Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Industri - Handel - Sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Amerikas förenta stater (Handel—Sjöfart)
784
Antal
fabriker
Arbetare [-Tillverkningsvärde-]
{+Tillverknings-
värde+} i mill.
doll.
Näringsämnen ............ 61,312 684,672 12,439
Beklädnadsindustri ...... 28,552 1,611,309 9,216
Järn, stål o. prod:er därav 20,120 1,585,712 9,404
Trävaror o. prod:er därav 39,955 839,008 3,070
Läder och produkter därav 6,397 349,362 2,610
Pappers- och graf. industri 36,403 509,875 3,013
Sprit- och maltdr. m. m. 6,354 55,442 604
Kemisk industri ......... 12,224 427,008 5,610
Ler-, glas- och stenindustri 12,529 298,659 1,086
Metallindustri .......... 10,667 339,469 2,760
Tobaksindustri .......... 10,291 157,097 1,013
Fordon för landtransport . 21,125 495,939 4,059
Järn vägs verkstäder ..... 2,368 515,709 1,354
Diverse industrier ...... 21,781 1,227,111 6,180
De viktigaste grenarna inom den första
gruppen äro slakterier och köttförpackning
(totala produktvärdet 4,303 mill. doll.),
kvarnindustrien (2,052 mill.), beredning av smör, ost
och kondenserad mjölk (1,078 mill.),
konservering och inläggning av frukt, fisk m. m. (628
mill.), sockerindustrien (149 mill.). Inom
textilgruppen må nämnas bomullsindustrien (med
ett produktvärde av 2,196 mill. doll.),
ylleindustrien (1,065 mill.), trikåindustrien (713
mill.) och sidenindustrien (688 mill.).
Järn-och stålindustrien är den förnämsta i
världen och har sitt centrum i Alleghanybergen,
särskilt i Pennsylvania och Ohio. 1919 voro
280 masugnar i verksamhet och framställdes
31 mill. ton tackjärn till ett värde av 786
mill. doll. Stål- och valsverkens
produktionsvärde var 2,814 mill. Inom trävaruindustrien
hade sågade trävaror ett värde av 1,044 mill.
Värdet av pappersmasse- och
pappersindustrierna utgjorde 788 mill. Största behållningen
(1,633 mill.) inom den kemiska industrien
lämna petroleumraffinaderierna. Produktionen av
koppar nådde ett värde av 651 mill. doll., av
bly 104 mill. och zink 103 mill. doll.
Automo-bilernas tillverkningsvärde var 2,388 mill.
samt gummits, varav 2/s automobilringar, 987
mill. H. v. Z.
Handel. U. S. A. intaga numera med hänsyn
till utrikeshandelns värde första rummet bland
jordens stater. 1920 var värdet av importen
5,278 mill. och av exporten av inhemska
varor 8,080 mill. doll. Dessa värden fördela sig
på följande huvudgrupper sålunda: födoämnen
imp. 1,816 mill. doll., exp. 2,034, råvaror för
industrien imp. 1,752, exp. 1,871, halvfabrikat
imp. 802, exp. 958, helfabrikat imp. 877, exp.
3,205, övriga varor imp. 32, exp. 12 mill. doll.
De förnämsta importartiklarna voro socker
och sirap (1,022 mill. doll.), silke och
sidenvaror (376 mill.), kaffe (252 mill.), trävaror (209
mill.), kemiska varor och droger (212 mill.),
bomull och bomullsvaror (276 mill.), jute och
andra växtfibrer samt produkter därav (234
mill.), oljor (104 mill.), spannmål (125 mill.),
kautschuk (243 mill.), hudar och pälsverk (94
mill.). Av exportvarorna voro följande de
viktigaste: järn och stål samt produkter därav
(1,113 mill. doll.), spannmål (1,079 mill.),
bomull och bomullsvaror (1,538 mill.), mineraloljor
(549 mill.), kött och mejeriprodukter (463
mill.), kol (350 mill.), tobak (289 mill.),
auto-mobiler (298 mill.), trävaror (187 mill.),
elektriska maskiner och apparater (102 mill.),
kemiska varor, färger och droger (169 mill.).
De länder, med vilka det livligaste
handelsutbytet ägde rum, voro 1920 Storbritannien
514 mill. doll. import och 1,825 mill. doll.
export, Kanada 612 och 972, Kuba 722 och 515,
Frankrike 166 och 676, Tyskland 89 och 311,
Japan 415 och 378, Mexiko 179 och 207,
Italien 75 och 372, Argentina 208 och 214,
Nederländerna 95 och 246, Brasilien 228 och 157
samt Britt. Indien 192 och 19.
Handelsomsättningen med Sverige var 1920
(enl. amerik. källa) 32 mill. i import och 115
mill. i export.
På de olika världsdelarna fördelar sig värdet
av importen och exporten 1920 sålunda:
Europa imp. 1,228 mill. doll. (utgörande 23 % av
hela importvärdet), exp. 4,466 mill. doll. (54 °/o
av exportvärdet), Nordamerika imp. 1,663 (32
%), exp. 1,929 (23 °/o), Sydamerika imp. 761
(14 °/o), exp. 624 (8 %), Asien och Australien
imp. 1,477 (28 °/o), exp. 1,043 (13 °/o), Afrika
imp. 150 (3%), exp. 166 (2 °/o). Av U. S. A:s
hela handelsomsättning kommo 1920 65,82 %
på atlantiska kusten, 13,45 °/o på golfkusten,
12,65 % på kanadensiska gränsen, 6,82 °/o på
stillahavskusten, 0,87 °/o på mexikanska
gränsen och 0,39 °/o på inre hamnar.
Beträffande utrikeshandeln må påpekas den
förmånliga handelsbalansen samt den stora
exporten av fabriksvaror, vilken alltjämt
växer i förhållande till utförseln av råvaror,
ett bevis bland andra på landets stigande
betydelse som industriland. Tulltariffen är
strängt protektionistisk. Tullumgälderna för
införda varor uppgingo 1920 till 326 mill. doll.
H. v. Z.
Sjöfart. I början av 1800-talet förfogade
Förenta staterna över en handelsflotta, som i
stort sett torde ha varit tillräcklig att
ombesörja landets utländska handel och som även
spelade en ej oviktig roll i världshandeln.
Större delen av norra Amerikas invånare
bodde vid denna tid vid kusterna, men
allteftersom det amerikanska inlandets
rikedomar blevo kända, flyttade befolkningen i stor
utsträckning inåt landet. Intresset för
järnvägarna såsom en nödvändig förutsättning
för dessa rikedomars tillgodogörande väcktes
härmed, under det att intresset för sjöfarten
avtog. Detta hade till följd, att främmande
sjöfartsidkande nationer slogo under sig så
gott som all sjöfart på Förenta staterna.
Med deras växande rikedom och ökade
betydelse för världshandeln gjorde sig visserligen
behovet av en amerikansk handelsflotta starkt
gällande, men de upprepade försöken att
bygga en sådan strandade på grund av det
övertag, som de konkurrerande främmande
rederiföretagen en gång vunnit. Under världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
