Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Teater - Musik - Konst - Litteratur - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777 Amerikas förenta stater (Musik—Näringar) 778
»The romance of the American theatre» (1917) ;
A. Hornblow, »History of the theatre in
America» (2 bd, 1919). Ths.
Musik. Den nordamerikanska musiken är
av relativt ung ålder och företer i det stora
hela ännu blott spridda ansatser till nationellt
utpräglad karaktär. Nära anslutning till
europeiska, främst tyska, mönster utmärker
de första inom konstmusiken, bl. a. med
orkesterverk och oratorier, framträdande
tonsättarna, t. ex. John Knowles Paine (1839—
1906) och Georg Chadwick (f. 1854) — båda
framstående som musikpedagoger — samt
Horatio Parker (1863—1919) och Edgar
Stillman Kelly (f. 1857). Den förste mer
originelle kompositören var Edward MacDowell
(1861—1908), som också haft betydelse genom
att — på liknande sätt som bömaren Dvorak
— använda melodiskt material från neger- och
indianmusik. I detta sammanhang må nämnas
Stephen Collins Foster (1826—64), kompositör
av talrika sånger, som anslå en specifikt
amerikansk folkton och av vilka flera blivit
verkliga folkvisor.
Likaledes har Henry F. Gilbert (f. 1868),
elev av MacDowell, i sin strävan att i sina
piano- och orkesterverk hålla sig oberoende
av europeiskt inflytande inspirerats av den i
Amerika förefintliga folkmusiken. Bland
övriga nyare tonsättare, som delvis anslutit sig
till modernare, europeiskt musikaliska
riktningar, kunna uppräknas Frederich S.
Con-verse (f. 1871), Henry Hadley (f. 1870), Daniel
Gregory Mason (f. 1873), John Alden
Carpen-ter (f. 1876), Charles Griffes (d. 1920), John
Powell (f. 1882), Charles Cadman (f. 1881)
m. fl. Speciellt bekanta såsom
sångkomponister äro Arthur Nevin (f. 1871), Reginald de
Koven (f. 1861), F. F. Bullard (1864—1904),
Frank La Forge m. fl. Två i Europa födda,
mer kända tonsättare, som bosatt sig i
Amerika, äro Charles M. Löffler (f. 1861 i Elsass)
och Ernest Bloch (f. 1880 i Genève), vilken
senare särskilt väckt uppmärksamhet genom
sina på hebreisk melodik grundade
kompositioner. Den populära amerikanska musikens
mest bekanta representant är »marschkungen»
John Philip Sousa (f. 1856). En mycket
produktiv operettkompositör är Victor Herbert
(f. 1859). Här skall också erinras om den
från Amerika kommande moderna
dansmusiken, »ragtime» och »jazz», med ett särskilt
rytmiskt och genom användning av
bullerinstrument starkt framträdande drag av
negermusik.
Även om den amerikanska
musikproduktionen i fråga om originalitet ännu till största
delen synes befinna sig i vardandets skede,
står musiklivet i Förenta staterna, vad
beträffar den offentliga utövningen, numera på
en hög ståndpunkt. En av landets äldsta
föreningar, som ännu består, är »Handel and
Haydn association», stiftad i Boston 1815.
Ar 1825 kom den första italienska operan
under Manuel Garcia till New York. Sedan
trafikförbindelserna med Europa kring mitten
av 1800-talet blivit mer ordnade, blev det
alltmer brukligt, att framstående europeiska
konstnärer, ej minst lockade genom höga
gager, företogo amerikanska turnéer. 1854
invigdes i New York Academy of music, som
under tre årtionden var en medelpunkt för
nordamerikansk operaverksamhet. Såsom
ännu ett mera betydelsefullt datum skall
nämnas år 1869, då Theodore Thomas grundade
den första kringresande symfoniorkestern med
huvudsäte i New York. Ett alltmer ökat
uppsving har detta musikliv, vars frånsidor
endast synas vara en långt driven personkult
och industrimässig exploatering av konst och
konstnärer, vunnit under de sista årtiondena
av förra århundradet. New York-operan,
Metropolitan opera house, som öppnades 1883,
har sålunda blivit en samlingspunkt för
utvalda artister från hela världen. Den samma
år grundade, ypperliga symfoniorkestern i
Boston har stått som ett mönster för de
talrika, i de flesta större amerikanska städer
verksamma orkesterföretagen, som genom
turnéer kunna sägas spinna ett konsertnät över
flertalet stater. Såsom särskilt utmärkta
betecknas även orkestrarna i New York, Chicago,
Filadelfia, Minneapolis m. fl. städer.
Exekutö-rerna i dessa orkestrar äro till stor del
hämtade från Europa, och detsamma är fallet med
dirigenterna, även om några av dem, t. ex.
medlemmar av den från Tyskland inflyttade
familjen Damrosch, blivit amerikanskt
natu-raliserade. I Förenta staterna, där musiklivet
överhuvud utmärker sig för stark
decentralisering, verka även talrika föreningar för
ora-torieframföranden, blandad körsång,
manskvartettsång m. m.
Alltsedan 1871 en musikfakultet av J. K.
Paine (se ovan) inrättades vid
Harvarduni-versitetet, har mycket gjorts för främjandet
av amerikansk musikkultur, i det att vid
många colleges och universitet undervisning
lämnas i musikhistoria, harmonilära och
kontrapunkt. För den egentliga
musikerutbildningen finnas talrika, på privat initiativ
inrättade konservatorier. — Om svensk sång och
musik i U. S. A. se S v e n s k - a m e r i k
a-n e r. H. G—t.
Konst, se Amerikansk konst.
Litteratur,se Nordamerikanska
litteraturen.
Näringar. Förenta staterna intaga en
särställning inom världsekonomien. Landets
betydande omfattning och stora folkmängd
göra det närmast jämförbart ej med enskilda
länder utan med andra världsdelar, liksom
den stora mångfalden och omfattningen av
dess naturtillgångar ge det ett betydande
försprång framför enskilda konkurrentland.
Man har uppskattat A:s nationalförmögenhet
till 187,7 milliarder doll. (1912; 1,965 doll. per
inv.) ; härav voro nära 60 °/o fast egendom.
Senare, ej officiella, uppskattningar röra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
