Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Järnvägsväsen - Vattenvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Amerikas förenta stater (Vattenvägar)
792
Först framemot slutet av 1860-talet ha
kraftigare kontrollåtgärder blivit tillgripna
beträffande järnvägarna och dessas ställning till
staten och allmänheten. Bolagens
godtycklighet och partiskhet i taxepolitiken liksom andra
svåra missbruk hade vid denna tid gjort ett
ingripande i lagstiftningsväg alltmera
nödvändigt. Kommissioner med vidsträckta
befogenheter började följaktligen upprättas för
järnvägskontrollen. Med avseende på dessa
kommissioners karaktär råder en viss skillnad
mellan å ena sidan öststaterna och å andra
sidan väst- och sydstaterna. Såsom typ för
första gruppen brukar nämnas kommissionen i
Massachusetts, tillsatt 1869, och för den senare
gruppen kommissionen i Illinois, upprättad
1873. Kommissionerna av förra typen fingo
huvudsakligen kontrollerande myndighet,
medan den senare typens kommissioner dessutom
utrustades med makt att reglera taxor.
Järnvägskontrollens splittring på ett stort
antal av varandra oberoende organ ledde till
stora olägenheter, synnerligast för de
järnvägar och den trafik, som löpte genom flera
stater. Ännu vid 1880-talets mitt hade dock
intet åtgjorts för en centralisering av
regleringen. I ett utslag 1886 dömde emellertid
landets högsta domstol, att regleringen av
trafik mellan staterna, interstate traffic, ej
hörde under de skilda staterna, varför dessa
måste inskränka sin uppsikt till trafiken
inom sina resp, gränser, intrastate traffic. Då
man ej kunde lämna den viktigaste delen av
trafiken utan kontroll, drevs kongressen
genom berörda utslag till omedelbar handling.
Landets konstitution innehåller ett stadgande,
som ger kongressen makt att reglera
affärsförbindelserna fthe commerce) med främmande
länder och mellan unionens särskilda stater.
I kraft av ifrågavarande stadgande antogs
1887 en lag, »Interstate commerce act»,
varigenom interstate-trafiken ställdes under
federal uppsikt och reglering. Ett centralt organ,
»Interstate commerce commission»,
upprättades för handhavande av järnvägsregleringen.
Enligt de bestämmelser, som i huvudsak voro
gällande vid tiden närmast före världskriget,
hade denna kommission bl. a. att övervaka,
att transportföretagen tillämpade rätta och
skäliga taxor och avgifter jämte rationell
godsklassifikation och lämpliga anordningar
i övrigt och icke genom hemliga rabatter
eller på annat sätt otillbörligt gynnade vissa
trafikanter eller orter. Järnvägarna voro
bl. a. förbjudna att ingå överenskommelser
om uppdelning av trafik eller
trafikinkomster (pooling), att sluta avtal om
taxe-sättningen m. m. Transportföretag ålades
ock att iakttaga utfärdade föreskrifter till
tryggande av trafikanternas och personalens
säkerhet samt rörande utjämning av
arbets-tvister och reglering av personalens arbetstid.
Vid Förenta staternas inträde i
världskriget 6 april 1917 voro järnvägarna redan på
grund av rådande högtrafik i viss mån
över
ansträngda. För att möta det med landets
krigföring ökade transportbehovet fann
president Wilson nödvändigt att genom en
proklamation av 26 dec. 1917 provisoriskt
sammanföra järnvägarna till ett enda system i
regeringens hand. I förhållande till
järnvägsbolagen förband sig staten bl. a. att per
år utbetala en ersättning, motsvarande
nettoinkomsten av järnvägsdriften i medeltal för
treårsperioden juli 1914—juni 1917, att hålla
järnvägarna i fullgott skick samt att efter
förfogandets slut återställa dessa till ägarna i
oförsämrat tillstånd.
I mars 1920 återlämnades järnvägarna till
bolagen. I samband härmed antogs en lag,
»Transportation act», 1920, som i flera viktiga
hänseenden kompletterade den äldre
järnvägs-lagstiftningen. »Interstate commerce
commission» erhöll därigenom avsevärt utvidgade
befogenheter och åligganden. Kommissionen
skulle t. ex., då det gällde
interstate-tra-fik, ej blott som hittills äga att bestämma
maximum för taxor utan jämväl deras
minimum eller fixerade belopp. Taxorna skulle
avpassas på sådant sätt, att järnvägarna som
helhet eller ordnade i grupper gåve en
nettoinkomst, som lämnade skälig avkomst å
järnvägsegendomens värde. Om
nettoinkomsten översteg 6 % å egendomsvärdet, skulle
hälften av överskottet användas till
reservfond och andra hälften inbetalas till
kommissionen i och för upprättande av en
allmän fond till svagare banors understödjande.
Genom den nya lagen ställdes järnvägarnas
finansförvaltning under federal kontroll.
Järnväg förbjöds sålunda att emittera aktier eller
upptaga obligations- el. andra lån liksom att
ikläda sig förbindelse för annat företags
aktier eller lån, med mindre kommissionen
lämnade bemyndigande härtill.
Kommissionen fick vidare i uppdrag att utarbeta en
plan för järnvägarnas sammanförande till ett
begränsat antal stora system. Lagen
föreskrev ock, att en särskild organisation skulle
upprättas för biläggande av löne- och
arbets-konflikter vid järnvägarna. A. Lbg.
Vattenvägar. U. S. A. är genomdraget av
ett mäktigt nät av kombinerade flod- och
kanalsystem. Hudsonfloden bildar från
New-York norrut stommen till ett väldigt
kanalnät. Vid staden Troy, 245 km n. om New
York, går Eriekanalen (580 km) västerut till
Buffalo vid Eriesjön, och i nordlig riktning
förenar Champlainkanalen Hudson med
Champ-lainsjön, som med sitt segelbara utflöde
Ri-chelieufloden når S:t Lawrencefloden, 75 km
n. ö. om Montreal. Två stora kanaler, Ohio—
Erie från Portsmouth till Cleveland och
Miami-kanalen från Cincinnati till Toledo, förena
mellersta Ohio med Eriesjön. Saint
Clairka-nalen förbinder Huron- och Eriesjöarna. Sault
S:te Mariekanalen mellan Övre sjön och
Huron är jordens starkast trafikerade
kanalled för gods (68,236,000 ton 1919). Genom
Michigankanalen, som från Chicago går väs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
