Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Invandring - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765 Amerikas förenta stater (Kyrkliga förhållanden) 766
1821—1830: 143,439
1831—1840: 599,125
1841—1850: 1,713,251
1851—1860: 2,598,214
1861—1870: 2,314,824
1871—1880: 2,812,191
1881—1890: 5,246,613
1891—1900: 3,844,420
1901—1910: 8,795,356
1911—1921: 6,541,039
Årtiondet 1841—1850 betecknar
begynnelsen av den stora europeiska invandringen,
som närmare bestämt kan sägas ha börjat
1847 och väsentligen framkallats av den
hungersnöd, som 1846 hemsökte Irland och
senare Tyskland. Bidragande orsaker till
invandringen voro ock det missnöje, som
framkallats genom undertryckandet av 1840-talets
frihetsrörelser, och icke minst upptäckten
av guldfälten i Kalifornien. Från Irland
utvandrade under tiden 1847—52 över en
million till Förenta staterna, och den
irländska utvandringsströmmen har alltsedan
gått huvudsakligen dit (t. ex. av 1905 års
emigranter icke mindre än 80 °/o). Under
amerikanska inbördeskriget på 1860-talet
sjönk invandringssiffran men steg snart åter
betydligt, särskilt till följd av de förbättrade
sjöfartskommunikationerna. 1881—90 sprungo
siffrorna upp till över 5,000,000.
Handelskrisen 1893 medförde en tillfällig nedgång.
Allt flera av Europas folk hade nu ryckts in
i emigrationsströmmen. Denna utgick först
huvudsakligen från n. v. Europa, därefter kom
Italien med och slutligen Österrike-Ungern
och Östeuropa. Det är särskilt emigrationen
från dessa sistnämnda områden, som
framkallar den oerhört höga siffran från 1901—
1910. Den judiska invandringen 1899—1919
utgjorde 1,551,315 personer, d. v. s. 10,4 °/o av
hela antalet invandrare sagda år.
Världskriget sänker siffran för följande årtionde.
Fördelat efter hemländerna har största
antalet invandrare kommit från Storbritannien,
8,537,486, därnäst från Tyskland 5,533,535,
Italien, Österrike-Ungern, Ryssland och
Skandinavien. 1920 voro 13,712,754 pers, av den
vita befolkningen födda utanför A. och
sålunda invandrade. Av dessa voro 2,171,694
från Storbritannien (1,037,233 från Irland),
1,686,102 från Tyskland, 1,610,109 från
Italien, 1,400,489 från Ryssland, 1,139,978 från
Polen. Av invandrade skandinaver voro
625,580 svenskar, 363,862 norrmän, 189,154
danskar, 149,824 finländare. Genom lagar av
1917 och 1921 har man sökt sörja för kontroll
och begränsning av invandringen. Genom den
förra fastställdes vissa minimikrav på de
invandrades bildning. Genom den senare
föreskrevs, att antalet immigranter under ett år
(räknat från juli till juli) ej finge från något
land överstiga 3 °/o av antalet av samma
nationalitet, som bodde i Förenta staterna 1910.
Om den svenska invandringen se i övrigt
Emigration och S v e n s k - a m e r i k
a-n e r. Ths.; A. B-n.
Kyrkliga förhållanden. Författningen
säger: »Kongressen skall icke stifta någon lag,
som avser införandet av någon religion eller
förbud mot dess fria utövande». Det finnes
därför ingen statskyrka, ej heller ger staten
understöd åt kyrkliga behov. Allt, som hör
till religion, är den enskildes angelägenhet.
Alla religioner äro icke blott tolererade utan
ock lika berättigade. Dock få naturligtvis
kyrkorna icke göra allt, vad de vilja, utan äro
liksom andra korporationer underkastade statens
lagstiftningsrätt med hänsyn till
förmögenhets-ställning o. dyl. Men det är i dessa fall, liksom
i undervisningsväsendet, icke unionen utan de
enskilda staterna, som äro de bestämmande.
Det är likväl en allmänt erkänd sats, att
kristendomen är nationalreligion. Söndagens
helgd iakttages noggrant, val få icke hållas på
söndagar, butiker icke då hållas öppna o. s. v.,
kongressens sammankomster öppnas med
gudstjänst, unionen underhåller präster av olika
bekännelser vid armé och flotta,
presidenterna bruka utfärda plakat om allmänna
böndagar (thanksgiving days), och staternas
guvernörer ha följt detta exempel, hädelse mot
kristna religionen bestraffas o. s. v. Vissa
stater diskvalificera formligen som ämbetsmän,
jurymän etc. envar, som förnekar tillvaron av
ett högsta väsen. I de flesta stater bedrives
bibelläsning i de offentliga statsunderstödda
skolorna. Några stater ha efter unionens
bildande en tid t. o. m. haft en
statskyrkoinstitu-tion; den sista upphävdes 1844.
Kyrkosamfundens egendomar äro i allmänhet skattefria.
1920 uppgick antalet kristna kyrkosamfund
(denominations) till 68, vilka omfattade
sammanlagt 234,330 kyrkoförsamlingar
(organiza-tions), med 44,322,215 medl., 199,274
söndagsskolor och 20,892,327 söndagsskoleelever samt
186,018 präster och en utgiftsbudget på
327,615 mill. doll. i runt tal. Vid denna
statistik är dock att märka, att medan de
protestantiska kyrkorna, räkna som medlemmar
(»kommunikanter») endast fullvuxna, den
rom.-kat. kyrkan betraktar som sådana alla döpta.
Därtill kommo s. å. 2,960 judiska församlingar
med 260,000 medl. Då denna judiska statistik
emellertid endast omfattar familjefäder,
tilllåter den ingen jämförelse med andra
kyrkosamfund och är så mycket mer missvisande,
som antalet judar i U. S. A. för 1918 uppges
till 3,390,300 (mot 1,777,185 år 1907), av vilka
halva antalet tillhörde staten New York (av
staden New Yorks befolkning voro 26 °/o judar).
Bland de protestantiska kyrkosamfunden voro
följande talrikast 1920): metodister 7,9 mill.),
baptister (7,6 mill.), luteraner (2,5 mill.),
pres-byterianer (2,2 mill.), »disciples of Christ» (1,2
mill.), episkopaler (l,i mill.),
kongregationalis-ter (ung. 808,000), reformerta (ung. 535,000),
»united brethren» (ung. 367,000). Rom.-kat.
kyrkan omfattade nära 17,886,000 och
grek.-kat. ung. 304,000. Mormonerna uppgingo till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
