Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Vattenvägar - Landsvägar - Post, telegraf och telefon - Mått och vikt - Myntväsen - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Amerikas förenta stater (Landsvägar—Bankväsen)
794
terut, kommer man till La Salle vid floden
Illinois, som strax n. om S:t Louis utmynnar
i Mississippi. Man kan således på floder och
kanaler färdas från New York till de Stora
sjöarnas städer och från Chicago till New
Orleans vid Mississippis mynning. Ö.
Landsvägar. De första vägarna i U. S. A.
voro indianstigarna längs floder och genom
öppningarna mellan bergen, men redan 1796
beslöt kongressen anläggningen av en väg
västerut från Baltimore. Denna s. k. national
road el. »Cumberland road», som sträcker sig
från Baltimore över Cumberland till Vandalia,
Illinois, och har en längd av 800 miles (1,287
km), blev delvis makadamiserad och är ännu
flerstädes i gott skick. Ångbåtstrafikens
uppkomst och järnvägarnas tillväxt ledde
emellertid till ett försummande av landsvägsväsendets
fortsatta utveckling. På många orter ha ock
landsvägsförbindelser uppstått först efter
järnvägarnas tillkomst och i följd av behovet av
utfartsleder till dessa. I allmänhet byggas de
offentliga landsvägarna under gemensam
uppsikt av unionen och resp, stater. Vissa
landsvägar, som tjäna som huvudlinjer och sträcka
sig på långa avstånd och över en stats
gränser, betecknas som »national highways».
Velocipedtrafiken och senare den alltmera
växande trafiken med automobiler och tunga
lastbilar ha gjort vägarnas förbättring till en
alltmer trängande angelägenhet, som
mångenstädes redan blivit behörigen tillgodosedd, i
icke ringa utsträckning medelst statsbidrag.
Medan unionens anslag till anläggningar och
förbättringar av vägar 1904 uppgingo till
endast 2 mill. doll., hade de 1916 stigit till
omkr. 55 mill. »Federal aid road act» av 1916
innehåller den viktigaste lagstiftningen i
ämnet, och genom denna anvisades ock för 1917
—21 ett belopp av tills. 175 mill. doll. Före
denna lags tillkomst funnos emellertid flera
organisationer, som voro mycket verksamma
för vägförbättringar. Bland de förnämsta
transkontinentala landsvägslinjerna märkas
linjerna Boston—Seattle,
Washington—Los-Angeles, Seattle—Los Angeles—San Diego,
vidare »Atlantic highway» längs atlantkusten
från Eastport i Maine till Homestead i Florida
ävensom »Lincoln highway» 3,284 miles (5,284
km) lång, mellan New York och San
Francisco, »Dixie highway», från Miami, Florida,
till Indianapolis, 3,989 miles (6,418 km), och
vidare norrut till Mackinac city i nordligaste
Michigan och »King of Trails» (»Meridian
road»), 2,300 miles (3,700 km), från Winnipeg,
Kanada, till Waco, Texas, där den förgrenar
sig dels till Galveston vid Mexikanska bukten
och dels till gränsen mot Mexiko. Ths.
Post, telegraf och telefon. Redan
kongressen 1775 övertog ledningen av postväsendet
och återutnämnde till dess chef Franklin, som
året förut avsatts av engelsmännen.
Postväsendet har alltsedan förblivit ett unionellt
företag. 1789 var antalet postkontor endast
75, uppgick 1800 till 903 och har sedan
oav
brutet ökats. 1922 var antalet 51,947. Antalet
postförsändelser var 1921—22 15,381,476,688.
Telegrafen och telefonen äro däremot enskilda
företag. Det största telegrafbolaget är
Western union telegraph company, som 1922 hade
24,632 byråer och 1,768,125 miles i linjelängd
samt en nettoinkomst av 9,685,512 doll.
American telephone and telegraph company (eg.
en sammanslutning av flera bolag) omfattade
1922 5,790 centralbyråer och 8,914,755
telefoner samt hade en nettoinkomst av 67,424,683
doll. Hela antalet telefoner i U. S. A.
beräknades 1920 till 12,668,474, vilket motsvarar
118 telefoner per 1,000 invånare. (I
Danmark och Sverige funnos s. å. 73 resp. 67 per
1,000 inv.). Ths.
Mått och vikt äro de engelska, utom att de
gamla s. k. Winchester (öl- och vin-) gallon
samt bushel ännu begagnas i st. f. de nya
engelska. 1 vingallon = 0,8333 och en ölgallon
(för torra varor) = l,oi695 ny engelsk gallon;
1 bushel = 0,9692 imperial bushel. I st. f. den
brittiska hundredweight (cwt ä 112 eng.
pounds) användes cental a 100 pounds (45,36
kg). 1 short ton = 2,000 pounds (907,18 kg) ;
1 long ton = 2,240 pounds (1,016 kg).
Myntväsen. Myntfoten är sedan 1873 guld.
Myntenheten är dollar om 100 cents. 1 dollar
= 3,73 kr. i svenskt mynt. Enligt lag av 14
mars 1900 väger en dollar l,67is g och
innehåller 90 °/o rent guld. Guldmynten äro 20
(double eagle), 10 (eagle) och 5 (half-eagle)
dollars. Silvermynt: 1, V2, V4 och V10 dollar;
koppar- och nickelmynt: 5, 2 och 1 cents.
Bankväsen. Redan strax efter frihetskriget
uppstodo många banker i Förenta staterna, den
äldsta var Bank of Philadelphia (1780). 1791—
1811 och 1816—36 fanns en verklig
centralbank, vari unionen var delägare. Då oktrojen
för densamma sistnämnda år utgick, förnyades
den av politiska skäl icke av dåv, presidenten
Jackson. Därefter har unionen icke ägt någon
centralbank utan blott privata banker. De
reglerades helt och hålet av lagar, utfärdade
av de olika staterna. I New York stod vid
denna tid bankväsendet högst, och därifrån
utgick (1838) det s. k. free banking system,
enligt vilket det blev tillåtet för varje bolag
att bilda bank och utge sedlar efter vissa
regler. Sedlar från en stat kunde ej godtagas
i en annan utan särskild prövning av den
sedelutgivande bankens soliditet, varför
systemet ej var vidare gynnsamt för affärslivet.
På denna bas var likväl bankväsendet
grundat ända in på 1860-talet.
Först 1863 ordnades det efter ännu i
huvudsak bestående grunder, som kallas
national banking system. Man skiljer nu i
Förenta staterna mellan nationalbanker och
stats-banker. Båda slagen äro privatbanker, men
de förra äro ordnade efter unionslagar och
ha rätt att utge sedlar, de senare efter resp,
staters lagar och sakna sedelutgivningsrätt.
Antalet nationalbanker (sept. 1920) var 8,093,
och deras sammanlagda omslutning steg till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
