Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amalgamated press, The - Amalia, Anna - Amalienborg - Amaltheadådet - Amaltheia - Amanita - Ama-no-Hashidate - Amanuens - Aman-ullah - Amar, Jean André
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Amalia—Amar
704
ett sjuttiotal olika publikationer,
huvudsakligen veckotidningar, med en sammanlagd
spridning av flera millioner exemplar. Lord
NorthclifTe avgick som styrelseordf. 1915 och
efterträddes av sir George Sutton. Firman
äger vidsträckta skogar på Newfoundland
samt stora trämassefabriker och pappersbruk
och i London det ståtliga, 1912 uppförda
Fleetway house.
Amalia, Anna, hertiginna av
Sachsen-Weimar Eisenach (1739—1807). Redan vid
19 års ålder änka efter hertig August
Konstantin, övertog hon då som förmyndare för
sonen, sedermera storhertig Karl August,
regeringen, som hon förde på ett beröml gt sätt.
Mest känd är hon dock genom sitt varma
intresse för vitterhet och konst och den
vänskap och det beskydd, varmed hon omhuldade
Goethe, Herder, Schiller, Wieland m. fl.
dåtida tyska författare. Jfr biografier av
Born-hak (1892) och Bode (2:a uppl., 3 bd, 1909).
Amalienborg, residensslott i Köpenhamn.
Består av fyra i rokokostil uppförda, inbördes
lika palats kring en åttkantig öppen plats. I
fonden till en av de fyra gator, som utstråla
Utsikt över Amalienborg från Marmorkirkens kupol.
från platsen, ligger den s. k. Marmorkirken.
På platsens mitt står Fredrik V :s ryttarstaty,
utförd av Saly. — Palatsen byggdes 1749—60
på Fredrik V :s tillskyndelse av de adliga
ätterna Moltke, Levetzau, Schack och
Brock-dorff. Under slutet av årh. förvärvades de av
den kungliga familjen och användas nu som
kungl. residens. — På det nu v. residensets
plats hade 1669—73 det urspr.
Sofie-Amalien-borg uppförts av drottning Sofie Amalie. Det
utgjordes av ett enda palats och nedbrann
1689. varvid 170 människor förlorade livet.
Amalthöadådet kallas ett attentat, som
natten mellan 12 och 13 juli 1908 riktades
mot fartyget »Amalthea», under pågående
hamnarbetarstrejk i Malmö använt till
loge-mentsfartyg för ett 80-tal engelska arbetare,
av svenska arbetsgivare införskrivna till
strejkbrytararbete. Gärningsmännen voro tre
arbetslösa ungsocialistiska ynglingar, Anton
Nilsson, Alfred Stern och Algot Rosberg.
Dessa hade, upphetsade av de många
striderna på arbetsmarknaden och genom importen
av utländsk arbetskraft, föresatt sig att ge
ett exempel på betydelsen av »handlingens
propaganda». De slängde in en dynamitbomb
i en lastport på fartyget. Vid explosionen
dödades en man och sårades omkr. tjugu.
Dådet väckte oerhört uppseende.
Rådhusrätten dömde Nilsson och Kosberg till livets
förlust och Stern till livstids straffarbete, vilka
domar hovrätten fastställde. Högsta
domstolen ändrade Rosbergs straff till livstids
straffarbete, och detta blev av nåd även Nilssons
dom. 1917 blevo de, efter avtjänt straff i
bortåt tio år, frigivna efter en 5-årig intensiv
agitations- och opinionsrörelse. G.
Magnusson, som i sin bok »Socialdemokratien i
Sverige» (d. 2, 1921) skildrar dådet, säger om
detsamma, att det »i den svenska arbetarrörel
sens historia med djupa bokstäver ristade in
rubriken: våldets propaganda». -1m
AmalthéTa (lat. AmalthSa), en
get, som närde den nyfödde Zeus,
då han, dold för sin fader Kronos,
uppföddes på ön Kreta. Då
geten en gång brutit av sitt ena
horn, förvandlade Zeus detta til)
ett ymnighetshorn.
Amanita, se Flugsvampar.
Ama-no-Hashidate, en av
Japans mest berömda landskapliga
sevärdheter, en smal sandbank,
som sticker ut i en vik av
Japanska sjön, Wakasaviken, på
Hondos västkust rakt n. om
Osa-ka. A. är helt och hållet bevuxet
med barrträd, som avspegla sig i
vattnet.
Amanae’ns, biträde, titel för
fast avlönad e. o. tjänsteman (se
d. o.) i departement och
ämbetsverk m. fl. institutioner.
Aman-ullah, emir i Afganistan
(f. 1892). Se Afganistan, hist.
Amär, Jean André, fransk
revolutions-man (1750—1816). Var som led. av konventet
en fanatisk jakobin och förde genom sina
anklagelser och rapporter många till döden.
»Låt oss vandra till det stora altaret
(giljotinen) och se den röda mässan firas», utropade
han i konventet. Icke ens hans vänner bland
»berget» sluppo undan, och han förde även
Bazire, Chabot och Fabre d’Eglantine till
giljotinen. I april 1794 blev A. konventets
president. Han slöt sig i hemlighet till
Robespier-res fiender och angrep honom 8 thermidor.
Hans partitagande 1795 för Collot d’Herboi8
och Billaud Varennes förde honom en tid i
fängelse, likaså under direktoriet hans
anslutning till Babeuf. Han tog sedan föga del i
det offentliga livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
