Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska negerfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Amerikanska negerfrågan
738
voro huvudsakligen av ekonomisk natur, även
om harmen över de ständiga förödmjukelserna
och den rättslösa ställningen mycket kraftigt
medverkade. Sedan 1914 hade i de södra
staterna rått en stark depression i
arbetsförhållandena, som ytterligare förvärrades genom
felslagna bomullsskördar och stegrade
levnadskostnader, medan de norra staterna,
vilkas industrier ledo stor brist på arbetskraft
i följd av den under världskriget inträdande
betydande minskningen av den årliga
invandringen (från omkr. 1,220,000 år 1914 till
326,700 år 1915 och blott 110,600 år 1918),
erbjödo löner dubbla el. tredubbla mot vad
söderns negrer någonsin kunnat räkna på.
Därjämte anses den konsekvent dåliga och
orättvisa behandling, som söderns negrer utstodo
från domstolarnas och polismyndigheternas
sida, ha varit fullt lika verksamt pådrivande som
lynchningarna och hotet från den 1915
nyorga-niserade Ku-Klux-Klan (se d. o.). 1885—1921
lynchades 4,097 personer, därav 1,029 vita och
3,069 negrer. Av dessa dödades 829 personer
(60 vita och 769 negrer) på grund av
beskyllning för våldtäkt el. försök därtill.
Negrerna, som under världskriget
patriotiskt samverkade med de vita och inom armén
kommo upp till lägre officersgrader, ha delvis
till följd av ovannämnda utvandring kommit
att under perioden 1919—21 på olika
industriella områden inneha platser, som före
världskriget voro stängda för dem. En
märkbar förbättring har ock inträtt i fråga om
deras ekonomiska och sociala ställning i allm.
samt deras tillfällen till kunskapsförvärv och
utbildning. Mångenstädes i södern ha ock hos
den vita befolkningen visat sig tendenser till
samverkan och bättre samförstånd med
negerbefolkningen samt till ett tillmötesgående
av dess krav på en rättvisare och mera
människovärdig behandling och på sundare
bostadsförhållanden. Negrernas ökade
användning inom industrien har emellertid vållat
ovilja från arbetarhåll och även allvarliga
sammanstötningar, ss. i Chicago 1919, då
många negrer dödades, i Washington (s. å.),
i Tulsa i Oklahoma 1921. Då flera av de
föreningar, som tillhöra »Amerik.
arbetarförbundet», i strid mot föregående principiella
uttalanden av förbundet — vid vars årskongress i
Atlantic city 1919 färgade delegater för första
gången voro tillstädes — vägrat negrer
tillträde, ha bland negrerna visat sig starka
ansatser till en självständig fackföreningsrörelse.
Det har beräknats, att religiösa och
filantropiska organisationer sedan 1865 utgivit
70% mill. doll. för sydstatsnegrernas
uppfostran, medan negrerna själva bidragit med över
36 mill. Enl. beräkning ha sydstaterna sedan
1870 utgivit av offentliga medel omkr. 180
mill. doll. för allmänna negerskolor, medan
de under samma period använt 2,200 mill.
doll. för samtliga sina allmänna skolor. Bland
de många donationerna till förmån för
upp-fostringsarbetet bland negrerna märkas
stor
artade av Julius Rosen wald, John Slater,
John D. Rockefeller och A. Carnegie.
Utom de offentliga högre stasskolorna
finnas särskilt för negrerna omkr. 500
mellan-skolor och högre undervisningsanstalter.
Sammanlagda antalet studerande i dessa uppgår
till 107,807, därav studerande i högre
avdelningar 28,000, gymnasialstudenter (collegiate
students) 3,324 och 2,100, som förbereda sig
för lärda yrken. Antalet lärare uppgår till
5,132. Antalet universitet och colleges
avsedda enbart för negrer — som i växande
antal besöka »vita» universitets medicinska,
juridiska o. a. fackskolor — uppgår till 62.
Störst och förmögnast bland dessa äro
baptisternas Houston college i Texas och
kongrega-tionalisternas Fisk-universitet i Nashville,
Tennessee. För övrigt finnas 18 läroverk för
kvinnor, 36 teologiska, 2 juridiska, 3
medicinska skolor, 3 tandläkarinstitut, 3
farma-ceutiska, 17 jordbruks- och tekniska läroverk
samt 15 statliga folkskoleseminarier och andra
specialskolor. Dessutom finnes ett mycket
betydande antal yrkesskolor. De största
bland dessa senare äro »Tuskegee normal and
industrial institute» i Tuskegee i Alabama och
»Presbyterian mission» i Louisville i
Kentucky samt »Hampton normal and agricultural
institute» i Virginia. Enligt senaste statistik
saknade av den manliga negerbefolkningen
fr. o. m. 10 år 23,5% (942,368) förmågan att
läsa och skriva och av den kvinnliga 22,5 %
(899,733). Negrerna ha 45,000 kyrkor med
4,800,000 medl. (kommunikanter) och 46,000
söndagsskolor med 2,250,000 lärjungar. De
tillhöra förnämligast den baptistiska och
meto-distiska trosbekännelsen. Negrernas
oberoende kyrkosamfund räknade 1920 2,977,085
baptister och 1,217,474 metodister. Av de
579,960 negrer, som tillhörde »vita»
kyrkosamfund, voro 323,713 metodister och 100,447
baptister.
Negrerna beräknas f. n. inneha en
förmögenhet av mer än 1,500 mill. doll. — dock en
ringa bråkdel av hela unionens
nationalförmögenhet, som ungefär samtidigt
uppskattades till 3 ä 4 hundra milliarder doll. — och
besitta över 22 mill. acres jord och 600,000
egna hem. Värdet av negerfarmarnas jord
och hus i de södra staterna uppskattades 1920
till något över 522 mill. doll., vilket i
jämförelse med förhållandena 1910 visar en
nominell ökning av mer än 248 mill. doll. el.
91 %. 1863 funnos i Förenta staterna endast
två tidningar utgivna av negrer. Den första
negertidningen i södern utkom 1865. F. n.
utgivas av el. för negrer 400—500 periodiska
skrifter. Bland dessa finnas 220 tidningar, 85
skoltidskrifter och 70 religiösa publikationer.
Bland de rörelser bland negrerna själva,
som arbeta för ett väsentligt förbättrande av
negrernas ställning i det amerik. samhället,
har man att särskilt lägga märke till den,
som representerats av Booker T. Washington
(se denne), vilken ville låta frågan om
neg
I. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
