Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska negerfrågan - Amerikanska ostron - Amerikanska partiet - Amerikanska rapphöns - Amerikansk arkeologi - Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Amerikanska ostron—Amerikansk arkeologi
740
rernas politiska och sociala jämställdhet med
<le vita anstå tills vidare och under tiden
genom praktisk yrkesutbildning betrygga och
höja deras stäilning. Det av honom länge
ledda Tuskegee-institutet är en av denna
rörelses stödjepunkter. Men småningom funno
många negrer denna väg ej tillräckligt
framkomlig utan upptogo en kamp för sina
rättigheter såsom amerik. medborgare. 1905
igångsattes av 29 negrer den s. k.
Niagararörel-sen, som 1910 efterföljdes, av »National
association for the advancement of colored
people». Denna organisation, vars organ är
den av negern W. E. Du Bois (fil. dr vid
Har-vard-universitetet) redigerade
månadstidningen »The crisis» i New York, bedriver,
understödd av andra organisationer och flera
inflytelserika negertidningar, en ihållande
agitation. Omkr. 1917 uppstod den s. k.
Gar-veyrörelsen el. den av Marcüs Garvey
bildade »Universal negro improvement
association», som åsyftar att betrygga negrernas
ekonomiska ställning och framför allt att i
Afrika upprätta en negrernas nation (»Afrika
åt afrikanerna»).
Det ena med det andra har bidragit till att
göra negerfrågan till ett av de allvarligare
och ömtåligare bland de aktuella amerik.
samhällsproblemen. Bland de vita amerikanerna
står man villrådig inför detta problem. Det
härskar ett virrvarr av förslag till dess
lösning; förslagen förete ofta hugskottens
karaktär. — Litt.: B. T. Washington, »The
story of the negro» (2 bd. 1909) ; B. G.
Braw-ley, »A short history of the American negro»
(1913) ; W. E. Du Bois, »The negro» (1915) ;
St. Graham, »The children of the slaves»
(1920); J. R. Commons, »Races and
immigrants in America» (2 uppl., 1920); E. Scott,
»Negro migration during the war» (1920) ;
»Negro year-book 1921—22» (1922); Bryce,
»The American commonwealth» (ny uppl. 1919
—20) ; F. Detweiler, »The negro press of the
United states» (1923). I flera av dessa
arbeten finnas utförliga bibliografier. Ths.
Amerikanska ostron, se Ostron.
Amerikanska partiet, se Knownothings.
Amerikanska rapphöns, se Tandvaktlar.
Amerikansk arkeologi. Det torde ej vara
befogat att i Amerika tala om en p a 1 e
o-litisk period i samma mening som i
Västeuropa och Nordafrika. Orsaken ligger
framför allt däri, att kritsystemets
flintförande kalkstenar i Amerika ej ha tillnärmelsevis
samma utbredning som i nämnda områden av
Gamla världen. Därför har
slagtekniken, den enda dugliga vid den hårda, spröda
flintan, ej kommit att spela samma
dominerande roll i Amerika som i Västeuropa och
Nordafrika. Däremot har man i Amerika
genom rivtekniken utbildat former, som
ofta ej ha motstycken annorstädes på jorden.
Slagtekniken användes i Amerika framför allt
för spjut- och pilspetsar av flinta, obsidian
eller andra tekniskt likartade bergarter.
Skä
rande redskap har man i de flesta fall skaffat
sig av annat material än sten. Av bristen
på flintföremål av paleolitiska typer i
Amerika har man velat draga den slutsatsen, att
urinvånarna skulle ha invandrat dit först på
ett neolitiskt kulturstadium. Det framgår
emellertid av det ovan sagda, att denna
slutsats är förhastad. De i Amerika
förekommande neolitiska kulturformerna, som
kännetecknas av väl tillslagna flintredskap,
inskränka sig redan av geologiska skäl till
vissa lokala och tämligen isolerade
kulturkretsar, såsom i Britt.Honduras och Tennessee.
Man kan anse som avgjort, att människan
ej förrän långt efter sin invandring till
Amerika lärt sig göra lerkärl. Uppfinningen
kan vara gjord på flera håll. Men av särskild
betydelse för ett väldigt område har blivit en
gammal keramik, anträffad flerstädes i Mexiko
och Mellanamerika, varifrån man antar, att
den spritt sig ut över ett mycket stort område.
Denna keramik är i sina äldsta stadier
överallt av grovt gods, med ornamentiken graverad
och huvuden eller figurer modellerade; ännu
är bemålning ej det konstitutiva vid kärlens
dekorering. Amerikanska forskare ha kallat
denna keramik »arkaisk» och tala om »arkaisk
kultur». De anse, att denna kultur uppstått
i de sydligare delarna av den stora inre
högplatån i Mexiko och därifrån trängt söderut
ned i Sydamerika och österut till de atlantiska
låglanden.
Nordamerika. Vi stå ännu mycket fjärran
från någon kännedom om hur långt tillbaka
i tiden människans första invandring från
Sibirien till Nordamerika ägt rum.
Uppfattningen att invandringen först skulle ha skett
i »neolitisk tid» är förut berörd. Det har
från flera fyndplatser i U. S. A. talats om
preglacial människa. Men då dessa
närmare undersökts av verkliga geologer, har
det hittills städse visat sig, att lagren blivit
omvälvda eller hoprörda genom ras eller
jordarbeten. Även vid Vero i Florida, där man för
några år sedan tiodde sig ha funnit till och
med tertiär människa, har en omlagring skett
genom en flod, så att ben av tertiära djur
blivit blandade med människoben och kulturgods
av så sent datum, att t. o. m. fragment av
lerkärl finnas. De fornlämningar, som mest
uppmärksammats i Nordamerika, äro casas
yrandes (sp., »stora hus»), ruiner av en stor pueblo,
byggd av soltorkat tegel (se P u e b 1 o),vid Rio
Gila i n. v. Chihuahua, cliff-dwellings,
uthuggna i Coloradoplatåns kanjonväggar (se K a
n-j o n), och, framför allt, mounds (se nedan) i ett
vidsträckt område, särskilt i
Mississippibäcke-net. Av stort intresse äro vidare
kjökken-möddingar på den atlantiska kusten, på de
små öarna vid Floridas golfkust, på
kaliforniska kusten och på kusten av Alaska, för att
ej tala om de boplatser i norr, där eskimåer
en gång bott. Mycket viktiga för
utforskningen av det indianska Nordamerikas förhistoria
äro också de stora brotten och gru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
