Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanist - Amerikanska arbetarförbundet - Amerikansk bäckrödingen - Amerikanska frihetskriget - Amerikanska inbördeskriget - Amerikanska jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Amerikanska arbetarförbundet—Amerikanska jordbruket
728
liga a.-kongresser ha ägt rum sedan
1875 regelbundet, den 10 :e i Stockholm 1894,
den 19:e i Washington 1914.
Amerikanska arbetarförbundet, »The
American federation of labor», är den största och
mest inflytelserika arbetarorganisationen i
Förenta staterna. Grundades på en kongress
i Pittsburg 15 nov. 1881 och var från början
motståndare till »Arbetets riddare» (se d. o.),
som då behärskade fackföreningarna men
småningom drog det kortaste strået. På en
kongress i Columbus (Ohio) 1886 blev
förbundet omorganiserat och erhöll till förste
president arbetarledaren Samuel Gompers
(se denne), som ännu och nästan enväldigt
bibehåller ledningen. På kongressen i S:t
Louis 1888 beslöts, att 1 maj skulle vara
demonstrationsdagen för 8-timmarsdagen,
vilket beslut upptogs följande år av första
intern. socialistkongressen i Paris. Förbundets
syfte är arbetarvänlig sociallagstiftning och
dess valspråk är »educate, agitate, organize»
(»uppfostra, agitera, organisera»). I sin
organisation är det långt mera demokratiskt än
»Arbetets riddare» och i sina reformkrav mera
långtgående. Officiellt tar det avstånd från
socialdemokratien och alla andra
partipolitiska organisationer. Organisationen räknade
1920 över 4 mill. medl. Dess organ,
månadsskriften »The American federationist»,
utkommer i Washington och utgick 1920 i 100,000
ex. En utbrytning av gruvarbetare
(»Amerikanska arbetarunionen», »American
labor-union»), ägde rum 1898. 1905 uppstod en
syndikalistisk centralorganisation, »Industrial
workers of the world». (Se Syndikalis m.)
— Litt.: G. G. Groat, »An introduction to the
study of organized labor in America» (1917).
Amerikanska bäckrödingen, Salvelinus
fon-tinälis, är hemma i de n. ö. delarna av
Nordamerika men har som en omtyckt sportfisk
införts till Europa. I Sverige har den med
gott resultat inplanterats i en del vatten i
Jämtland. Liksom alla rödingar har denna
art ljusa fläckar på sidorna men är i motsats
till vår inhemska röding marmorerad på
ryggen.
Amerikanska frihetskriget, Se
Nordamerikanska frihetskriget.
Amerikanska inbördeskriget, Se
Nordamerikanska inbördeskriget.
Amerikanska jordbruket. I F ö ren ta s
tåte r na voro av landets i olika yrken och
industrier sysselsatta befolkning över 10 års
ålder år 1920 10,953,158 pers, (därav 1,084,128
kvinnor) eller 26,3 °/o sysselsatta i jordbruk.
1910 var motsvarande procenttal 33,2, 1900
35,7. Av dessa siffror framgår, att jordbruket
fortfarande är den viktigaste huvudnäringen
i Förenta staterna, men att dess relativa
betydelse dock är stadd i starkt avtagande.
Hela arealen jordbruksjord samt denna jords
uppdelning på farmer av olika storlek
framgår av efterföljande tabell (1 acre = O,4os har).
1900 1910 1920
Total farmareal i
1,000 acres .... 838,592 878,798 955,844
Odlad jord i 1,000
acres ................ 414,498 478,452 503,073
Antal farmer med en areal av:
under 3 acres . . 41,385 18,033 20,350
över 3, under 10
acres .............. 225,844 317,010 268,422
över 10, under 20
acres .............. 406,641 504,123 507,763
över 20, under 50
acres ............ 1,257,496 1,414,376 1,503,732
över 50, under
100 acres .... 1,366,038 1,438,069 1,474,745
över 100, under
500 acres .... 2,290,282 2,494,461 2,456,107
över 500, under
1,000 acres .. 102,526 125,295 19-17994
över 1,000 acres 47,160 50,135 j ’
S:a farmer 5,737,372 6,361,502 6,448,343
Medelarealen odlad jord per farm var 1900
73 acres (29,6 har), 1920 78 acres (31,6 har).
Medelarealen per farm har sålunda något
ökats sedan 1900. ökningen i farmernas
antal har däremot sedan 1910 varit obetydlig:
1,4 °/o mot 17,9 °/o från 1900 till 1910. Arealen
odlad jord har från 1910 till 1920 ökats med
endast 5 °/o. Mycken odlingsbar, ännu
obrukad jord finnes ännu, men all bättre jord, som
bekvämt kan förvandlas till åker, är
praktiskt sett redan tagen i användning. De
landområden, som återstå att odla, äro antingen
föga fruktbara eller fordra kostsamma
av-diknings-, bevattnings- eller röjningsarbeten.
1920 innehades 4,917,386 farmer av infödda
vita, 581,068 av i utlandet födda vita och
949,889 av negrer eller andra färgade.
3,925,090 farmer brukades av ägarna, 68,449
av förvaltare, 585,005 voro utarrenderade mot
penningarrende, 1,678,812 mot naturaarrende
(viss andel av avkastningen), 127,822 mot
blandat penning- och naturaarrende och
63,165 utan uppgivet brukningssätt.
De naturliga och ekonomiska
förutsättningarna för jordbruket äro mycket skiftande.
Huvudparten av den odlade arealen
förekommer ö. om den 100 :e meridianen. I de sydliga
staterna, belägna ö. om denna linje, är
bomullsodlingen dominerande. Dessutom odlas ris
och sockerrör, tomater, batater (utmed
Mexikanska viken), majs, jordnötter och
köksväx-ter. Mellan bomullsområdet i s. och ungefär
Chicagos breddgrad i n. äro majs och
höstvete huvudsädena. Här i lowa, Illinois,
Indiana, Kansas, Nebraska och angränsande
stater finnes ett av världens viktigaste
spann-målsområden. Det innesluter omkring V2 av
Förenta staternas majsareal och 3/4 av dess
höstveteareal. Inom områdets norra delar har
även havreodlingen betydande omfattning.
Mjölkproduktionen är av mindre vikt, men
däremot bedrives en betydande, på
majsutfodring baserad svin- och göddjursproduktion.
N. om sistnämnda område finnas i
Nord-och Syd-Dakota samt i v. Minnesota Förenta
staternas viktigaste vårvetedistrikt. I de n.
ö. staterna fr. o. m. Minnesota i v. och till
Atlantens kust är jordbruket i huvudsak ba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
