Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Amerikas förenta stater (Tidningspress)
772
med det första high-school-året. Även på
college-stadiet finnas såsom nämnt linjer,
avsedda för yrkesutbildning. Därjämte ha på
många ställen upprättats självständiga
skolor för yrkesutbildning, dels
förberedande lärlingsskolor (trade preparatory
schools) för lärjungar, som vid 14 års ålder
lämna folkskolan, samt lärlingsskolor
(trade schools) för lärjungar, som nått 16 år,
den vanliga lägsta lärlingsåldern i yrkena.
Antalet läroanstalter motsvarande våra
universitet, högskolor, tekniska högskolor och
lantbruksinstitut är mycket stort. 1918—20
räknade man där 672 sådana (universities,
colleges, schools of technology) med 29,509
manliga och 7,013 kvinnliga professorer och lärare.
Studentantalet uppgick nämnda år till 298,773,
därav 170,925 manliga och 127,848 kvinnliga.
Det största universitetet är det i Chicago
med omkr. 6,500 studenter. Bland övriga mera
ansedda högskolor märkas särskilt Ha
r-vard -universitetet (se d. o.) i
Cambridge, Mass., och Yale-universitetet
(se d. o.) i New Haven, Conn. En
utbild-ningsanstalt för svenskar är Augustana
college i Rock island (se
Augustana-synoden). — Bland andra vetenskapliga
inrättningar äro de berömdaste Carnegie
institution och Smithsonian
institution (se d. o.) i Washington. Jfr i
övrigt Akademi. — Litt.: E. Kuypers,
»Förenta staternas folkskola och
lärarebildning» (1910) ; S. A. Burstall, »Impressions
of American education in 1908» (1909) ;
publikationer, utg. av U. S. Bureau of
education: »Report of the commissioner of
education» (utgives årligen) ; »Biennial survey of
education»; F. F. Bunker, »Reorganisation of
the public school system» (1916); W. T.
Baw-den, »The national crisis in education» (1920) ;
F. C. Butler, »State americanization» (s. å.),
»Community americanization» (s. å.); F. C.
Fox, »Major projects in elementary schools»
(1921) ; L. V. Koos, »Standards in graduate
work in education» (s. å.); G. L. Swiggett,
»Business training and commercial education»
(s. å.) ; W. S. Deffenbaugh, »Administration of
schools in the smaller cities» (1922). S-e.
Tidningspress. I Boston i Massachusetts
uppsattes 1704 den första amerik. tidningen.
Två där i slutet på 1600-talet gjorda försök att
uppsätta en tidning hade genast undertryckts
av myndigheterna. Denna nya tidning, »The
Boston news-letter», som var veckotidning och
utgavs av stadens postmästare, John
Campbell, fick redan 1720 en medtävlare i »The
Boston gazette». Det var emellertid först
James Franklin, äldre broder till Benj. Franklin,
som med »The New England courant» (1721
—27) åvägabragte en tidning, bestående av
något annat än en hop stympade notiser,
hopplockade från londonpressen. Han införde
nämligen förutom lokala notiser även essäer
och satiriska brev efter mönstret av Addisons
berömda » The spectator». New York fick sin
första tidning i W. Bradfords »New York
gazette», 1725, vartill 1733 kom »New York
weekly journal», utg. av den av myndighe
terna förföljde oppositionsmannen J. P.
Zen-ger. 1729 köpte Benj. Franklin, som förut
medverkat i broderns tidning, »The
Pennsylvania gazette», som han redigerade till 1765.
Självständighetssträvandena fingo därjämte
två kraftiga organ i en ny »Boston gazette»
(1755—98), där James Otis, John och Samuel
Adams och Joseph Warren medarbetade, samt
i Isaiah Thomas’ satiriska och aggressiva »The
Massachusetts spy» (1770—1848). Vid
frihetskrigets utbrott 1775 funnos 34
(vecko-)tid-ningar, redan 1800 206, 1828 861 och 1840
1,403, varav 135 dagliga. Den första dagliga
tidningen blev »Pennsylvania packet or
general advertiser» i Filadelfia 1784, som 1787
efterföljdes av »New York journal and daily
patriotic register» i New York. I
1790-talets heta partistrider var »The gazette
of the United States» (med bidrag av Alex.
Hamilton) ledande på den federalistiska
sidan och den av Jefferson protegerade »The
national gazette» på motsidan. Mellersta
västerns första tidning var »Pittsburgh gazette»
(från 1786; utkommer ännu); den äldsta
tidningen v. om Mississippi var »Missouri
gazette» (från 1808) i S:t Louis. I New York
uppsattes 1801 »Evening post» av Alex.
Hamilton och J. Jay med W. Coleman som
redaktör. Den leddes senare bl. a. av W. C.
Bryant och E. L. Godkin samt 1881—83 av
Karl Schurz.
Den egentliga vägbrytaren för
billighets-pressen, »två-centspressen» —
lösnummerpriset var förut vanl. 6 cents —, blev7 »The sun»
(1833), som uppsattes av boktryckaren
Benjamin H. Day och före inbördeskriget såldes för
1 cent, sedan för 2. Epokgörande blev den av
J. G. Bennett (se denne) 1835 uppsatta
tidningen »New York herald», som under hans
och sonens ledning blev en mycket givande
affär. »New York tribune» uppsattes 1841 av
Horace Greely (se denne), som förblev dess
chef till sin död kort efter nederlaget vid
presidentvalet 1872. Han efterträddes av
White-law Reid, som senare blev sändebud i London.
Under dessa båda mäns ledning förvärvade
tidningen ett betydande inflytande. —
1830-talets amerik. press och dess inflytande
karakteriseras av A. de Tocqueville i hans »La
dé-mocratie en Amérique» (sv. övers. 1839—46).
Pressen vid 1840-talets början skildras
satiriskt av Dickens i »Martin Chuzzlewit».
1851 uppsattes »New York times» av Henry
J. Raymond och vann under hans ledning en
ansedd ställning, bl. a. genom sin litterära
läggning. 1860 uppsattes »World» i New
York som ett mycket moraliskt och religiöst
organ men måste omedelbart omorganiseras.
»Sun» i New York, som 1868 övertogs av
Greelys forne medarbetare, Ch. A. Dana,
bidrog ock kraftigt till pressens modernisering
och ökade politiska inflytande. Under hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
