Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Historia - W. G. Hardings presidentskap - Litt. - Amerling, Friedrich von - Amersfoort - Amery, Leopold Charles Maurice Stennert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Amerling—Amery
836
sentanter från de jordbrukande staterna till
jordbruksnäringens skydd gjort sig gällande
vid sidan av de hittills enväldigt dominerande
politiska huvudpartierna. Nationens stora
insats till mänsklighetens bästa har varit en
utomordentlig, alltjämt fortsatt
hjälpverksamhet för de nödlidande i Ryssland och för
armeniska och grekiska flyktingar. —
Politiskt har det republikanska partiets ställning
genom de sista nyvalen till kongressen (nov.
1922) undergått en avgörande förändring; den
republikanska majoriteten minskades i
representanternas hus från 150 till 15, i senaten
till 10. A. B-n.
2 aug. 1923 dog Harding plötsligt i San
Francisco, ooh vicepresidenten Calvin
Coo-1 i d g e övertog då författningsenligt
presi-dentskapet för återstoden av valperioden.
Litt. • En god handbok i Förenta
staternas historia, med mycket utförlig bibliografi,
Ir »The Cambridge modern history», bd VII,
»The United states» (1903). Det klassiska
äldre arbetet är G. Bancrofts »History of the
United states» (sista av förf, reviderade uppl.
1 6 bd, 1884—85; går blott till
oavhängighetskrigets slut). A. B. Hart har utgivit
käll-samlingarna »American history told by
con-temporaries» (4 bd, 1897—1902) och »The
ame-rican nation, a history from original sources»
(27 bd, 1904—08) samt den populärt hållna
handboken »Epochs of american history» (3
bd, 1891—93) och, tills, m. Channing o. Turner,
»Guide to the study of american history»
(1912). Bland moderna sammanfattande
arbeten märkas J. B. McMaster, »History of the
people of the United states» (8 bd, 1883—
1912); J. F. Rhodes, »History of the United
states from the compromise of 1850» (8 bd,
1893—1920); H. Adams, »History of the
United states of America» (9 bd, 1889—91); J.
Schouler, »History of the United states under
the constitution» (6 bd, 1899); Woodrow
Wil-son, »History of the american people» (5 bd,
1902); E. Channing, »A history of the United
states» (5 bd, 1905—22); S. C. Hammer, »De
Forenede staters historie» (1917); A. C. Mc
Laughlin, »The history of the american
nation» (1913); »The New York times eurrent
history» (1914 ff.); Ch. A. Beard,
»Contempo-rary american history 1877—1913» (1914);
P L. Haworth, »The United states in our own
times» (1920); F. L. Paxson, »Recent history
of the United states» (1921); E. B. Greene, »A
ahort history of the american people», I (1922).
Bland övriga arbeten kunna nämnas J. Fiske,
»The critical period of american history, 1783
—1789» (1889); Th. Roosevelt, »The winning
of the west» (4 bd, 1889—96); den av J. T.
Morse utgivna biografiserien »American
states-men series» (32 bd, 1898—1900); E. Stanwood,
»History of the presidency» (1898) och
»American tariff controversies in the nineteenth
oentury» (2 bd, 1904) ; J. P. Gordie, »History
of the political parties in the United states»
(2 bd, 1900—02); F. W. Taussig, »Tariff
his
tory of the United states» (6:e uppl. 1914); T.
W. van Metre, »Economic history of the United
states» (1923); O. Hötzsch, »Die Vereinigten
Staaten von Nordamerika» (1903); E. L.
Bogart, »An economic history of the United
states» (1923) ; V. Söderberg, »Ur Förenta
staternas historia 1783—1865» (i »Gleerupska
biblioteket», bd 3); A. B. Maflin, »Political
parties in the United states» (1915). Jfr även
litteraturanvisningar under art. Amerikas
deltagande i världskriget,
Nordamerikanska frihetskriget,
Nordamerikanska inbördeskriget samt
under de särskilda presidenternas biografier.
Amerling, Friedrich von, österrikisk
porträttmålare (1803—87). Grundläde sitt
rykte genom ett porträtt av kejsar Frans I
(1832) och var under lång tid den förnäma
världens mest gynnade porträttör i Wien.
Målade även genrebilder, gärna med
italienska eller österländska motiv. Biografi av
L. A. Frankl (1889).
Huvudbyggnaden på Amerongen.
A’merongen, by i Holland, s. ö. om Utrecht,
i provinsen Utrecht. 2,536 inv. (1921).
Där-invid det gamla godset A., tillhörigt greve G.
Bentinck, dit kejsar Vilhelm II tog sin tillflykt
vid världskrigets avslutning 1918 och där han
28 nov. s. å. undertecknade sin officiella
tronavsägelse. 15 maj 1920 flyttade han till Doorn.
A’mersfoort [-fårt], stad i Holland, prov.
Utrecht vid floden Eem, 20 km n. ö. om staden
Utrecht. 32,609 inv. (1922). Fabriker för
bomulls- och yllevaror m. m. Livlig handel med
spannmål och tobak. Stadens omgivningar
äro synnerligen vackra med sandhedar och
barrskogar. I närheten låg förr
birgittin-klostret Marienborgh.
Amery [élTneri], Leopold Charles
Maurice Stennert, eng. politiker (f.
1873). Tillhörde 1899—1909 »Times»’ fasta
medarbetarstab, var därunder 1899—1900
tidningens förnämste krigskorrespondent i
Sydafrika under boerkriget samt redigerade »The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
