Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Järnvägsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
790
År [-Aktiekapital-] {+Aktie- kapital+} Mill. doll. Fonderad skuld Mill. doll. Summa Mill. doll
1900 5,846 5,645 11,491
1905 6,554 7,251 13,805
1910 8,114 10,303 18,417
1915 8,995 12,133 21,128
1919 9,091 11,859 20,950
Mill.
per-sonmiles
Mill.
ton-miles
Drifts-inkomst.
Mill. doll.
[-Driftsutgifter.-]
{+Drifts-
utgifter.+}
Mill. doll
Utg.
proc.
Amerikas förenta stater (Järnvägsväsen)
mensioner. År 1915 ägdes eller kontrollerades
sålunda 339,122 km eller 83 °/o av hela
järnvägsnätet av 13 koncerner, av vilka den
största, Harrimangruppen, behärskade 57,210
km (d. v. s. nästan lika mycket som hela
tyska järnvägsnätet 1913) samt den minsta
ett system, som i utsträckning närmade sig
det svenska statsbanenätet.
Järnvägarnas
transportrörelse och finansförhållanden. En
hela landet avseende officiell statistik över
järnvägarnas transportrörelse förekommer
först från slutet av 1880-talet.
Transportrörelsens omfattning och ekonomi framgår av
följande uppgifter:
År
1895 12,188 85,228 1,075,4 725,7 67,49
1900 16,038 141,597 1,487,o 961,4 64,65
1905 23,800 186,463 2,082,5 1,390,6 66,78
1910 32,338 255,017 2,812,1 1,881,9 66,92
1913 34,576 301,399 3,193,1 2,235,9 70,02
1914 35,258 288,320 3,111,4 2,266,2 72,83
1915 32,384 276,830 2,956,2 2,088,7 70,65
1916 35,122 365,772 3,691,1 2,426,3 65,73
1917 39,477 394,465 4,014,1 2,829,3 70,48
1918 42,677 405,379 4,880,2 3,971,9 81,39
1919 46,358 364,293 5,144,5 4,378,3 85,11
Fr. o. m. 1917 äro de järnvägar, vilkas
driftsinkomst per år ej överstigit 1 mill.
doll., uteslutna ur denna statistik.
Uppgifterna avse t. o. m. 1915 år per 30 juni,
därefter kalenderår.
De ovan redovisade järnvägarnas materiel
bestod 31 dec. 1919 av 64,983 lokomotiv, 56,153
persontågsvagnar, 2,389,860 godstågs vagnar
samt 103,606 tjänste- och arbetsvagnar. Häri
ingå emellertid icke Pullman company’s
sov-och salongsvagnar (omkr. 4,000) och ej heller
s. k. »private cars», d. v. s. godsvagnar,
ägda av utomstående; dessa uppgå
förmodligen till något el. några 100,000-tal.
Järnvägarnas personal uppges för 1916 till 1,7 mill.
man. Med tillägg av personalen hos bolagen
för godsexpedition, Pullmanbolaget etc. kan
den vid järnvägarna arbetande
personalstyrkan anslås till i runt tal 2 mill. man.
Järnvägsföretagen ha huvudsakligen
finansierats genom aktieemissioner och upplåning.
Till stor del erhöllos de behövliga medlen
ända fram på 1890-talet från eng., boll, och
tyska kapitalister. Finansieringsåtgärderna
voro emellertid, särskilt i äldre tid, förbundna
med åtskilliga osunda företeelser, såsom t. ex.
utspädning av kapitalet med fiktiva
beståndsdelar därigenom, att av aktiernas nominella
belopp inbetalades blott en obetydlig del eller
ingenting alls, medan det verkliga
byggnads-kapitalet uppbringades genom upplåning mot
obligationer eller annorledes. Genom talrika
likvidationer och rekonstruktioner har dock
efter hand vunnits en ansenlig utrensning av
det imaginära kapitalet.
Storleken av det i järnvägarna bundna,
bokförda kapitalet har varit:
Uppgifterna innehålla i viss mån
dubbelräkning, då en del järnvägars aktier och
obligationer ägas av andra järnvägar.
Bolagens ställning har tidtals varit mycket
tryckt, vilket särskilt gäller förra delen av
1890-talet. Sedermera inträdde dock en
betydande förbättring av läget, så att under åren
närmast före kriget omkr. 2/s av aktiekap.
er-höllo utdelning med i genomsnitt omkr. 7 °/o.
Betalningsinställelser och likvidationer av
järnvägsföretag ha utgjort en synnerligen
vanlig företeelse, och under tiden 1880—1917 måste
697 banor med en sammanlagd längd av
263,071 km och 9,013 mill. doll. aktie- och
obligationskapital inställa betalningarna.
Härvid bör dock märkas, att samma bana kan ha
gjort konkurs flera gånger och alltså ingå i
de angivna talen mera än en gång. Sin största
omfattning togo betalningsinställelserna vid
det svåra konjunkturomslag, som inträffade
1893. Järnvägarnas härefter avsevärt
förbättrade ekonomi har medfört en ökad soliditet,
vartill även väsentligt bidragit järnvägarnas
fortgående sammanslutning till större
enheter under kontroll av kapitalstarka
finansmän.
Unionens järnvägspolitik. På
ett tidigt stadium förekom, att några
stater företogo järnvägsbyggnader, men till
följd av det svaga drifts resultatet upphörde
man snart därmed och utarrenderade de
anlagda banorna eller försålde dem till enskilda
bolag. Numera äger ingen stat någon
järnväg av betydenhet. Unionen har däremot i
senare tid av politiska och kulturella skäl
anlagt vissa järnvägar, nämligen dels utefter
Panamakanalen, dels i Alaska. Järnvägarna
erhöllo emellertid i äldre tider betydande
understöd av allmänna medel. På 1830- och
1840-talet var det nämligen ganska vanligt,
att staterna inköpte järnvägsaktier eller
obligationer eller ock lämnade anslag utan
åter-betalningsskyldighet. På 1850-talet började
kongressen utdela jordområden till
järnvägsbolag men upphörde därmed i början av
1870-talet till följd av den starka folkopinion, som
uppstått däremot. Den utdelade jorden
tillföll synnerligast järnvägar i
Mississippiom-rådet och genom västerns stater mot Stilla
havet samt omfattar omkr. 509,900 kvkm (hela
Sveriges landareal är blott 410,581 kvkm).
På 1860-talet beviljade kongressen
dessutom ansenliga lån till järnvägsföretag i
västern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
