Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Näringar - Jordbruk - Fiske - Skogsbruk - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Amerikas förenta stater (Jordbruk—Bergsbruk)
780
om 216—400 milliarder. — På flera områden
inta också U. S. A. en ledande ställning.
Världsskörden av vete och havre bestämmes i
hög grad av resultatet där, av
majsproduktionen lämna U. S. A. mer än 2/s, av bomull
%, av tobak omkr. hälften. Inom
bergsbruket leda de i avseende på framställningen
av de tre viktigaste råvarorna: järnmalm
(%—% av världsproduktionen),stenkol (40%)
och petroleum (%); även i fråga om zink,
koppar och silver är landet den största eller
näst största världsproducenten. Skogarna äro
till arealen de största i världen, och om
också på grund av den oerhörda inhemska
konsumtionen U. S. A. ej inta någon ledande
plats på träexportmarknaden, är dock
skogsbruket det mest omfattande i världen. Till U.
S. A:s järnvägsnät finnes ingen motsvarighet
på andra håll, det är större än hela Europas,
liksom dess handelsflotta numera endast
kommer efter Englands. Den amerikanska
affärs-andan och företagsamheten äro i en klass för
sig och ge landets näringsliv en särprägel —
om också på sina håll i Europa under de
senaste årtiondena en »amerikanisering» av
affärslivet ägt rum. O. Sjn.
Jordbruk, se Amerikanska
jordbruket.
Fisket spelar en icke oväsentlig roll i
Förenta staternas ekonomi. Enligt senaste
statistik sysselsatte näringen något över 183,000
personer, 6,325 fartyg och 70,609 båtar. I
näringen var nedlagt ett kapital av 154,5 mill.
doll., och den årliga fångsten beräknades till
nära 79 mill. doll. Detta belopp var fördelat
på Nya Englandsstaterna med nära 20 mill.
doll., de mellanatlantiska staterna med 21,5
mill., stillahavsstaterna med 9,3 mill., Alaska
med 7 mill. samt de Stora sjöarna med 6,3 mill.
doll. I de förstnämnda staterna, där Boston,
Gloucester och Portland voro de förnämsta
fiskhamnarna, fångades i synnerhet torsk,
kolja och makrill. För stillahavskuststaterna
och Alaska var laxfisket det viktigaste.
Ostronfisket, varav över hälften bedrevs på
kusten av de mellersta atlantstaterna, inbragte
nära 15 mill. doll. Inlagda fiskprodukter
uppskattades 1921 till ett värde av 46,6 mill. doll.,
därav lax för 28,9 mill. doll. och sardiner för
6,3 mill. doll. Fiskets biprodukter
uppskattades till 8,4 mill. doll. Såväl av unionen som
av flera stater bedrives fiskodling i stor skala.
Skogsbruk, se Amerikansk
skogshushållning.
Bergsbruk. Bland jordens
bergsbruksidkan-de länder intaga Amerikas förenta stater ett
särdeles framstående rum. Visserligen
förekomma och frambringa vissa enskilda
metaller, t. ex. guld och silver, i lika stora eller
större mängder i andra länder, men betraktat
som ett helt är bergsbruket i U. S. A., såväl
vad beträffar tillverkade kvantiteter som
dessas värde, utan jämförelse det förnämsta i
världen.
1920 uppgick U. S. A:s produktion av
tackjärn till 36,4 mill. ton av
världspro-duktionens 60,6 mill. ton (närmast kom
England med 8 mill. ton) och av stål till 42,1
mill. ton av 68,3 mill. ton (närmast England
med 9 mill. ton). Av andra metaller
framställdes 1917 855,000 ton koppar av
världs-produktionens 1,420,000 ton (Japan 124,000
ton), 607,000 ton zink av 985,000 ton
(Tyskland 186,000 ton) samt 1915 468,000 ton
bly av 1,038,000 ton (Spanien 171,000 ton).
Kolproduktionen uppgick 1920 till 586
mill. ton, under det att världsproduktionen
härav s. å. var 1,300 mill. ton och hela Europas
sammanlagda produktion 597 mill. ton. Av
bergolja uppgick produktionen 1920 till
62,2 mill. ton, 63 % av världsproduktionens
98,6 mill. Närmast kom Mexiko med 24,4
mill. Av naturgas användes s. å. 798
milliarder kubikfot (omkr. 22,5 milliarder kbm).
Av övriga icke metalliska
mineralprodukter, som erhållas, äro de viktigaste (med
åsatta värden 1920 i mill. doll.) följande:
cement 194,5, sten 120,5, sand 62,7, kalksten
33,3, salt 30,5, svavel 30,0, fosfat 25,0, gips
24,5, lera 14,5, asfalt 13,2, skiffer 8,7, flusspat
4,5, beauxit 3,2, talk 3,o, magnesit 2,7, baryt
1,9, svavelkis 1,4, fältspat 1,1, asbest l,i, grafit
0,6, glimmer 0,5 och kvarts 0,2. Värdet av
samtliga framställda mineraliska produkter
(flytande och gasformiga bränslen undantagna)
steg 1920 till 5,340 mill. doll., varav 1,720
mill. för metalliska produkter och 3,620 för
icke metalliska sådana.
I bergsbruket sysselsattes 1920 omkring
en million arbetare. Tidigare bedrevs
bergsbruk huvudsakligen i de ö. staterna, men
sedan de rika malmtillgångarna i de v.
staterna upptäckts, har näringen dragit sig allt
mera västerut mot stillahavskusten.
Väststaterna utgöra också numera, särskilt vad
beträffar andra metaller än järn, särdeles
viktiga produktionsorter. Så lämna Arizona,
Montana, Utah och Nevada tillsammans 75 %
av unionens hela kopparproduktion. Bland
alla stater står dock fortfarande Pennsylvania
främst med avseende på värdet av framställda
mineraliska produkter, beroende mest på dess
stora produktion av bituminöst kol, antracit
och tackjärn. Andra framträdande
bergs-bruksidkande stater äro: Kalifornien (guld,
koppar, kvicksilver), Illinois (kol, tackjärn,
cement, flusspat), Ohio (kol, tackjärn, gips,
kalksten, salt), Michigan (järnmalm, koppar,
gips, salt, cement), Arizona (koppar, silver,
guld, bly, manganmalm, asbest), Missouri (kol,
bly, zink, lera, baryt, beauxit, cement),
Colorado (kol, guld, zink, silver, flusspat, svavel),
Montana (koppar, zink, silver, manganmalm),
Utah (kol, koppar, silver, bly, pottaska).
De utomordentligt stora
stenkolsfyndighe-terna, som enligt unionens Geological survey
upptaga en yta av 1,28 mill. kvkm och innehålla
omkr. 1,955 milliarder ton bituminösa kol och
antracit samt omkr. 1,863 milliarder ton brun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
