Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvastra - Alvastra (kungsgård) - Alvastra kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Alvastra—Alvastra kloster
690
Sverkerskapellet vid Alvastra.
tern, kort efter Sverkers död uppfört på den
plats, där konungen mördades den heliga
julnatten. En gång en flitigt besökt
vallfartsort, fick kapellet dock förfalla, sedan de
väldiga sarkofagernas innehåll under senare
medeltiden överförts till klosterkyrkan. Det
restaurerades 1921.
På bergets sluttning ligger, mellan
klosterruinerna och sjön, i ett gravfält från
1000-talet den s. k. »Sverkersgården», en
antagligen kyrklig byggnad från 1100-talets förra
hälft. Sommaren 1921 påbörjades
utgrävningen av klosterlängorna intill kyrkoruinen.
Vidare ha påträffats lämningar av det
medeltida v&gsystemet (som bl. a. visar, att väl
Sverkerskapellet men ej den 1896 resta
minnesstenen kan utvisa platsen för mordet)
samt åtskilliga byggnadslämningar av såväl
profant som kyrkligt ursprung, där ännu
(1923) mycket arbete återstår. — Litt.: O.
Frödin, »Alvastrabygden under medeltiden»
(1919); »Meddelanden från Östergötlands
forn-minnes- och museiförening» (1917). S. L—n.
Alvastra, kungsgård i v. Östergötland (se
ovan), omkr. 800 har. Var fordom kungsgård
och tillföll som morgongåva Sverker I:s gemål,
(Jlfhild, som skänkte densamma till Alvastra
kloster. 1527 blev gården genom Västerås
recess indragen till kronan, bortgavs senare
»om förläning men indrogs ånyo 1677.
Alvastra kloster, det
medeltida Sveriges äldsta med
säkerhet kända, anlades 1143 av
cis-terciensmunkar, som Sverker I
och hans gemål inkallat från
Burgund. Det blev landets
främsta cistercienskloster och
upphov till flera anläggningar.
Dess abboter hade uppsikt över
ordens övriga kloster i landet
och uppsamlade den årliga
uppbörden från dotterklostren.
Klostrets anseende växte också
genom de många framstående
män, som där buro munkkåpan,
bl. a. Stefan, Sveriges förste
ärkebiskop, och Petrus Olavi,
Birgittas biktfader. Dess makt och
rikedomar ökades genom att
det gynnades av konungarna.
främst Sverkersättens, vars medlemmar hade
sina gravplatser i A., och av många
stormän, som genom stora donationer där köpte
sig ett sista vilorum eller friheten från sina
synder. Det erhöll befrielse från kronoskatt
och minskning i kyrkoskatt. Vid
reformationstiden uppgavs ett halvt tusental gårdar
som skattskyldiga under klostret, som
dessutom hade betydande jordegendomar under
eget bruk. Genom reformationen förlorade det
sina förmåner och rikedomar. 1544 påbjöd
Gustav Vasa t. o. m., att sten till slottsbygget
i Vadstena skulle hämtas från A.,
undantagandes kyrkan. Av de i senromansk stil
uppförda kalkstensbyggnaderna, som en gång
utövat stort inflytande på den medeltida
svenska byggnadskonsten, återstå också efter
skövling till långt in på 1800-talet blott
ruinerna av den 46 m långa kyrkan samt det
valv, vari klosterkällan finnes. Kyrkans
mittskepp täcktes av ett väldigt, längsgående,
rundbågigt tunnvalv, det kvadratiska koret
och tvärskeppet sannolikt av lägre valv med
samma form och spännvidd. Sidoskeppen
bildades av kvadratiska nischer, täckta av
tvär-ställda, spetsiga tunnvalv och förenade av låga
spetsbågsöppningar. Vid östra sidan av
vardera korsarmen låg ett par kvadratiska
sidokapell. Valven äro nu nästan helt förstörda,
likaså korets murar, medan västpartiet är
Ruinerna efter Alvastra klosterkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
