Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Amerikanska jordbruket
730
serat på foderproduktion och
nötkreaturssköt-sel. Vallodlingen är synnerligen omfattande
och spannmålsodlingen relativt inskränkt.
Nära hälften av Förenta staternas
potatisproduktion förekommer även i detta område,
varjämte en del sockerbetor odlas i Michigan,
Wisconsin och Minnesota. I landområdet v.
om den 100 :e meridianen är med undantag för
kustområdet nederbörden mycket ringa.
Möjligheterna för jordbruksdrift äro härigenom
starkt begränsade och endast 3,5 °/o av
totalarealen äro uppodlade. I ö. delen av detta
område — mellan 100 :e och 105 :e meridianen —
finnas stora, till slåtter och bete använda
gräsprärier. I stora delar av de v. staterna
är nederbörden så ringa, att växtodlingen
väsentligen är begränsad till konstgjort
bevattnade områden. Storartade anläggningar för
fältbevattning ha också utförts. Genom
»Re-clamation act» 1902 har upprättats en
särskild institution (»The reclamation service»)
för organisering och utförande av
bevattningsanläggningar i de torra och halvtorra
områdena i västern. Finansieringen av företagen
sker genom en fond, huvudsakligen bildad
genom försäljning av »public lands». I
Arizona, Kalifornien, Colorado, Idaho, Montana,
Nebraska, Utah m. fl. stater ha genom denna
verksamhet över 4 mill. acres land vunnits för
kultur. Damm- och kanalbyggnader till en
kostnad av 135 mill. doll. (t. o. m. 1922) ha
för ändamålet utförts. Saknas
bevattnings-möjligheter, kan vid en årsnederbörd av 200
ä 250 mm s. k. dryfarming bedrivas.
Principen för denna jordbruksform är att genom
lämplig brukning av jorden bevara
fuktigheten i denna på det mest effektiva sätt.
Vanligen tager man skörd endast vartannat
år eller 2 år av 3 och söker genom
omsorgsfullt trädesbruk av jorden, då denna ligger
obeväxt, bevara trädesårets nederbörd till
kommande grödor. Kan man ställa
huvudparten av 2 års nederbörd till förfogande för en
gröda, är det möjligt att på de i dessa
områden vanligen av naturen bördiga jordarna
erhålla en rik skörd vartannat år. Höstvete
är vanligen huvudsädet i
dryfarmingområ-dena i dessa trakter. I de bevattnade
områdena odlas vete, majs, sockerbetor, lucern
i mycket stor omfattning och i södra
Kalifornien framför allt frukt (apelsiner, citroner,
äpplen, vindruvor o. s. v.).
Beträffande jordfördelningen i Förenta
staterna är det karakteristiskt, att »en f a m i 1 j
s-bruket» är förhärskande, d. v. s. jordbruket
skötes i huvudsak av farmaren själv och hans
familj. Lejd arbetskraft användes endast
tidtals, t. ex. under skörden eller andra särskilt
arbetsbråda perioder. Stora egendomar med
ett flertal lejda arbetare förekomma men
utgöra i procent räknat ett försvinnande antal.
1910 fanns lejd arbetskraft vid 45,8 °/o av
samtliga jordbruk. Av 1,000 i jordbruket
arbetande män voro endast 346 lejda
arbetare. Enfamiljsbrukets areal är emellertid i
jämförelse med svenska förhållanden ofta
betydande. I majs- och vetestaterna omfattar
det sålunda 60 ä 80 har och däröver.
Vid utsträckt mjölkproduktion, grönsaks- och
fruktodling liksom i bomullsdistrikten är
arealen mindre. Nedanstående siffror från några
typiska områden belysa den ringa
användningen av lejd arbetskraft per arealenhet
samt växlingarna häri:
County Stat Huvudproduktion
Odlad
jord
per
fann.
Lejda [-dagsverken-]
{+dags-
verken+}
per
farm.
Cherman Oreg. Vintervete, dryfarm. 251 400
Gr. Fork N. Dak. Vårvete ........... 124 250
Saline Mo. Vintervete ....... 49 110
Shelby lovva Majs, svin ....... 66 140
Dodgè Wis. Foder, mjölk .... 33 130
Tompkin N. Y. „ „ .... 30 60
De anförda siffrorna belysa även indirekt
den ringa förbrukningen överhuvud taget av
mänsklig arbetskraft i det amerik.
jordbruket. Från direkta undersökningar över
arbetsförbrukningen vid olika odlingar kunna
följande medeltal anföras, varvid
motsvarande medeltal från typiska mellansvenska
jordbruk anföras inom parentes: höstvete,
Kansas, 29,2 manstim, per har, 2,9 per dt
(268, 13,8); vårsäd, Minnesota, 32,5 mt per
har, 2,5 per dt (199, 10,i); sockerbetor,
Ohio, 280 mt per har, l,o per dt (935, 4,i);
h ö, Minnesota, 30,4 mt per har, 0,82 per dt
(88, 1,86). Den ringa förbrukningen av
mänsklig arbetskraft vid det amerik. jordbruket
sammanhänger dels med extensiva
brukningsmetoder, dels med utsträckt användning av
maskinkraft. Jordens brukning är ofta
mycket primitiv. Väderleksförhållandena vid
skörden möjliggöra starkt arbetsbesparande
metoder för denna. I de torrare områdena
användas t. ex. kombinerade skörde- och
tröskma-skiner, som leverera säden färdig till
försäljning direkt på fältet. En dylik »combine»
har ofta en skärvidd av 25 a 30 fot, dragés av
30 ä 40 hästar eller i kraft motsvarande
traktor, betjänas av 5 ä 6 man och kan per dag
avverka 12 ä 16 har vete, d. v. s. vid god skörd
upp till 300 dt färdigrensad vetekärna per
dag. De höga arbetslönerna ha även tvingat
farmaren att väl ekonomisera med den
mänskliga arbetskraften. Genom användning av
breda redskap, förspända med 6 ä 8 hästar,
förstår man t. ex. att väl utnyttja körkarlen.
I fråga om arbetsbesparande metoder och
stor produktion per arbetstimme står det
amerik. jordbruket i allra främsta linjen.
Däremot är avkastningen per arealenhet i
jämförelse med nordeuropeiska förhållanden
ganska ringa. Åt jordens gödsling ägnas
mindre intresse. Man nöjer sig ofta med vad
jorden ger av sig själv, och rovdrift
förekommer i icke ringa utsträckning.
Det i jordbruket bundna kapitalvärdet
uppskattades 1900 till 20,440, år 1910 till 40,991
och 1920 till 77,924 mill. doll. Medelvärdet
för »all plowlands» uppskattades 1920 till 223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
