Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Amerikanska jordbruket
732
doll. per har. Jordens värde per arealenhet
är mycket växlande. I t. ex. lowa, en av de
bördigaste spannmålsstaterna, var värdet
samma år 540 doll. per har, i flera av de ö. och s.
staterna endast 110 ä 160 doll. per har.
Jordvärdestegringen i de bättre
spannmålsområ-dena i centralstaterna belyses av följande
medeltal för fastighetsvärdet per har i lowa:
1850 48 doll., 1880 73 doll., 1910 271 doll. och
1920 660 doll. I de ö. staterna, med deras för
spannmålsproduktion mindre gynnsamma
jord, var jordvärdet under 1800-talets sista
årtionden statt i fallande men har sedan 1900
åter stigit. Medelvärdet per har åkerjord var
sålunda i staten New York 1870 164 doll.,
1900 140 doll. och 1920 266 doll.
Karakteristiskt för Förenta staternas
ex-tensiva jordbruk är, att byggnads- och
inven-tariekapitalet utgör en »relativt ringa del av
hela lantbrukskapitalet. Enligt 1920 års
cen-sus utgjorde byggnadskapitalet 17,3 %,
krea-turskapitalet 12,i % och värdet av döda
inventarier 5,4 % av fastighetsvärdet.
Växlingarna kring dessa medeltal äro emellertid
betydande i olika jordbruksområden. I
Cher-man county, Oreg., ett typiskt vetedistrikt
(dryfarming) med ett fastighetsvärde 1920 av
i medeltal 180 doll. per har, var
byggnadsvärdet 7,o %, kreaturs- 7,4 % och
redskapsvärdet 8,3 % av fastighetsvärdet. I Tompkin
county, New York, ett typiskt mejeriområdet,
voro motsvarande siffror resp. 198 doll. och
50,5, 24,7 och 13,5 % av fastighetsvärdet.
De viktigaste jordbruksväxternas
odlingsareal och skördeavkastning 1920 framgår av
följande tabell (1 bushel = 36,4 1) :
Mill. acres Totalskörd
Majs ............. 104,60 3,232 mill. bushels
Vete ............... 57,19 787 „
Havre ....... 43,32 1,526 „
Korn . . ......... 8,08 202 „ „
Råg ................ 5,04 69 „
Linfrö ........ 1,79 11 „ „
Ris ................ 1,34 54 „
Bovete ........... 0,73 14 „ „
Potatis ........ 3,93 430 „ „
Hö (vall-) ......... 57,92 91 „ ton
Bomull ............ 36,38 13,0 ,, balar
Tobak .............. 1,89 0,7 „ ton
Sockerbetor ........ 0,69 5,9 „ „
Det ledande sädesslaget är alltså majs, som
upptar omkr. 45 ä 50 % av hela sädesarealen.
Närmast kommer vete på omkr. 26 %, havre
på 20%, korn på 3 ä 4% och först i 5:e
rummet råg på omkr. 2% av åkerarealen. Majsen
upptar både den största odlingsarealen och
ger den högsta hektaravkastningen.
Medelskörden uppgick under 10-årsperioden 1911—
1920 till 16,6 dt per har och i de bättre
majsstaterna, t. ex. i lowa, till 23,5 dt.
Huvudparten av majsskörden förbrukas inom
landet. I stor utsträckning odlas majs även för
pressfoderberedning. Den skördas då vanligen
i mjölkmognadsstadiet, skäres till hackelse och
inblåses i s. k. silos, där den efter någon tids
jäsning ger ett utmärkt pressfoder (ensilage).
Den första silon byggdes i Förenta staterna
1875. 1920 beräknades antalet till över %
million. I de egentliga mejeridistrikten är
majsensilage vanligen huvudfodret för
nötkreaturen under hela vintern och stundom
även under sommaren. Vid nästan varje farm
har man en eller flera silos. Även andra
växter, ss. gräs, klöver, lucern och solros,
användas för ensilageberedningen, dock i ringa
omfattning i jämförelse med majs.
Veteskörden är störst i Kansas, 137,i mill.
bushels (1920),Nord-Dakota 68,4, Nebraska 60,5,
Oklahoma 46,2, Illinois 40,7 och Washington
38,o mill. bushels. Omkr. 25 % av veteskörden
exporteras, och Förenta staterna är jämte
Kanada världens största exportör av vete.
Veteodlingen är i jämförelse med nordeuropeiska
förhållanden synnerligen extensiv.
Medelskörden av höstvete var under 10-årsperioden 1911
—1920 10,5 dt per har, av vårvete 8,4 dt.
Trots rovdrift har dock hektarskörden under de
senaste årtiondena stegrats, från t. ex. 8,3 dt
per har 1869—1878 till 10,o dt under
10-års-perioden 1906—1915. De främsta
havreprodu-cerande staterna äro lowa, Illinois, Minnesota
och Wisconsin. Hektarskörden av havre
uppgick under 10-årsperioden 1911—20 till 11,7 dt.
Sockerbetsodlingen bedrives företrädesvis i
Colorado, Michigan, Kalifornien och Utah.
Medelskörden av sockerbetor per har uppgick
under 10-årsperioden 1911—1920 till 246,o dt.
De viktigaste bomullsstaterna äro Texas,
beräknad skörd 1920 4,200,000 balar (ä 217,7
kg), Syd-Carolina 1,530,000, Georgia 1,400,000,
Oklahoma 1,300,000 och Arkansas 1,160,000
balar. Omkr. 50 ä 60 % av bomullsskörden
exporteras till Europa. Tobak odlas mest i
Kentucky, Nord-Carolina, Virginia, Tennessee,
Syd-Carolina, Wisconsin och Ohio. I
Kalifornien och Oregon bedrives en mycket
omfattande fruktodling. Fruktskörden, inkl, bär,
nötter och vindruvor, uppskattades 1919 till
733 mill. doll.
Följande tabell visar kreatursstockens
storlek på farmerna 1900, 1910 och 1920 i
avrundade 1,000-tal.
1,000 st. 1900 1910 1920
Hästar ............ 18,267 19,833 19,767
Mulor ............ 3,265 4,210 5,432
Nötkreatur ........ 67,719 61,804 66,653
Får ............... 61,504 52,448 35,034
Svin .............. 62,868 58,186 59,346
På 66,653,000 nötkreatur 1920 kommo
31,364,000 mjölkkor. Antalet fjäderfä var
372,8 mill. Kreatursskötseln visar följ,
regionala drag: nötkreatur för köttproduktion hållas
mest i de v. Nordcentralstaterna samt Texas
(% av hela antalet djur), mjölkdjur i
Nordcentralstaterna samt New York (likaledes %
av djurantalet). Svinskötselns centrum ligger
i Nordcentralstaterna (60%), mer än hälften
av antalet får finnes i bergs- och
pacifiksta-terna. Chicagos läge i centrum av
slaktdjurs-produktionen framgår tydligt av dessa siffror.
Värdet av hela kreatursstocken
uppskattades vid början av 1921 till 6,235,8 mill. doll.,
därav 1,491,9 mill. doll. för mjölkkor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
