Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Amerikas förenta stater (Undervisningsväsendet oeh skolorna)
770
vikelser från dess normaltyp. Utvecklingen
går också på detta område så raskt, att
uppgifter, som gälla det ena året, redan det
följande året kunna vara i hög grad föråldrade.
Såsom den genomsnittliga grundtypen
torde emellertid följande organisation kunna
anses: 1. Kindergarten (2-årig, 4—6 års
ålder) ; 2. Folkskolan, elementary school
(8-årig, 6—14 år) ; 3. Högre skola, high
school (4-årig, 14—18 år) ; 4. C o 11 e g e
(4-årigt, 18—22 år), som även kan avse teknisk
utbildning, technical college,
lanbruksunder-visning, agricultural college, eller
lärarutbildning, teachers’ college; 5. Universitet,
vid vilket man efter 2 år kan bliva »master
of arts» eller »of Science» och efter ytterligare
2 år »doctor of philosophy» eller ock bedriva
juridiska studier i 3-årig »law school» eller
medicinska vid 4-årig »medical school».
Lag-stadgad skolplikt har så småningom införts i
den ena staten efter den andra, sist i
Mississippi 1918, med sedan 1920 obligatorisk
skolgång under minst 4 månader årligen för barn
på 7—14 år; den skolpliktiga åldern sträcker
sig i 5 stater till 18 år, i andra lägre, lägst i
Virginia, där den upphör vid 12 år.
Programmet »folkskolan bottenskola» är
konsekvent tillämpat och underlättar för de
obemedlade tillträdet till högre bildning och
därmed tillkämpandet av en bättre
samhällsställning, särskilt som övergången från den
högre skolan till college i allmänhet ej
försvåras genom stränga examensfordringar. Vid
många colleges vinnes inträde utan examen
på grund av intyg från en högre skolas rektor,
och där inträdesprövning är obligatorisk, äro
fordringarna mycket måttliga. Men denna
demokratiska organisation av
undervisningsväsendet har ock medfört vissa olägenheter.
Skoltiden i U. S. A. är minst ett år längre än
i Europa. Många anse, att det stora flertal,
som ej fortsätter i någon högre skola, i
folkskolan ej får den för dem avpassade och
avslutade bildningskursen.
Dels svårigheten att i de glesare bebodda
delarna av landet upprätthålla skoltvånget och
dels immigrationen av analfabeter ha
emellertid vållat, att läs- och skrivkunnigheten trots
alla gjorda ansträngningar är mindre spridd i
Nordamerika än i flertalet europ. kulturstater.
Analfabeternas antal var t. ex. 1900 i Louisiana
38,5 °/o, i Alabama 34 °/o, i Arkansas 24,i °/o och
i Columbia 8,6 °/o av hela befolkningen, under
det att motsvarande siffror äro t. ex. för
Danmark och Sverige 0,2. De antydda
missförhållandena och många invandrares
okunnighet i landets språk blevo särskilt uppenbara
under världskriget, varför man också sedan
vidtagit energiska åtgärder däremot. I
spetsen gick armén själv genom sin Army
educa-tion corps, som under fälttåget lärde ej mindre
än 20,000 man att läsa och skriva.
Arbetet har sedan fortsatts i hemlandet genom
upprättandet av särskilda anstalter för
undervisning av vuxna. Antalet analfabeter har
därför efter världskriget väsentligt sjunkit.
År 1920 voro sålunda procenttalen i Louisiana
21,9, i Alabama 16,1, i Arkansas 9,4 och i
Columbia 2,8. Även i ett par andra
hänseenden gåvo erfarenheterna inom armén vid
Amerikas inträde i världskriget anledning till
insatser i undervisningsväsendets utveckling.
Det visade sig därvid, att över 10 °/o av de
män, som kallades under fanorna, voro
okunniga i det engelska språket och antagligen
då i de flesta fall lika okunniga om det
amerikanska medborgarskapets förpliktelser. I
ett fältläger lär man för att meddela sig
med soldaterna ha nödgats anlita tolkar för
40 olika språk. Redan förut hade man sökt
»amerikanisera» immigranterna, och år 1906
hade genom kongressbeslut upprättats en
»na-turaliseringsbyrå». Men nu först insåg man,
huru energiskt man på detta område måste
ingripa. Utom att inom armén
undervisningskurser i detta syfte upprättades, förmåddes
skolmyndigheterna i ett stort antal
kommuner att vid de offentliga skolorna upprätta
amerikaniseringskurser. 1916 hade 654
kommuner följt uppmaningen, och 1919 hade deras
antal stigit till 2,157. En annan erfarenhet
från mobiliseringen var bristen på folk med
den yrkesutbildning, som armén behövde för
en del praktiska arbeten. Det fanns t. ex. ej
tillräckligt många, som kunde föra en
auto-mobil eller reparera en flygmaskin o. s. v.
I en hast upprättades en mångfald
yrkeskur-ser; vid slutet av 1919 visade statistiken, att
34 °/o av de i rullorna upptagna soldaterna
deltogo i någon av dessa mångfaldiga kurser,
och likartat var förhållandet vid flottan.
En svag punkt i det amerikanska
skolväsendet är de alltför låga lärarlönerna. Detta
gör, att för få män ägna sig åt lärarkallet
och att flertalet av dem, som beträtt denna
bana, blott använder den som en övergång
till andra, mera lönande yrken. Under
läsåret 1917—18 var procentsiffran för manliga
skollärare endast 16,1, varvid även de högre
skolornas lärarkårer medräknats. Vid en
undersökning, som gjordes i februari 1920,
visade sig, att 18,279 skolor voro stängda på
grund av lärarbrist och att i 41,900 skolor
undervisade lärare, som ej kunde anses äga
tillräcklig utbildning. Härav inses några
av de svårigheter, med vilka man ännu har
att kämpa inom det amerikanska
skolväsendet. Men ingenstädes är det allmänna
intresset för skolorna och studierna större än där
och strävandet framåt starkare. Särskilt
uppmärksammas nu de praktiska yrkenas
bildningsbehov. I flera stater äro de två
högsta klasserna i folkskolan för de lär jungar,
som ej ämna fortsätta vid högre skolor,
anordnade såsom praktiska kurser
(handelskurs, industriell kurs och kurs i
huslig ekonomi). Flerstädes äro ock praktiska
kurser upprättade inom den högre skolan
(high school), så t. ex. i de offentliga högre
skolorna i Chicago tvååriga kurser, börjande
I. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
