Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - American scandinavian foundation, The - American Scandinavian review, The - Amerighi, Michelangelo - Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
American Scandinavian review—Amerika
722
nom testamente av den danskfödde amerik.
fabrikanten i Brooklyn Niels Poulsen (d. 1911)
upprättad amerikansk-skandinavisk stiftelse
med en fond på omkr. 2 mill. kr. Räntan
skall användas till att genom resestipendier
och på andra lämpliga sätt främja kulturellt
samarbete mellan Amerikas förenta stater och
de tre skandinaviska länderna. För detta
ändamål har en internationell förening, »The
American Scandinavian society», bildats med
huvudsäte i New York. I vart och ett av de
skandinaviska länderna finnes en av
regeringen utsedd nämnd av sakkunniga. I regel
utdelas årligen 8 stipendier, 2 i vartdera landet
och 2 i Amerika, h 750 dollars, företrädesvis
till vidare utbildning av unga teknici men
även till andra studerande. 1913 uppsatte
stiftelsen en egen tidskrift, »American
Scandinavian review», och har sedan 1914 på
engelska utgivit en serie skandinaviska
klassiker och nyare förf, samt en serie
skandinaviska monografier. Jfr Sverig e-A m e r
i-kastiftelsen.
American Scandinavian review, The [öi
ame’rikn skändinéTvjon rivjö’], se föreg. art.
Amerighi [-ri’gi], Michelangelo, ital.
målare, se Caravaggio.
Amerika, den fjärde och näst största
världsdelen, även kallad »Nya världen», tillhör helt
och hållet västra halvklotet och sträcker sig
från Norra ishavet till vattenmötet mellan
Atlanten och Stilla havet. Det
centralamerikanska fastlandet i dess mitt uppvisar ett
häftigt avsmalnande mot s., och vid Panamanäset
plägar man dela världsdelen i två
huvuddelar, Nordamerika och Sydamerika, skilda i
övrigt genom det »amerikanska Medelhavet»
(Mexikanska viken och Karibiska havet).
Världsdelens hela areal, Grönland inräknat,
utgör 41,839,632 kvkm el. 8 °/o av jordens yta,
dess folkmängd stiger till närmare 210 mill.
Kortaste avståndet från A. till Gamla
världen är i n. v., där Beringssund (92 km brett)
skiljer A. från Asien. Nordligaste punkten
på A:s fastland är Kap Murchison på halvön
Boothia Felix, ung. 71° 50’ n. br. (Grönlands
nordligaste punkt ligger på 83° 39’ n. br.),
den sydligaste Kap Froward vid
Magellansun-det på 53° 54’ s. br. Eldslandets sydligaste
punkt, Kap Hoorn, når 55° 59’ s. br.
Avståndet mellan fastlandets nordligaste och
sydligaste punkt är 14,500 km. De västligaste
och östligaste punkterna på Nordamerika äro
Kap Prince of Wales, 168° v. Igd fr.
Greenwich, och Kap Charles på Labrador, 56° v.
Igd, på Sydamerika Punta Parina, 81° 20’ v.
Igd, och Kap Branco, 34° 50’ v. Igd. Största
bredden i Nordamerika är 6,000 km, i
Sydamerika 5,200 km. Nordamerikas kust är
starkt sönderskuren (Mexikanska viken,
Hudsonviken m. fl. vikar) och äger en stor
örikedom (Västindiska öarna, New Foundland,
Arktiska öarna, Aleuterna, Alexanderarkipelagen,
Drottning Charlotteöarna, Vancouver m. fl.).
Sydamerikas kust åter är föga sönderskuren
och fattig på öar, endast sydligaste spetsen
har en skärgård av större omfattning. 25 °/o
av Nordamerika utgöras av öar och halvöar,
av Sydamerika endast 1,1 °/o.
Gemensamma för hela den amerikanska
kontinenten äro ett västligt veckningsområde,
Kordillererna (i Sydamerika benämnda
Anderna, i Nordamerika Klippiga bergen m. fl.
namn), ett låglandsområde i mitten och i
ö. ett höglandsområde av skiffrade urberg.
Bergen i v. överträffas i höjd endast av
Asiens. A:s högsta topp, Aconcagua,
återfinnes bland Sydamerikas Kordillerer
(Argentina) och är 7,021 m ö. h., Nordamerikas
högsta berg, Mount McKinley, 6,187 m ö. h.,
i Alaska. På ö. sidan av Nordamerika gå
Appalacherna, även kallade Alleghanybergen.
Det ö. höglandet når omkr. 2,000 m höjd,
i Sydamerika, innanför Rio de Janeiro,
ända till 2,712 m (Itatiaia i Serra
Manti-queira). De v. veckbergen ha en höjd av
4—5,000 m, i Bolivia upp till 6,600 m
(So-rata) och högst Aconcagua, över 7,000 m.
Utmärkande för A:s berg är deras vulkaniska
natur. I Nordamerika med Mexiko finnas,
bortsett från de starkt vulkaniska Aleuterna,
44 vulkaner, av vilka 13 varit verksamma i
historisk tid, i Centralamerika och på
Västindiska öarna 37, av vilka 22 verksamma.
Jordens högsta nu verksamma vulkan är
Co-topaxi (5,943 m) i Ecuador. Lågslätterna i
fastlandets mitt ha en utomordentligt stor
utsträckning. I Nordamerika upptaga de 55
°/o, i Sydamerika 66 °/o av arealen.
Flera av jordens väldigaste floder och sjöar
tillhöra A. Mississippi-Missouri är jordens
längsta flod, 6,600 km, Amasonfloden med
Tocantins har jordens största flodområde, 7
mill. kvkm. Likaså kunna Mackenzie, S:t
Lawrence, Saskatchewan-Nelson i
Nordamerika, La Plata-Paranå, Säo Francisco och
Ori-noco i Sydamerika räknas bland jordens
största floder. Sydamerika är fattigt på
insjöar, men Nordamerika äger ofantliga sådana.
Övre sjön bland de kanadiska sjöarna är
näst efter Kaspiska havet jordens största
insjö (80,800 kvkm). Förutom de kanadiska
sjöarna märkas Stora Björnsjön, Stora
Slavsjön, Winnipeg- och Athabascasjöarna. — Då
de v. bergen höja sig tätt utmed kusten, faller
ingen av de större floderna ut i Stilla havet.
Östkusten är däremot mer öppen men uppvisar
även otillgängliga lagun- och deltabildningar.
E. L—r.
A:s geologiska byggnad behärskas
nästan helt och hållet av de yngre
bergskedjorna från tertiärtiden, som följa Stilla
oceanens kust. Över Beringssund och Aleuterna
går en bred veckzon (Kaskadbergen, Klippiga
bergen m. fl.), som så småningom avsmalnar
ned mot Centralamerika, där den går ut mot
öster i Antillerna i en stor båge, som delvis
instörtat i Karibiska havets kittelbrott. Längs
Sydamerikas stillahavskust går Andernas kedja
i en smalare zon ned till Eldslandet, där den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
