Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska jordbruket - Amerikanska litteraturen - Amerikanska negerfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Amerikanska litteraturen—Amerikanska negerfrågan
736
1891 1901 1911 1921
Vegetabiliska produkter 13,7 25,5 84,5 482,9
Animaliska „ 36,4 68,5 69,7 188,4
Enär Kanada rymmer betydande arealer
odlingsbar jord, som ännu icke lagts under
plog, kan ytterligare stegring i dess export av
lantbruksprodukter förväntas. Om
jordbruket i Central- och Sydamerika se resp,
länder. — Litt.: »Yearbook of the department of
agriculture» och »The Canada yearbook»; G. F.
Warren, »Farm management» (1920); C.
Bund-gaard Christensen, »Verdens störste landbrug»
(1920) ; L. Nanneson, »Jordbruksekonomiska
förhållanden i Nordamerika» (1923). L. N-n.
Amerikanska litteraturen, se
Nordamerikanska litteraturen.
Amerikanska negerfrågan. Negrerna i
Förenta staterna äro ättlingar av de forna
sla-verna (se Negerslaveriet och
Amerikas förenta stater, historia). Under
tidernas lopp ha de olika stammarna blivit
blandade med varandra, sudannegrer med
bantu. Dock kan i allmänhet sägas, att de
tidigare införda mera voro från Guinea och
Senegal och de senare införda mera bantu.
I Förenta staterna uppgick antalet negrer
1920 till 10,463,131 el. 9,9 % av hela unionens
folkmängd, vilket jämfört med föregående
folkräkningar och den vita befolkningens
ökning visar en fortsatt, icke oväsentlig
procentuell nedgång i negerbefolkningens
tillväxt. Ehuru dödligheten bland negrerna gått
åtskilligt tillbaka under innevarande
århundrade, var den dock 1920 nära 50 % högre än
bland de vita (resp. 18,4 och 12,8 per tusen
inom ett vidsträckt område av Förenta
staterna) ; nativitetssiffrorna bland negrerna
förete däremot ej någon starkare skiljaktighet
från de vitas (negrernas 26,3, de vitas 23,5 per
tusen). Negrer finnas huvudsakligen i de s. ö.
staterna, »svarta bältets» stater, där de i ett
par stater äga majoritet. Negerbefolkningen
i sydstaterna uppgick 1920 till 8,912,231.
Talrikast äro negrerna i Mississippi med
935,184 el. 52,2% av statens befolkning,
Syd-Carolina 864,719 el. 51,4%, Louisiana 700,257
el. 38,9%, Georgia 1,206,365 el. 41,7%,
Alabama 900,652 el. 38,4 %,men de förekomma i stort
antal även i Florida (34%), Nord-Carolina
(29,8%), Virginia (29,9%) och Arkansas
(27,o%). I nord- och väststaterna uppgick
negerbefolkningen till 1,550,800, och negrerna
voro talrikast i Pennsylvania med 284,568, New
York 198,483, Ohio 186,187, Illinois 182,274,
New Jersey 117,132, vilket likväl i förhållande
till resp, stats hela befolkning icke
representerar mer än högst 3,3 % (i New Jersey) och
lägst 1,9% (i staten New York). Städer med
största negerbefolkningen äro New York,
Washington, Chicago, Baltimore, New Orleans.
I dessa siffror äro inräknade även mulatter,
d. v. s. barn av negrer och vita; dessa
upp-gingo 1920 till 2,406,493 el. 23% av samtliga
negrer. Om övriga blandningsformer av
negrer se Människoraser. — Förutom i
Förenta staterna finnas negrer i Västindien
och på Brasiliens tropiska kust s. om
Amason-flodens mynning samt i en del tropiska mindre
kustområden. Se härom resp, länder.
I de södra Förenta staterna livnära sig i
regel negrerna som arbetare på plantagerna
och som småbrukare samt i städerna
huvudsakligen som minuthandlare, barberare,
sko-putsare, bärare och gatuförsäljare men även
som icke yrkeskunniga industriarbetare. I de
norra staterna äro liksom i sydstaterna de
negrer, som icke arbeta i industrien, mycket
använda som tjänare i familjer el. på hotell
och restauranger.
Genom ett amendemang 1868 till
unions-författningen tillförsäkrades alla medborgare
rösträtt utan avseende på »ras, färg eller
föregående träldomstillstånd». Men den
likställighet med de vita, som således officiellt
givits negrerna, har likväl aldrig i praktiken
kunnat genomföras. Negrerna ha gemenligen
betraktats som en underordnad, mindervärdig
och föraktlig ras, med vilken den vite
amerikanen och ävenledes den västeuropeiske
invandraren sky att komma i beröring. Detta
gäller i all synnerhet om de södra staterna,
där även de förmögnaste el. mest bildade
negrer äro socialt utestängda. I några
nordstater kunna negrer visserligen inneha
underordnade offentliga anställningar och ha säte i
statens lagstiftande församling, men i 12
nord- och väststater förbjuder lagen
uttryckligen äktenskap mellan vita och negrer. Ofta
få icke negrer använda samma järnvägs- och
spårvagnar, hotell, restauranger, kyrkor och
skolor som de vita. De blandade — och nära
en tredjedel av alla den nordamerikanska
unionens negrer säges förete en viss
blandning — stå under samma fördömelse: »den,
som icke är helt vit, är svart». I flera
sydstater tillämpas därjämte med framgång olika
metoder i uttryckligt syfte att med
kringgående av ovan anförda
författningsbestämmelse utestänga negrerna från deras politiska
rättigheter; detta sker t. ex. genom en i
vederbörande stats särförfattning införd
bestämmelse om läskunnighet som
valrättsvill-kor. — Lung- och könssjukdomar äro mycket
vanliga bland negrerna. Negrernas
benägenhet för alkoholhaltiga drycker har varit en av
de mest betydande orsakerna till den starka
förbudsstämningen bland sydstaternas vita.
Av viss betydelse för negrernas ställning
har varit den stora utvandringen 1916—18
från de södra staterna till de nordligare.
Utvandringen omfattade över 400,000 negrer, av
vilka över hälften kom från Georgia, Florida,
Alabama, Mississippi och Louisiana, och
riktade sig företrädesvis till Pennsylvania
(Fila-delfia, Pittsburg), New Jersey, New York,
Connecticut, Massachusetts, Ohio, Indiana och
Illinois. Denna utvandring var ett motstycke
till negrernas stora utvandringar till Kansas
1879, till Arkansas och till Texas 1888 och
1889. Orsakerna till denna nya utvandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
