Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas deltagande i världskriget - Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Amerikas förenta stater
760
ningarna sammanfördes till armékårer (i
allmänhet av 6 fördelningar), utbildningen
inriktades i särskilt syfte att i trupperna
ingjuta en stark offensivunda, och efter hand
framskötos amerikanerna till jämförelsevis
lugna avsnitt av västfronten. Beträffande
de amerikanska truppernas
utbildningsplatser och insättning i fronten hade man redan
från början kommit till den uppfattningen,
att amerikanerna icke borde rycka in bland
engelsmännen, därvid störande deras
etappväsende, att fronten Verdun västerut borde
Amerikanska trupper intåga i New York efter
fredsslutet.
lämnas åt fransmännen, för vilka det låg
närmast att vid ett tyskt anfall skydda
Paris, att Vogeserna vore en
krigsskådeplats, som företedde så säregen prägel, att
den ej borde väljas, samt att därför
Lothring-en i första hand borde utses för de
nyanlän-dande amerikanerna. När tyskarna på våren
1918 började sitt stora anfall, som senare
efterföljdes av framstötar på flera
frontavsnitt, ställde gen. Pershing sina
fördelningar till förfogande, där de bäst behövdes, och
de insattes på skilda delar av den hotade
fronten. De stredo således vid Montdidier
och Chemin des dames (i slutet av maj),
medverkade vid återtagandet av Chåteau-Thierry,
vid Suippes (ö. om Reims) m. fl. ställen.
En mera självständig uppgift hade från
början avsetts för amerikanerna, och allteftersom
styrkorna växte, inriktades deras
organisation och placering på att genom omfattande
anfall tvinga tyskarna att draga sig tillbaka
från S :t Mihiel och den utbuktning av deii
tyska fronten, som uppkommit genom
besättandet av denna framskjutna punkt. En
amerikansk armé bildades (10 aug.) ; den
ställdes under direkt befäl av general
Pershing, som tillika erhöll befäl över ett
avsnitt av fronten (från Port-sur-Seille n. ö. om
S:t Mihiel till trakten ö. om Verdun).
När anfallet mot S:t Mihielbågen företogs
12 sept. 1918, hade tyskarna redan på
tyska högsta krigsledningens order planerat
linjernas utrymmande. Emellertid tvungos
de nu att gå tillbaka. Anfallet inbragte ett
stort fångantal samt var därför ägnat att
höja tillförsikten hos amerikanerna. — I
slutet av sept. 1918 företogs ett stort anfall av
amerikanska trupper mellan Verdun och
Ar-gonneskogen i syfte att genom tyskarnas
till-bakaträngande i riktning mot Buzancy och
Sedan hota återtågsriktningarna för de v.
därom kämpande tyskarna. Anfallet kröntes
till en början med framgång men bragtes
dock genom de tyska motanfallen att stanna.
På grund av de amerikanska
stridskrafternas förstärkning hade under okt. bildats
ännu en armé. Befälet över den l:a armén
hade övertagits av general Liggett, den 2:a
stod under general Bullard. Under det
allmänna slutliga anfallet framryckte den
amerikanska hären på bred front från sitt
utgångsläge å ömse sidor om Verdun i
nordöstlig riktning. Såsom medlem av högsta
krigsrådet hade sedan maj 1918 fungerat general
Bliss, vilken ock senare deltog i
fredskon-ferensen. — Vid vapenstilleståndets
ingående vidtogos omedelbart anordningar för
inställandet av krigsförberedelserna, vilka
dittills gått i ständig stegring och vilka
skulle, såsom det uppgives, ha, om de
fortsatts till hösten 1919, drivit upp den
amerikanska hären till en styrka av 4 mill. man.
De amerikanska förlusterna under kriget
uppgingo till: dödade i strid 28,363 man, döda
på grund av sår och sjukdomar 28,135,
saknade och tillfångatagna 16,423, sårade (svårt
och lätt) 189,955.
Litt.: H. H. B. Meyer, »The United States
at war» (1917); A. B. Hart, »America at war»
(1918); J. B. Mc Master, »The United States
in the world war» (2 bd, 1918—20); J. S.
Bassett, »Our war with Germany» (1919); de
Chambrun och de Marenches, »L’armée
améri-caine dans le conflit européen» (1919); J. J.
Pershing, »Final report» (1919); T. Shipley,
»The history of the A. E. F.» (1920). M. B-dt.
Amerikas förenta stater, United States of
America, förk. U. S. A., sträcka sig från
Atlanten i ö. till Stilla havet i v., 4,625 km (»from
ocean to ocean»). I n. gränsa staterna till
Kanada, i s. till Mexikanska viken och
Mexiko och ha från n. till s. en uteträckning av
2,650 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
