Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Altranstädt - Altringer - Altruism - Altuna - Altwasser - Altvater - Altyn tag el. Astun - Altötting - Aluminat - Aluminering - Aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Altringer—Aluminium
674
efter i Warschau lät sjunga »Te deum» med
anledning av svenskarnas nederlag och
dessutom i hemlighet begärde hjälp i Berlin och
Köpenhamn, offentliggjorde Karl XII
fredsfördraget 16 (26) nov. Efter Karls nederlag
vid Poltava förklarade August 29 juli (8 aug.)
1709, då han i Dresden förnyade förbundet
med tsaren, freden i A. ogiltig under
föregivande, att hans ombud överskridit sin
fullmakt. I A. avslöts mellan Karl XII och kejsar
Josef I ett fördrag, undertecknat 22 aug. (1
sept.) 1707, som återinsatte de schlesiska
luteranerna i de kyrkliga rättigheter, som
tillförsäkrats dem i westfaliska freden. Vid
200-årsfesten till minne av detta fördrag avtäcktes
vid A. i sept. 1907 en obelisk, rest av svenska
män. Litt.: E. Carlson, »Fördraget mellan
Karl XII och kejsaren i A.» (1907).
Altringer, se Åldringen.
Altrui’sm (av it. altrui, för en annan), en
viljeriktning, som ej gör eget väl utan andras
bästa till mål; motsatsen är egoism (se d. o.).
Den etiska åsikt, som tillerkänner sedligt
värde endast åt en strävan för andras väl,
kallas ock altruism. Termen är införd av A.
C o m t e, som hyllade en sådan åsikt. Andra
tillmäta egoismen, självhävdelsen,
likaberättigande vid sidan av altruismen. Återigen
andra, t. ex. Kant och Wundt, sätta för de
sedliga handlingarna ett allmängiltigt mål,
som är höjt över all individuell välfärd. —
Altruist, anhängare av altruismen. Adj.:
Altruistisk. S—e.
Altuna, socken i v. Uppland kring
Örsunda-ån, n. v. om Enköping; Simtuna härad,
Västmanlands län; 58 kvkm, 1,028 inv. (1923). I
n. delen låga, skogklädda åsar och
moss-trakter; i s. delen en mindre slättbygd kring
Revelstasjön. 2,092 har åker, 3,213 har
skogs-och hagmark. I A. ligger Revelsta,
fideikommiss inom släkten v. Engeström. A. är
annex till Simtuna, Uppsala stift, Fjärdhundra
södra kontrakt.
Altwasser, by i s. ö. Tyskland, preuss. prov.
Schlesien, 15 km s. v. om Schweidnitz; 17,325
inv. Porslinsfabrik, stenkolsgruvor,
spegelfabrik, garnspinneri och järngjuteri.
Altvater [-fätar], berg i Tjeckoslovakien.
Se S u d e t e r n a.
Altyn tag el. A s t u n, mellersta delen av
Kun-lun (se d. o.).
Altötting, vallfartsort i Bayern, 90 km ö.
om München. 5,372 inv. (1919). Kapell med
en mariabild från 700-talet, till vilken årligen
tusentals pilgrimer vallfärda. I A. är Tilly
begraven.
Aluminätjse A luminiumföreningar.
Aluminèring avser metallers och en del
andra ämnens överdragande med ett
aluminiumskikt. A. kan utföras dels enligt
Schoops spritsförfarande (se d. o.),
dels enligt »kalori serings» - metoden.
Vid den senare metoden inbäddas järnföremål,
vilkas yta renats exempelvis genom
sand-blästring, i aluminiumpulver i slutna
järn
behållare och upphettas till omkr. 500° C.
Härvid bildas i järnets ytskikt en legering av
järn och aluminium, som fasthåller ett yttre
skikt av aluminium. Vid stark efterföljande
upphettning i luft oxideras detta ytterskikt
till mycket beständig aluminiumoxid. På
detta sätt behandlade järndelar kunna på
laboratoriet i vissa fall ersätta de dyrbara
pla-tinadeglarna, t. ex. vid degel prov på stenkol.
Aluminium är den i naturen allmännast
förekommande metallen. Den utgör enligt
uppskattning 7,3% av den tillgängliga
jordskorpan. Motsvarande siffra för järn är
3,5%. Aluminiumföreningar bilda eller ingå
i flera av naturens viktigare mineral och
bergarter. I urbergets gnejs och granit är
fältspat eller silikat av alkali, kalk och
aluminium en av beståndsdelarna. Vid urbergets,
speciellt fältspatens, v i 11 r i n g (se d. o.)
bildas lerorna, vilka äro med järn och andra
ämnen mer eller mindre uppblandade
alumini-umsilikat. Andra viktigare aluminiummineral
äro hornblände, turmalin, augit
och vissa g 1 i m m e r a r t e r. Viktiga
aluminiummalmer äro mineralen k r y o 1 i t och
b e a u x i t. Den förra fås huvudsakligen från
Grönland och utgöres av
natriumaluminium-fluorid, NasAlFe. Beauxit erhölls
ursprungligen från Les Beaux i Sydfrankrike, varav
dess benämning. Sammansättningen närmar
sig formeln AI2O3, 211’0 eller
aluminium-hydroxid. Vanligen är den ganska förorenad
av järn och kiselsyra. Utom i Frankrike
bry-tes beauxit numera i Arkansas i U. S. A., i
engelska och holländska Guayana, Indien,
Dal-matien, Krain och Tyskland m. fl. ställen.
Flera ädelstenar och halvädelstenar utgöras
huvudsakligen av aluminiumföreningar. R
u-b i n är således av kromoxid rödfärgad
aluminiumoxid och safir av titan och järn
blåfärgad aluminiumoxid. Turkos är ett
aluminiumfosfat, blå- eller grönfärgat av koppar.
Krysoberyll är berylliumaluminat och
s p i n e 11 magnesiumaluminat. Kristalliserad
lerjord utgör slipmedlet k o r u n d och en
amorf form av lerjord slipmedlet s m ä r g e 1.
Aluminium framställdes i fri, metallisk
form först av dansken H. C. Örsted 1825
genom inverkan av kaliumamalgan på
alumi-niumklorid och av Wöhler 1827, vilken senare
använde metalliskt kalium och vattenfri
alu-miniumklorid. Härvid erhölls metallen som
ett grått pulver. 1845 lyckades det Wöhler att
framställa metallen i kompakt form först som
små kulor. Detta väckte stor
uppmärksamhet, och speciellt Napoleon III intresserade
sig för utarbetandet av en
fabrikationsmetod för den nya metallen, som kallades
»lersilver». Detta lyckades även Sainte-Claire
Deville omkring 1854, varvid användes
reaktionen mellan natrium och vattenfri
alumi-niumklorid. Till metodens ekonomiska
framgång bidrog, att natrium genom det av Netto
utarbetade förfarandet att utvinna natrium
genom reduktion av natriumhydroxid med kol
I. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
