Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Amerikas förenta stater (Industri)
782
kol och ligniter, fördelas på fem
huvudområden: 1) det appalachiska, omfattande
Pennsylvania, Ohio, Maryland, West Virginia,
Virginia, ö. Kentucky, Tennessee, Alabama samt
Georgia, vilket producerar mer än hälften av
de amerikanska stenkolen; 2) det mellersta
bäekenet (Michigan, Illinois, Indiana och v.
Kentucky); 3) det sydvästra bäckenet
(Arkan-sas, Oklahoma, norra Texas); 4) Klippiga
bergens bäcken (alla stater i detta område); 5)
stillahavsbäckenet (Washington, Oregon,
Kalifornien). Till dessa kan såsom ett sjätte
läggas Nya Englandsbäckenet (Rhode island och
Massachusetts). Dessutom finnas stora lager
av brunkol, i synnerhet i v. delen av landet
(från n. Mexiko till Wyoming, Nord- och
Syd-Dakota samt Montana). Inalles förfoga 33
stater samt Alaska över kolförekomster av
industriell betydelse. — Hela brytningen av
antracit uppgick 1920 till 89,6 mill. ton och av
bituminösa kol till 525,5 mill. ton med ett
sammanlagt värde av 1,828 mill. doll.
Järnmalm förekommer i nästan alla stater men
särskilt rikligt uti Minnesota, Michigan,
Alabama och New York. Lake
Superior-distrik-tet lämnade 1920 86 % av hela den till
65,700,000 ton uppgående
järnmalmsproduk-tionen. Hela det aktuella (f. n. brytbara)
järnmalmsförråd, som finnes i U. S. A.,
uppskattades 1910 till 4,258 mill. ton (Vs av
världsförrådet), innehållande 2,305 mill. ton
järn; härav kommer på Lake
Superior-distrik-tet 3,500 mill. ton malm med en järnhalt av
2,000 mill. ton. Reserverna, som dock först
genom nya järnframställningsmetoder o. dyl.
kunna tillgodogöras, uppskattas till omkr. 72
milliarder ton malm med 50 % järnhalt.
Även kopparn kom förr huvudsakligen från
nämnda område, nämligen från det s. k.
Na-tive copper district i Michigan vid Övre sjön,
men numera har detta överflyglats av
väststaterna, som ovan antytts. Bly erhålles mest
i Missouri, Idaho, Utah och Oklahoma, zink
i Oklahoma, Montana, New Jersey och
Missouri samt kvicksilver i Kalifornien, vilken
stat lämnar 30 % av all jordens kvicksilver.
Den 1919 till omkr. 60 mill. dollars värde
uppgående guldproduktionen kom
huvudsakligen från Kalifornien, Colorado, Alaska,
Syd-Dakota, Nevada och Arizona, silvret med ett
värde av omkr. 63 mill. samma år från
Montana, Utah, Nevada, Colorado, Idaho och
Arizona. E. S. B.
Förenta staternas betydande förråd av
bergolja, som hittills lämnat omkr. 62 °/o av
världsproduktionen men som blott beräknas
komma att räcka i omkr. 20 år till, äro
belägna i sju huvudområden: 1) det appalachiska
(Kentucky, West Virginia, Pennsylvania, New
York och ö. Ohio), det äldsta, som började
exploateras 1859 men under senare årtionden
gått tillbaka (1920 blott 7 % av U. S. A:s
produktion) ; 2) Lima-Indianafältet (n. v. Ohio,
n. ö. Indiana), likaledes tillbakagång (0,7%);
3) Illinois, likaså avtagande (2,4 %); 4)
Mid-Continentfältet, omfattande Oklahoma,
Kan-sas, n. och centrala Texas, n. Louisiana, s.
Ar-kansas, med den snabbaste utvecklingen under
senaste årtiondena och med omkr. 56 % av
U. S. A:s oljeproduktion; 5) Golffältet (s.
Texas, s. Louisiana) med 6 %; 6) Klippiga
bergens fält, som också har stora förråd av
oljéskiffrar i Utah, Colorado och Wyoming,
med 4 %; samt 7) Kalifornien, som med
Oklahoma tävlar om största produktionssiffran,
med 23,8 %. — Naturgasen användes i
stigande omfattning, % som industriell
drivkraft, % för hushållsändamål i över 2,000
städer och samhällen. Här är det staterna West
Virginia (37 % av 1918 års produktion),
Oklahoma (17 %) och Pennsylvania (17 %), som
konsumera mest. O. Sjn.
Industri. Landets rikedom på alla slags
råvaror och stenkol samt invånarnas idoghet
och praktiska duglighet ha gjort unionen till
ett av världens förnämsta industriländer.
Utmärkande för denna industri är den stora
betydelse, som maskinerna ha för densamma,
en följd av den i unga stater vanliga bristen
på arbetare, i vilkas ställe man från början
tvungits att i största möjliga mån använda
maskinkraft. Ett annat karakteristiskt drag
för unionens industri är sammanslutningen
av producenter av samma vara i kapitalstarka
truster, vilken möjliggjort för dessa
sammanslutningar att alldeles behärska prisläget.
Den utomordentliga utveckling industrien
vunnit är så mycket märkligare, som den är
mycket ung. Under den engelska tiden fanns
knappast mer än hemslöjd; sågverk och
tegelbruk voro nästan de enda industriverken.
1787 anlades det första bomullsspinneriet.
1790 den första ångkvarnen, 1813 det första
mekaniska väveriet, 1829 byggdes det första
lokomotivet. Det var från början Nya
England, som gick i spetsen för industrien, och
därifrån spred den sig till de andra
nordstaterna, medan södern ända till inbördeskriget
huvudsakligen var ett jordbruksområde. Men
efter denna tid ha även de södra staterna
blivit industriländer, och över huvud daterar
sig från 1860-talet den amerikanska
industriens storartade uppsving. Antalet fabriker
1919 var 290,105, det i dem nedlagda kapitalet
44,467 mill. doll., arbetarnas antal 9,096,372.
materialvärdet 37,376 mill. och
tillverkningsvärdet 62,418 mill. doll. Mer än halva antalet
fabriker finnes i staterna New York,
Pennsylvania, Ohio, Massachusetts, Illinois, Indiana
och Michigan. Av tillverkningsvärdet 1919
kommo 80 % på norden (Nya England,
Mel-lanatlantiska staterna, Nordcentralstaterna) ;
härav 14 % på New York, 12 % på
Pennsylvania, 9 % på Illinois, 8 % på Ohio,
mer än 6 % på Massachusetts samt 6 % på
vardera New Jersey och Michigan. För
lättare översikt äro fabrikerna sammanförda i
grupper, med angivande av antal, arbetare
och tillverkningsvärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
