom konung
August måste avsäga sig polska kronan, erkänna
Stanislaus som konung i Polen, skilja sig från
ryska förbundet och utlämna förrädaren
Pat-kul. Sveriges underhandlare voro Karl Piper
och Olof Hermelin. Freden hölls en tid
hemlig, emedan August stod i beroende av
Ryssland och t. o. m. efter fredsslutet måste
deltaga uti ett angrepp på en i Polen stående
svensk-polsk styrka under Marderfeld vid
Ka-lisz 19 (29) okt. s. å. Men då August
där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
