Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Areal, klimat, och geografisk indelning - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761 Amerikas förenta stater (Areal, klimat och geografisk indelning—Befolkning) 762
INNEHÅLL:
sp.
Areal, klimat, o.
geogr. indelning . 761
Befolkning ........761
Invandring ........764
Kyrkliga
förhållanden .............766
Undervisningsväsen 767
Tidningspress .....771
Teater ............775
Musik .............777
Konst .............744
Näringar ..........778
Jordbruk, fiske .. . 779
Skogsbruk .........748
Bergsbruk .........779
Industri ..........782
Handel ............783
Sjöfart ...........784
sp.
Skeppsbyggeri .....786
Järnvägsväsen .... 787
Vattenvägar .......792
Landsvägar ........793
Post, telegraf o.
telefon ...............793
Mått och vikt .....794
Myntväsen .........794
Bankväsen .........794
Finansväsen .......795
Armé ..............797
Det fasta försvaret . 799
Örlogsflotta ......800
Luftförsvar .......801
Författning .......802
Domstolsväsen .... 807
Vapen o. flagga .... 809
Historia ..........810
Areal, klimat och geografisk indelning.
Unionen utbreder sig i en sammanhängande
landmassa på 7,839,064 kvkm (= 4/s av hela
Europa). Genom Kanada skilt från staterna
ligger territoriet Alaska (se d. o.) i
nordvästligaste Amerika. Till unionen höra vidare
territorierna Hawaii och ön Portorico samt Virgin
islands (Jungfruöarna), ögruppen Filippinerna,
Guam- och Samoa-(Tutuila-)öarna i Stilla
havet samt Panamakanalzonen (se dessa, ord).
Om dessa områden medräknas, utgör hela
väldet 9,695,579 kvkm. Förenta staterna utom
Alaska ligga på samma breddgrader som
Frankrike s. om Paris, Sydeuropa,
Medelhavet, Palestina och Nordafrika t. o. m. de
nordligaste oaserna i Sahara. Men på grund av
bergens sträckning i n. och s., varigenom
nordanvindarna ha fritt tillträde, motsvarar
klimatet snarast Sydskandinaviens och Tysklands.
Blott halvön Florida längst i s. ö. och vissa
kusttrakter av Kalifornien ha rivieraklimat.
Det stora området kan geografiskt uppdelas
i tre huvuddelar: 1) ö. kustdistriktet vid
Atlanten med Appalacherna, inom vilket
befinner sig unionens affärs- och industricentrum
med New York som huvudstad; 2) v. därom
vidtaga prärierna och Mississippibassängen,
vilken i n. är ett väldigt spannmålsdistrikt
med Chicago som medelpunkt, i s.
plantage-område (med odling av bomull, rörsocker och
tobak), vars förnämsta exporthamn är New
Orleans; 3) den västligaste delen är ett stort
berg- och platåland, som genomdrages av
Rocky mountains (Klippiga bergen),
Kaskadbergen m. fl. kedjor, med mycket gles men
snabbt växande befolkning, där bergsbruk,
skogshushållning och jordbruk, grundat på
konstgjord bevattning, karakterisera det
ekonomiska livet. Om landets fysiska
beskaffenhet i övrigt samt dess växt- och djurvärld se
Nordamerika och de särskilda staterna.
Staternas antal är 48, vartill komma ett
förbundsdistrikt och tre territorier. Ö.
Befolkning. 1920 hade Amerikas förenta
stater en befolkning av 105,710,620 inv. inom
sitt kontinentala statsområde, sålunda
oberäknat invånarna i territorierna Alaska,
Hawaii och Portorico samt i besittningarna
Panamakanalzonen, Virgin islands, Filippinerna,
Guam- och Tutuilaöarna. Samtliga dessa,
områden hade tillsammans ett invånarantal av
12,148,875. Slutsiffran för Förenta staternas
folkmängd 1920 var 117,859,495. Fördelningen
på statsgrupper och stater var följande:
Areal (i kvkm) Folkmängd
Nya Englands stater 172,032 7,400,909
Maine 85,570 768,014
New Hampshire 24,192 443,083
Vermont 24,770 352,428
Massachusetts 21,408 3,852,356
Rhode island 3,233 604,397
Connecticut 12,859 1,380,631
Mellanatlantiska staterna 265,604 22,261,144
New York 127,433 10,385,227
New Jersey 21,299 3,155,900
Pennsylvania 116,872 8,720,017
Sy datlantiska staterna 732,707 13,990,272
Delaware 6,138 223,003
Maryland 31,926 1,449,661
District of Columbia 181 437,571
Virginia 110,399 2,309,187
West Virginia 62,598 1,463,701
Nord-Carolina 135,778 2,559,123
Syd-Carolina 80,258 1,683,724
Georgia 153,490 2,895,832
Florida 151.939 968,470
Sy dcentr alstaterna 1.603,863 19,135,531
Kentucky 105,145 2,416,630
Tennessee 108,832 2,337,885
Alabama 134.669 2,348,174
Mississippi 121,376 1,790,618
Arkansas 138,132 1,752,204
Louisiana 125,625 1,798,509
Oklahoma 181,440 2,028,283
Texas 688,644 4,663,228
Nordcentralstaterna 1,985,111 34,019,792
Ohio 106,289 5,759,394
Indiana 94,153 2,930,390
Illinois 146,756 6,485,280
Michigan 150,162 3,668,412
Wisconsin 145,205 2,632,067
Minnesota 219,318 2,387,125
lowa 145,415 2,404,021
Missouri 179,791 3,404,055
Nord-Dakota 183,460 646,872
Syd-Dakota 201,014 636,547
Nebraska 200,768 1,296,372
Kansas 212,780 1,769,257
Bergsstaterna 2,238,101 3,336,101
Montana 378,506 548,889
Idaho 217,261 431,866
Wyoming 253,587 194,402
Colorado 269,214 939,629
New Mexico 317,609 360,350
Arizona 295,134 334,162
Utah 220,115 449,396
Nevada 286,675 77,407
Stillahavsstaterna 839,444 5,566,871
Washington 179,031 1,356,621
Oregon 250,440 783,389
Kalifornien 409,973 3,426,861
Befolkningstätheten är mycket ringa i
jämförelse med den europeiska och utgör blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
