Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Bankväsen - Finansväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Amerikas förenta stater (Finansväsen)
796
21,885,5 mill. doll. Övriga banker
(statsban-ker, sparbanker, enskilda banker, låne- och
trustkompanier, tillsammans 22,109) hade s. å.
en omslutning av 29,667,2 mill. doll.
Intill senaste tid har unionens bankväsen
kännetecknats av en mycket stor splittring
samt frånvaron av en central ledning av
penningväsendet. Genom en lag 23 dec.
1913 har denna brist väsentligen avhjälpts.
Enligt denna lag har unionens område
indelats i vissa distrikt (f. n. 12 st.) med en
centralbank (federal reserve bank) i varje.
Därjämte har inrättats en banköverstyrelse
(federal reserve board), utrustad med stor
makt och avsedd bl. a. att åvägabringa
sammanhållning och samverkan mellan
centralbankerna. Delägare i dessa sistnämnda äro
varje distrikts nationalbanker samt
sådana statsbanker, som uppfylla vissa villkor.
Deläga rbankerna tillsätta 6 av resp,
centralbankers 9 styrelseledamöter; de övriga
tillsättas av överstyrelsen. Centralbankerna
äga sedelutgivningsrätt och ha till en del
övertagit den rätt, som i sådant hänseende
tillkommit nationalbankerna. I övrigt
tjänstgöra de var inom sitt distrikt som de
där-varande bankernas bank: de rediskontera
deras växlar, förmedla clearingverksamheten
o. s. v. Överstyrelsen består av 7 ledamöter,
därav 2 självskrivna (finanministern och
bankinspektören) samt 5 utsedda för 10 år
av unionens president. Bland dess
befogenheter märkas rätten att utse vissa ledamöter
i centralbankernas styrelser, att bestämma
storleken av dessas sedelutgivning, att pröva
och eventuellt ändra deras utlåningsränta,
varigenom möjliggöres en enhetlig
diskontopolitik, att föranstalta om revision av
centralbankerna och offentliggöra rapporter om
deras ställning m. m. Det nya systemet har
hittills verkat synnerligen gynnsamt, och
överstyrelsen har förvärvat odelad aktning
genom en klok och på samma gång fast
ledning av penningväsendet. K. Å.
Finansväsen. Unionens inkomster för
finansåret 1 juli 1923—30 juni 1924 ha
beräknats till 3,361,812,000 doll. och utgifterna till
3,078,940,000 doll. Av inkomsterna
beräknades tullar ge 425 mill., inrikes inkomster
(internal revenue) 2,425 mill. (därav inkomst- och
vinstskatt 1,500 mill.). De förnämsta
utgiftsposterna för samma finansår äro för
lagstiftande myndigheten 14,4 mill., för
utrikesdepartementet ll,i mill., finansdep. 118,9 mill.,
lantförsvarsdep. 326,5 mill., sjöförsvarsdep.
296,9 mill., inrikesdep. 316,2 mill., jordbruksdep.
81,3 mill., handelsdep. 19,7 mill., arbetsdep.
6,2 mill., justitiedep. 18,8 mill. samt ränta på
statsskulden 950 mill. Statsskulden utgjorde
1922 22,964 mill. 1912 uppskattades
verkliga värdet av all egendom i Förenta staterna
till 187,739,1 mill. doll.
Man har i detta sammanhang även att
beakta de enskilda staternas finansiella
ställning. Deras sammanlagda inkomstbudgeter
uppgå till i runt tal 1,907,3 mill. doll. och
deras utgiftsbudgeter till 1,510,8 mill. doll.
Dessa staters inkomster inflyta genom direkt
beskattning, som huvudsakligen utgår i form
av skatt på fastighet och personlig
förmögenhet. Men den större delen av dessa
inkomster uppbäres och användes icke av staten
som sådan utan av dess underavdelningar, ss.
county, township, city el. skoldistrikt. Därför
är den enskilda statens budget icke sällan
ganska obetydlig i förhållande till dess
invånares förmögenhet. En stats utgifter som
sådan avse huvudsakligen 1) avlöning till
äm-bets- och tjänstemän och kostnader för
rättskipning; 2) milisen; 3) anslag till
välgörenhets- och andra offentliga statsinstitutioner,
ss. statshospital, statsuniversitet,
lantbruks-läroverk; 4) anslag till skolor; 5)
statsbyggnader och allmänna arbeten; 6) räntor på
statsskuld.
Perioden 1910—20 erbjuder i finansiellt
hänseende en ganska märkilg kontrast
beträffande förhållandena före och efter
världskriget. Vid periodens början bildade
utgifterna för skol- och undervisningsväsen den
största utgiftsposten, och de enskilda staternas
och lokala myndigheternas finansiella
budgeter voro dubbelt så stora som den unionella
styrelsens. Utgifter, skatter och unionens och
staternas skulder hade ökats en tid både
sammanlagt och per capita, men landets
förmögenhet (beräknad i pengar) hade mer än
fördubblats mellan 1900 och 1912, den allmänna
förmögenhetsskatten hade i genomsnitt
nedgått mellan 1902 och 1912, unionsskulden per
capita var i nedgående, och de unionella
utgifterna per capita voro lägre 1910—14 än
190S och 1909. Världskriget medförde en
förändring i allt detta. Undervisnings- och
ut-vecklingsintressena fingo genast träda tillbaka
för de militära. Unionens finanser ställde i
bakgrunden staternas och kommunernas
finanser, avbetalningar på samtliga skulder
upphörde, och inom mindre än två år av kriget
hade enbart den unionella räntebördan blivit
större än totalkostnaden för den unionella
styrelsen och förvaltningen före kriget. Under
tiden 1910—16 hade unionens nettoutgifter
icke visat någon påfallande tendens till
ökning (hade under tiden vuxit med endast 35
mill. doll.), och utgifterna för armén och
flottan voro finansåret 1916 endast 23 mill. doll.
större än under finansåret 1914. Under 1917
—19 stego utgifterna för armén och flottan
från 668,9 mill. doll. till 11,192,8 mill. doll.
Under nämnda period blevo de unionella
inkomsterna revolutionerande. 1910 lämnade
tullar mer än halva totalinkomsten och tills,
m. accis på spirituösa, andra drycker och
tobak över 95 °/o av hela nettoinkomsten.
Inkomstskatten gav mindre än 4 °/o. Vid
periodens slut spelade tullar och accis på
alko-holhaltiga drycker en underordnad roll. 1920
inbragte tullar mindre än 6 °/o, och avgifterna
på importerad spirituösa, drycker och tobak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
