Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Amerikas förenta stater (Undervisningsväsendet och skolorna)
768
omkr. 462,000. Metodister och baptister
förekomma talrikt överallt, särskilt i södern, där
de utgöra de största kyrkosamfunden och där
särskilt metodisterna äro de förnämsta
negermissionärerna, samt i atlant- och
centralstaterna New York, Pennsylvania, Ohio, Indiana
och Illinois. Luteranerna, av vilka nära
hälften utgöres av tyskar och en fjärdedel av
skandinaver, äro relativt starkast i de norra
centralstaterna, medan presbyterianerna äro
det i Pennsylvania, New York, Ohio, New
Jersey och i de äldre sydstaterna, särskilt
Virginia och Nord-Carolina. Katoliker finnas
talrikt överallt utom i södern och i några
delar av de n. v. staterna. New York, Rhode
island, Massachusetts och New Hampshire,
Louisiana, New Mexico, Arizona, Kalifornien
och Montana äro stater, där katolska kyrkan
intar en mycket stark ställning. Bland
luteranerna sammanslöto sig 1917 två norsk-amerik.
samfund till »Norsk-luterska kyrkan» och
1918 tre stora tyska samfund till »Fötenade
luterska kyrkan», »United lutheran church in
America». »Augustana-synoden» (sed. o.), som
sedan 1870 åtminstone formellt hört
tillsammans med ett av dessa samfund, vägrade ingå
i den nya sammanslutningen. De inflyttade
svenskarna ha till större delen anslutit sig till
den strängt luterska» Augustana-synoden, men
många höra till de s. k. missionsvännerna,
baptisterna, metodisterna el. mormonerna.
Missionsvännernas i Amerika verksamhet tog
sin början omkring år 1868. 1872 bildades
tvenne synoder, nämligen »Svenska
evangeliskluterska missionssynoden» och »Svenska
evangelisk-luterska Ansgariisynoden». Något år
senare upprättades en del församlingar, som
icke formligt anslöto sig till någon av de
bildade synoderna. Vid ett möte i Chicago 18—25
febr. 1885 bildades av nämnda synoder
jämte några av de fristående församlingarna
»Svenska evangeliska
missionsförbundet i Amerika» (se d. o.),
vilket motsvarar Svenska missionsförbundet i
Sverige. — Litt.: W. A. Brown, »The church
in America» (1922). Ths.
U nder visning sväsendet och skolorna
handhavas icke av unionen utan av de enskilda
staterna och kommunerna, varjämte många
undervisningsanstalter äro enskilda företag.
Unionen själv ombesörjer blott
militärupp-fost ran men har till vissa stater skänkt jord,
genom vars försäljning eller avkastning
dessa staters skolfonder till stor del bildats
och underhållas. Genom »-Smith-Hughes act»
gjordes 1917 dessutom yrkesutbildningen till
en unionell angelägenhet, i det att ett
betydande. årligen växande anslag ställdes till
staternas förfogande för upprättande av
yrkesskolor och till utbildning av lärare i
sådana. Ett centralt ämbetsverk för
undervisningsväsendet, U. S. Bureau of education,
finnes sedan 1867 i Washington, men detta
har förutom förvaltningen av
undervisningsväsendet i Alaska endast till uppgift att
lämna upplysningar och råd. Det tager ock
initiativ till pedagogiska reformer och verkar
kraftigt för att höja allmänhetens intresse
för studier och uppfostran. Så t. ex. har det
organiserat filmens användning i skolorna,
upprättat kurser för hemstudier i en
mångfald ämnen, verkat för de offentliga
skolbyggnadernas användande av medborgerliga
sammanslutningar för ej blott pedagogiska
utan även hygieniska och andra sociala
ändamål m. m. Ehuru byrån ej har någon
lagstiftande makt eller själv kan direkt ingripa
i skolförvaltningen, har den på övertygelsens
och frivillighetens väg uträttat mycket för
det amerikanska uppfostringsväsendets
höjande. Särskilt har den i hög grad bidragit
till att bringa någon likformighet i det
amerikanska undervisningsväsendet, vilket dock
fortfarande är ytterst mångskiftande och
nått mycket olika utvecklingsgrader i de olika
staterna och de enskilda kommunerna.
Det amerik. undervisningsväsendet var vid
sin uppkomst ett arv från moderlandet
England. Den under kolonialtiden upprättade
lärda skolan, latin grammar school (den första
grundad i Boston 1635), liksom den ung. vid
samma tid stiftade första högskolan,
Harvard college, voro danade efter förebilden av
motsvarande engelska undervisningsanstalter.
Något samband med folkskolan, elementar y
school, som fick sin första lagstadgande form
1647 i Massachusetts, hade ej dessa högre
läroanstalter. Latinskolan, som ensidigt var
inrättad såsom förskola till college och
särskilt avsåg de blivande prästernas utbildning,
kunde ej fylla behovet av en mångsidigare
högre skolbildning. Därför uppstod en ny
sorts högre skolor, academies, av vilka den
första grundades av Benjamin Franklin i
Filadelfia 1751; jämte den klassiska, till
college ledande linjen funnos i dem även
reala linjer, en »engelsk» och en
»matematisk». Dessa s. k. akademier (ofta samskolor)
voro privata, och deras lärjungeavgifter
utgjorde ett hinder för tillgodoseendet ay det
demokratiska kravet på ett för all ungdom
tillgängligt övergångsled mellan folkskolan
och college. För fyllandet av detta behov
upprättades en ny sorts högre skolor,
offentliga, avgiftsfria high schools, den första i
Boston 1821. Slutligen, 1837, grundades i
Michigan det äldsta av de nuvarande större
statsuniversiteten. Därmed hade man
kommit till den nuvarande normaltypen för de
amerikanska undervisningsanstalterna med
enhetlig organisation från småbarnsskolan,
som under form av kindergarten, ehuru ej
obligatorisk, fått en rikare utveckling i
Amerika än i något annat land, till universitetet.
I följd av den självständighet de enskilda
staterna och kommunerna äga med avseende
på skolväsendet, och med den roll, som de
enskilda läroanstalterna där spela (de flesta
colleges och universitet äro privata), finnas
många skiftningar i organisationen och av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
