Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Amerikanska jordbruket
734
1,346,7 mill. doll. för övriga nötkreatur. De
viktigaste mjölkboskapsraserna äro de från
Europa importerade låglands
(holstein-frie-sian), jersey, guernsey och ayrshire. Av
gödboskap äro korthorn, hereford och angus de
mest spridda. Mjölkproduktionen har största
omfattningen i de n. och ö. staterna.
Medel-mjölkmängden per ko och år är visserligen i
genomsnitt låg men i de bättre
produktionsområdena betydande. Ett synnerligen
intensivt och framgångsrikt arbete på
kreaturs-avelns förbättring bedrives nämligen sedan
lång tid tillbaka. Härvid ha
mjölkkontrollföreningarna av skandinavisk typ (468
kontrollföreningar 1920, därav % i Wisconsin)
spelat en viss roll, men ännu mera de större
avelsföreningarna för de olika raserna
(»bree-ders’ associations»). Dessa ha genomfört
ordnad stamboksföring samt officiell kontroll över
avelsdjurens avkastning. De bättre
stammarna kunna också ofta uppvisa en avkastning i
mjölk och smörfett, som är högre än i de bästa
mjölkboskapsstammarna i Europa. Såsom
exempel kunna anföras följande medeltal för
de intill början av 1920 kontrollerade och i
elitregister införda 10 bästa korna inom var
och en av de viktigaste mjölkboskapsraserna:
Låglands ..... 12,230 kg mjölk, 508 kg smörfett
Guernsey ...... 8,890 „ „ 452 „ „
Jersey ........ 7,463 „ „ 449 „ „
Ayrshire ...... 9,706 „ „ 390 „ „
Brun alpboskap 7,830 „ „ 324 „ „
Totalproduktionen av mjölk uppskattades
1919 till 29,542 mill. 1, varav 9,574 mill. I
försåldes, resten användes vid farmerna. S. å.
uppskattades produktionen av smör till 740
mill. kg, därav 413 mill. kg mejerismör, och
produktionen av ost till 217 mill. kg. Under
det att den egna produktionen ungefär fyller
landets behov av mejeriprodukter, är
exportöverskottet av kött och fläsk betydande. Under
1914 beräknades totalproduktionen av nämnda
artiklar till 8,265 mill. kg med ett
exportöverskott av 337 mill. kg. 1919 voro motsvarande
siffror resp. 10,260 och 1,362 mill. kg.
Ullproduktionen beräknades 1920 till 126 mill. kg.
Kanada. Jordbruk och husdjursskötsel
äro Kanadas huvudnäringar. Med hänsyn till
jordbruksproduktionens allmänna inriktning
kunna följande huvudområden särskiljas: I ö.
Kanada, i provinserna Ontario, Quebec m. fl.,
är foderproduktionen förhärskande, 50 ä 60 °/o
av den odlade jorden ligga i vall, och
huvudparten av skörden omsättes i djurstallarna.
Mejerihantering och svinproduktion bedrivas
i stor omfattning. S. Ontario har även en
omfattande fruktodling. Prärieprovinserna
Manitoba, Saskatchewan, Alberta bilda ett
utpräglat spannmålsdistrikt med vårvete och
havre som huvudsäden. Uppodlingen av dessa
rika jordområden faller huvudsakligen efter
1900 och har gått med en oerhörd fart. Nu
omfatta dessa trenne prärieprovinser omkr.
75 °/o av Kanadas hela odlade areal, 95 °/o av
dess vårvete- och över 60 °/o av dess
havre
areal. Kreatursskötseln är däremot här av
ringa omfattning. Västerut i Alberta och de
inre delarna av British Columbia vidtaga
ne-derbördsfattiga områden med jordbruket
väsentligen bundet till bevattning eller
dry-farming. Kustområdet vid Stilla havet är
däremot synnerligen nederbördrikt, och
driften är här väsentligen baserad på gräsodling
och husdjursskötsel. Även en omfattande
fruktodling bedrives.
Genom den intensiva uppodlingen av
landet, särskilt i prärieprovinserna, ha
åkerarealen och jordbruksproduktionen under de
båda senaste årtiondena flerdubblats.
Utvecklingen belyses av följande tabell:
Växtodling 1901 1911 1921
Vete .......... 1,000 acres 4,225 8,864 23,260
Havre ........... „ „ 5,368 8,656 16,950
Korn ............ „ „ 872 1,283 2,796
Majs ............ „ „ 361 294 297
Potatis ......... „ „ 449 465 702
Hö ................... „ 6,543 8,289 10,616
Skördevärde mill. dollars 194,9 384,5 931,9
Husdjur
Hästar .......... 1,000 st. 1,577 2,599 3,814
Mjölkkor .......... „ „ 2,409 2,595 3,737
Andra nötkrea-
tur ................. „ „ 3,167 3,931 6,469
Får ............... „ „ 2,510 2,174 3,676
Svin .............. „ „ 2,354 3,635 3,905
Mejeriprod. mill. dollars 29,7 35,4 110,2
Huvudsädet är vete. Av den totala
vetearealen, 23,260,000 acres 1921, kommo ej
mindre än 22,181,000 acres på
prärieprovinserna, därav ensamt i Saskatchewan 13,536,000
acres. Det i prärieprovinserna odlade vetet
är nästan uteslutande vårvete.
Hektarskördarna äro låga. Medelskörden av vårvete i
hela Kanada 1916—1920 uppgick till 8,8 dt
per har, i Saskatchewan till 8,o dt.
Veteodlingens stora omfattning ger emellertid ett
betydande produktionsöverskott, och Kanada
har med prärieprovinsernas gradvisa
uppodling ryckt fram vid sidan av Förenta
staterna och framför Argentina som världens
förnämsta överskottsområde för vete. 1901
exporterades 2,6, 1911 12,5 och 1921 35,i mill. dt
vete. Omkr. hälften av Kanadas veteskörd
under de senaste åren har exporterats. Det
kanadensiska vårvetet är mycket glutenrikt
och har högt bakningsvärde. Närmast vetet i
odlingsareal kommer havren. Medelskörden
av havre 1916—1920 uppgick till 11,i dt per
har, exportöverskottet 1921 till 2,oe mill. dt.
Jämsides med ökningen av
spannmålsproduktionen, fast ej i samma omfattning, ha
även kreatursantalet och den animala
produktionen ökats. Kanada bedriver i de ö.
provinserna en betydande mejerihantering och
har stort exportöverskott av såväl
mejeriprodukter (ost) som kött och fläsk (bacon).
Exportvärdet av ost uppgick 1920—21 till 37,i
mill. doll., av fläsk till 31,5 mill. doll.
Kanadas starkt ökade betydelse som
exportland för såväl vegetabiliska som
anima-liska lantbruksprodukter belyses av följande
siffror över exportvärdet i mill. dollars:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
